Zinkgrönt

Zinkgrönt är en blandning av zinkgult och berlinerblått (även kallat pariserblått). Zinkpigmenten började användas på 1800-talet. Eftersom zinkgrönt är ett blandpigment kan kulör och andra egenskaper variera. Det finns i ljusare och mörkare varianter. Den mörkare är mer dämpad i kulören och drar lite grann mot blått.

Jämfört med kromoxidgrönt kan zinkgrönt ge betydligt klarare färger. Zinkgrönt är, till skillnad från kromoxidgrönt, inte helt ljusäkta och har mest använts för detaljer.

Andra gröna pigment i Kulturkulör: Kromoxidgrönt

Färgbrytningsnyckel

Kulturkulörs färgbrytningsnyckel beskriver hur du kan bryta traditionella linoljefärger för att uppnå specifika kulörer. Tabellen beskriver resultatet av blandning med färdiga basfärger och andelarna anges i viktprocent.

NCS – Natural Colour System är ett logiskt färgbeteckningssystem som bygger på hur människan uppfattar färg. NCS beskriver färgen på alla ytmaterial. Med numeriska färgkoder, så kallade NCS-beteckningar kan kulören på vilken yta som helst beskrivas exakt.

Färgbrytningsnyckel finns för ett urval av kulörproverna i Kulturkulörs färgprovsamling. I provsamlingen kan du hitta ännu fler nyanser som du kan åstadkomma med linoljefärg och traditionella pigment. Blandningstabellerna ger en uppfattning om åt vilket håll kulören drar vid blandning med vitt samt i vissa fall vid tillsats av svart. Blandningsförhållandena är ungefärliga och pigmentens egenskaper varierar.

Tabellen med färgbrytningsnycklar är färgsatt för att ge en uppfattning om resultatet av blandningen och vilka kulörer du kan uppnå med det traditionella pigmentet, men tänk på att färgåtergivning varierar mellan bildskärmar.

Fler blandningsnycklar, mer information om pigmentets kemiska sammansättning och historik finns att hitta i Vårda väl-bladet om zinkgrönt.