Varsam och hållbar förvaltning – kyrklig fastighetsförvaltning för minskad klimatpåverkan

Hållbarhet i förvaltning

Riksantikvarieämbetet och andra svenska myndigheter bidrar till genomförandet av Agenda 2030 och de globala mål för hållbarhet som definierats i den. Att arbeta mot de globala hålbarhetsmålen kräver ett helhetstänk, det går inte att främja ett mål på bekostnad av möjligheten att uppnå ett annat. För att uppnå målen samarbetar myndigheterna med olika organisationer i samhället. Kyrkornas skydd enligt Kulturmiljölagen och överenskommelsen mellan kyrka och stat som innebär att det kyrkliga kulturarvet ska bevaras och vara tillgängligt för allmänheten kan vara en utgångspunkt för ett sådant samarbete.

Förvaltning av byggnader innefattar underhåll och daglig skötsel samt planering av större åtgärder. Svenska kyrkan äger och förvaltar ett fastighetsbestånd med mycket höga kulturvärden – bland annat kyrkor uppförda från medeltiden till modern tid. De kulturhistoriska värdena blir en förutsättning för hur förvaltningen planeras och hur hållbarhetstanken präglar bevarande, användning och utveckling av kyrkorna. Förvaltningen ska vara hållbar ur social, miljömässig och ekonomisk synvinkel i och med att alla dessa delar ska stödja varandra. Aspekter som berör frågor om kultur och kulturarv ingår i samtliga tre synvinklar. I den här texten ligger fokus på den miljömässiga hållbarheten, men vi visar också på hur de olika perspektiven är sammankopplade.

Klimatpåverkan från byggprocesser

Byggande och förvaltning av byggnader står för stora utsläpp av koldioxid från både material- och energianvändning. Genom processer som kräver utvinning och förbränning av kolhaltiga bränslen bidrar produktion, transport och hantering av avfall till ökad andel koldioxid i atmosfären.

Det finns möjligheter att i förvaltningen minska klimatpåverkan från byggnader – ett sätt är att tillämpa resurshushållning i användningen av material. För en byggnad, exempelvis en kyrka innebär det att bibehålla material som redan finns i byggnaden så långt detta är möjligt samt att vid underhåll välja sådana material som är producerade klimatsmart och lokalt, som är hållbara, har lång livslängd och går att underhålla för att ge ännu längre livslängd. Att i samma anda tillämpa en planerad förvaltning som minimerar avfall från underhålls- och renoveringsåtgärder bidrar också till att minska förvaltningens klimatpåverkan.

Hållbar utformning

Flexibel utformning är hållbar utformning – kan rummet enkelt anpassas för varierande behov så minimeras behovet av ombyggnader. Kyrkorummet i sig är flexibelt, det vittnar historien om – det har använts på olika sätt utifrån människors olika behov och förväntningar genom tiderna. I en medeltida kyrka har rummet anpassats genom flera århundraden – i många fall utan större förändringar. De ändringar vi idag ser som ohållbara historiskt har varit de som varit svåra eller helt omöjliga att återställa när vi sedan har velat göra det.

Kyrkorna används för gudstjänstbruk men vittnar även om bygdens, landets och till viss del världsdelens historia. En välbevarad byggnad möjliggör att många perspektiv på historien kan belysas med hjälp av byggnaden och dess bevarade struktur, byggnadsmaterial och ytskikt kan användas som kunskapskälla. Vi förvaltar kyrkorna för framtida användare – hur de kommer vilja använda kyrkorummen vet vi inte – det innebär högre krav på att ändringar vi gör idag måste vara genomtänkta, underhållbara och reversibla.

Livscykelperspektiv i förvaltningen

Genom att applicera ett livscykelperspektiv på förvaltningsåtgärder tar man hänsyn till långsiktig resursanvändning och minskad klimatpåverkan.

En livscykelanalys (LCA) kan användas för att beräkna miljöpåverkan under en byggnads hela livscykel. Miljöpåverkan innefattar klimatpåverkan, men även andra miljöaspekter som kan vara aktuella. LCA kan ge svar på i vilket skede av en byggnads livscykel en viss miljöpåverkan är som störst. I en byggnads livscykel ingår följande skeden:

• Produktskedet omfattar framställningen av de produkter och andra resurser som ska användas, från utvinning av råmaterial till transport, förädling och tillverkning.
• Byggproduktionsskedet omfattar produkternas transport till byggplatsen och uppförandet av byggnaden.
• Användningsskedet omfattar användning, underhåll, reparationer och drift av byggnaden.
• Slutskedet omfattar de processer som krävs för att riva och frakta bort byggnadsdelarna till återanvändning, återvinning eller deponering, när byggnaden eller byggnadsmaterial i byggnaden uppnått sin livslängd.

