Aktuellt

Riksantikvarieämbetet arbetar med att ta fram revideringar av Riksantikvarieämbetets föreskrifter om kyrkliga kulturminnen främst avseende två frågeställningar. Den ena rör avgränsning av kyrkotomt, som är ett begrepp inom kulturmiljölagen, där Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har gett vägledande domar utifrån två mål (Vreta klosterkyrka i Östergötland respektive Mikaelskyrkan i Uppsala).

Avsikten i detta fall har varit att revidera KRFS 2012:2 utifrån det förtydligade rättsläget. Den andra frågeställningen har handlat om att förtydliga hur skyddet enligt Kulturmiljölagen ser ut vad gäller bevarandet av begravningsplatsers kulturhistoriska värden och då särskilt gravanordningar/ gravstenars juridiska hantering. Arbetet har medfört ett förtydligande och en fördjupning av skrivningar som redan finns i Riksantikvarieämbetets vägledning för tillämpning av kulturminneslagen. I januari 2022 fattade Riksantikvarieämbetet beslut om att lägga ärendet om föreskrift och allmänna råd vilande.

Frågorna och gjorda insatser kommer dock att förvaltas inom ramen för den uppdatering av vägledningen som samtidigt påbörjades.

Hösten 2022 arrangerade Svenska kyrkan, Kungl. Vitterhetsakademien och Riksantikvarieämbetet tillsammans en internationell konferens kring kunskapsläge och forskning om medeltida kyrkors takkonstruktioner: Roof trusses as historical sources – craftsmanship, constructions and datings of medieval churches (Takstolar som kunskapskälla – Hantverk, konstruktioner och dateringar i medeltida kyrkor). Nu finns hela den filmade konferensen att se, textad till både engelska och svenska.

Förvaltning av skyddade kyrkomiljöer

Ett fall av övertalighet har år 2005 lett till en regeringsrättsdom som gav församlingen rätt att riva Maglarps nya kyrka.

Kyrkomiljöerna utgör en väsentlig del av kulturarvet i Sverige och representerar oersättliga kulturhistoriska värden. De är därför skyddade enligt kulturmiljölagen. Svenska kyrkans minskade behov av kyrkorna som gudstjänstlokaler kan medföra ett betydande hot mot dessa värden. Staten och Svenska kyrkan har på olika sätt ansvar för att detta kulturarv förvaltas och vårdas väl.

Riksantikvarieämbetet har uppmärksammat att statens förhållningssätt i frågan behöver tydliggöras. I ett PM formulerade Riksantikvarieämbetet några utgångspunkter och ställningstaganden. Hur stort är problemet? Hur förhåller sig staten idag till de kyrkliga kulturminnena? Vilka åtgärder kan och bör vidtas i syfte att förebygga att ett minskat behov av kyrkorna som gudstjänstlokaler får negativa konsekvenser för kulturarvet.

Svenska kyrkans förvaltningsstrategi

Svenska kyrkan tog 2015 fram en förvaltningsstrategi för det kyrkliga kulturarvet med bland annat en reviderad modell för inomkyrkligt utjämningssystem och krav på lokalförsörjningsplanering. Implementering av modellen på stifts- och församlings-/ pastoratsnivå är nu (2022) inne i en slutfas:

• SKU 2015 1 Gemensamt ansvar en utredning om fastigheter, kyrkor och utjämningssystem.pdf (svenskakyrkan.se)

Samarbeten

Riksantikvarieämbetet samverkar via styrgrupps- och referensgruppsarbete, samarrangemang och ibland genom direkta beställningar med Hantverkslaboratoriet, vid Göteborgs universitet.

Det kan gälla återkommande evenemang såsom Byggnadsvårdens konvent likväl som framtagande av fördjupningar kring byggnadsvårdens material. Hantverkslaboratoriet har även ett nära samarbete med Länsstyrelserna och Svenska kyrkan kring materialfrågor.

Vi deltar även i samarbetet inom Kommittén för forskning om kyrkor,  som bland att ger ut volymer i serien ”Sveriges kyrkor”.