Två hanverkare står på varsin stege som lutar mot fasaden på en äldre byggnad i stadsmiljö. De håller på med att renovera ett fönster. På gatan nedanför passerar en ung kvinna med ett litet barn i en barnvagn.
Åtgärder som sparar energi i en byggnad, som att byta fönster, kan ha stor påverkan på kulturhistoriska värden. Foto: (CC BY)

Kulturvärden i energideklarationen

Åtgärder som sparar energi i en byggnad, som att byta fönster, kan ha stor påverkan på kulturhistoriska värden. För att öka förmågan att omhänderta kulturvärden i samband med energieffektiviseringar har Riksantikvarieämbetet, Boverket och forskningsinstitutet RISE genomfört studien ”Kulturvärden i energideklarationen”.

En viktig pusselbit för att minska den samlade energianvändningen i samhället är att energieffektivisera byggnader. Energideklarationen ger information om en byggnads energianvändning och måste utföras av en certifierad energiexpert. Syftet är att främja en effektiv energianvändning och en god inomhusmiljö i byggnader.

En energideklaration av en särskilt värdefull byggnad får inte innehålla åtgärder som kan medföra att byggnadens kulturvärden skadas. Av det skälet ska energiexperten i energideklarationen också redovisa om byggnaden är en särskilt värdefull byggnad. Energiexperten behöver därmed ha både kompetens och verktyg för att bedöma en byggnads kulturvärden och för att kunna föreslå varsamma energiåtgärder.

Studien belyser brister och föreslår förbättringar

För att undersöka hur kulturvärden uppmärksammas i samband med energideklarationer har Riksantikvarieämbetet tillsammans med Boverket och forskningsinstitutet RISE genomfört studien ”Kulturvärden i energideklarationen”. Studien belyser brister i dagens system med energideklarationer kopplat till kulturvärden och ger förslag på förbättringar. Målet är att kulturvärden ska kunna hanteras på ett bättre sätt inom energideklarationssystemet. En delrapport togs fram 2023. Slutrapporten beräknas vara klar under 2024.

Hälften av alla kulturskyddade byggnader missas

Delrapporten visar att lite mer än hälften av alla byggnader som är kulturskyddade och som finns i de register som varit tillgängliga, inte har registrerats som byggnad med kulturvärde i energideklarationen.

När energieffektiviserande åtgärder föreslås verkar hänsyn till kulturvärden tas där de har uppmärksammats. Men det går inte att se någon större skillnad i vilka åtgärdsförslag som ges för byggnader med identifierade kulturvärden jämfört med andra byggnader. Sammantaget kan det leda till negativa konsekvenser för kulturhistoriskt värdefulla byggnader och det kan även strida mot krav i aktuella lagar.

Energiexperterna behöver mer kunskap, både om var man hittar information om bebyggelse med skydd av kulturvärden och om varsamma energiåtgärder i byggnader. Det behövs också tydligare vägledning för att energiexperterna själva ska kunna göra korrekta bedömningar av byggnaders kulturvärden.

Fortsatt dialog och slutrapport under 2024

Delrapportens resultat diskuterades på ett möte med certifieringsorganen RISE och Kiwa våren 2023. Under 2024 gör Riksantikvarieämbetet en uppföljning gentemot certifieringsorganen. Uppföljningen tas med i slutrapporten, som beräknas bli klar under 2024. Riksantikvarieämbetet och Boverket har för avsikt att fortsätta dialogen med certifieringsorganen samt med andra aktörer kring dessa frågor för att sprida kunskap om hur kulturvärden kan uppmärksammas på ett bättre sätt i energideklarationerna.

Bakgrunden till projektet

Idag står bygg- och fastighetssektorn för ungefär 34 procent av Sveriges totala energianvändning, byggande och renovering inkluderat. Driften av byggnader står för knappt 30 procent av Sveriges energianvändning. Åtgärder behövs för att minska energianvändningen.

Bygg- och fastighetssektorns energianvändning uppdelat på förnybar energi, fossil energi och kärnkraft  (boverket.se)

Av den anledningen tillkom år 2006 lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader. Det är möjligt att energieffektivisera även kulturhistoriskt värdefulla byggnader, om det görs på ett varsamt sätt utifrån byggnadens förutsättningar. Därför valde Sverige att inte göra något undantag för kulturhistoriskt värdefulla byggnader när kravet på energideklarationer infördes.

Projektet Kulturvärden i energideklarationen genomförs 2023–2024 i samverkan mellan Riksantikvarieämbetet, Boverket och forskningsinstitutet RISE. Projektet är en av åtgärderna inom de gemensamma samverkansmålen ”Kunskapsuppbyggnad kring förvaltning och utveckling av den byggda miljön” och ”Uppföljning och tillämpning av relevant lagstiftning och ekonomiska styrmedel”.

Energideklarationen är också en form av styrmedel kopplat till Energiprestandadirektivet, som ska implementeras i Sverige och övriga EU-länder 2024–2026. Boverket och Riksantikvarieämbetet samverkar kring hur energiprestandadirektivet kan implementeras i Sverige så att bebyggelsens kulturvärden inte påverkas negativt.

Ta del av delrapporten här

Delrapport: Kulturvärden i energideklarationen – analys av byggnadsdata (pdf)