I en redan existerande kyrka är produktskedet och byggproduktionsskedet redan avklarat, kanske redan på medeltiden. Det belastar inte byggnadens miljöpåverkan idag, som det gör vid nyproduktion. I kyrkan får fokus ligga på användningsskedet. LCA för en ombyggnad görs på samma sätt som när en helt ny byggnad uppförs – för de nya delar som ingår i ombyggnaden påbörjas en ny livscykel. Det innebär att produktion av nytt material, rivning av befintligt material och hantering av avfallet ska tas med i beräkningen. Ju mer det går att återanvända av det ursprungliga desto mindre miljöpåverkan. Ombyggnader som innebär stora förändringar ger upphov till större påverkan på miljön. Även andra delar kopplade till användningsskedet måste beaktas när man planerar ändringar – en förändrad användning kan till exempel påverka uppvärmningsbehovet i kyrkan och därmed öka eller minska miljöpåverkan från driften. Hos Boverket kan du läsa mer om LCA och byggnader.

Att återanvända befintligt och att inte genomföra genomgripande förändringar innebär också en varsamhet gentemot kyrkans kulturhistoriska värden. I kyrkorna har materialen oftast en kvalitet som idag är svår att få tag på; det hittar vi i allt från virke som genom kontinuerligt underhåll kunnat bevaras sedan medeltiden till modernare inredningar som både till utformning och materialval har förutsättningar att finnas kvar långt in i framtiden. Dessa historiska spår berikar kyrkorna idag och kommer fortsätta att göra så för kommande generationer.

Användning och drift

Hur kyrkan används har också klimatpåverkan, och planering av användningen är en del av förvaltningen. En användning som kräver kontinuerlig uppvärmning ställer krav på ett effektivt och miljövänligt uppvärmningsalternativ. En traditionellt använd kyrkobyggnad kräver en begränsad uppvärmning. Dagliga verksamheter har traditionellt hanterats i separata lokaler och byggnader med lägre i tak och bättre förutsättningar för komfort. Konstant uppvärmning av traditionella kyrkobyggnader kräver mer energianvändning och kan i värsta fall riskera att leda till följdskador såsom torrsprickor på trä och dekorationsmåleri. Vid flexibel användning av ett kyrkorum är även detta en fråga att beakta och balansera ur ett hållbarhetsperspektiv.

Varsamt och hållbart

Varsamhet om det befintliga och att minimera klimatpåverkan handlar om att balansera mellan olika krav och behov Att förvalta kyrkorna på ett sätt som värnar kulturvärden och minimerar klimatpåverkan är vad vi måste sträva efter. För det krävs ett helhetsperspektiv.

LCA kan användas för att beräkna miljöpåverkan i samband med att man planerar en ombyggnad – det ger stöd för helhetsperspektiv och hjälp att välja alternativ som minimerar klimatpåverkan. Till detta måste också kraven på varsamhet om kulturvärden tas med i planeringen. Fungerande beslutsprocesser pekas ofta ut som en avgörande parameter för att åstadkomma hållbarhet med ett helhetsperspektiv i förvaltningen. Dessa processer kräver delaktighet från en blandning av kompetenser med olika perspektiv för att bli framgångsrik. En sådan process för framtagande av förvaltningsverktyg beskrivs i Handbok för förvaltning av kulturarv.

Minskad klimatpåverkan genom ett helhetsperspektiv på byggprocesser och drift – kyrkans användningsskede – som vi fokuserat på i den här texten, bidrar till den miljömässiga hållbarheten och till att bevara kulturvärden. Bevarande av kulturhistoriska värden kopplas ofta till social hållbarhet eftersom historiska platser kan bidra till upplevelser av tillhörighet och delaktighet, kyrkorna som ska vara tillgängliga för alla är sådana historiska platser som kan bidra till inkludering. Att arbeta med resurshushållning genom materialåtervinning och genomtänkta, långsiktiga val i fråga om byggdelars kvalitet kan vara ekonomiskt hållbart för en organisation.

Svenska kyrkan har, med sitt rika bestånd på kulturhistoriskt värdefulla byggnader, en unik möjlighet att genom ett varsamt förhållningssätt, genomtänkta förvaltnings- och beslutsprocesser samt nyttjande av material med liten klimatpåverkan (lokalt producerade eller återanvända) vara en förebildlig fastighetsförvaltare enligt hållbarhetsprinciperna.