Koboltblått

Koboltblått ger klara blåa kulörer. Pigmentet är täckande, hållbart och ljusäkta. Det har inte haft någon stor användning inom byggnadsmåleriet, främst på mindre ytor interiört.

Blått pigment har genom historien varit ovanligt och dyrbart. Koboltblått är en förening av koboltoxid och aluminiumoxid. Det upptäcktes och började produceras 1802 och förbättrade de blå pigmentens egenskaper avsevärt.

Jämfört med ultramarinblått är kulören hos koboltblått ljusare och en aning blåare. Vid blandning med linolja kan det göra att tonen blir lite grönaktig om linoljan gulnar.

Andra blåa pigment i Kulturkulör: Ultramarinblått

Färgbrytningsnyckel

Kulturkulörs färgbrytningsnyckel beskriver hur du kan bryta traditionella linoljefärger för att uppnå specifika kulörer. Tabellen beskriver resultatet av blandning med färdiga basfärger och andelarna anges i viktprocent.

NCS – Natural Colour System är ett logiskt färgbeteckningssystem som bygger på hur människan uppfattar färg. NCS beskriver färgen på alla ytmaterial. Med numeriska färgkoder, så kallade NCS-beteckningar kan kulören på vilken yta som helst beskrivas exakt.

Färgbrytningsnyckel finns för ett urval av kulörproverna i Kulturkulörs färgprovsamling. I provsamlingen kan du hitta ännu fler nyanser som du kan åstadkomma med linoljefärg och traditionella pigment. Blandningstabellerna ger en uppfattning om åt vilket håll kulören drar vid blandning med vitt samt i vissa fall vid tillsats av svart. Blandningsförhållandena är ungefärliga och pigmentens egenskaper varierar.

Tabellen med färgbrytningsnycklar är färgsatt för att ge en uppfattning om resultatet av blandningen och vilka kulörer du kan uppnå med det traditionella pigmentet, men tänk på att färgåtergivning varierar mellan bildskärmar.

Fler blandningsnycklar, mer information om pigmentets kemiska sammansättning och historik finns att hitta i Vårda väl-bladet om koboltblått.