Kalkbränning på Gotland

Riksantikvarieämbetets projektledare för återuppbyggnaden av Visby ringmur Ulrika Mebus, och Byggnadshyttans arbetsledare och murare Kjell Jacobsson samt Andreas Asplund berättade om tillverkningen av packsten, som i sin tur används till kalkframställning.

Från sten till packsten

Stenbrottet varifrån kalkstenen hämtas ligger i anslutning till kalkugnen. (Kemiskt sett är kalksten kalciumkarbonat). Stenen väljs ut för hand från stenbrottet för att vara av rätt kvalitet. Kalkstenen packas sedan i ugnen med de större stenarna i botten och allt mindre stenar ju högre upp man kommer. I ugnsluckan eldas sedan i ca tre dygn och den ideala temperaturen som eftersträvas är ungefär 900 grader Celsius.

Efter bränningen har man en produkt som kallas ”packsten” eller bränd kalk (osläckt kalk). Packsten absorberar vatten och är frätande. Om bränd kalk fuktas med vatten får man släckt kalk (kalciumhydroxid). Släckt kalk används till murbruk. Släckt kalk tar upp koldioxid ur luften och övergår till fast kalciumkarbonat. Murbruket hårdnar och binder samman byggnadsstenarna.

Flera metoder att släcka kalk

Det finns fyra metoder att släcka kalken, torrsläckning, våtsläckning, mark/ jordsläckning och stukasläckning. Torrsläckt kalk är släckt med en exakt mängd vatten till ett pulver och är det som är vanligast i bygghandeln. Våtsläckt kalk tillverkas genom att ett överflöd av vatten tillsätts. Den plastiska massa som uppstår silas ner i markgravar för lagring under ett par år, då också överflödet av vatten försvinner.

Mark- eller jordsläckt kalk innebär att kalken läggs direkt i markgravar utan att extra vatten tillförs, det är enbart det naturliga tillflödet av vatten som är verksamt – det vill säga det vatten som kommer via regn eller via jorden. Denna process tar många år.

Byggnadshyttan förevisade under dagen principerna för stukasläckning vid Rings. De blandade packstenen som hämtats ur toppen på ugnen, med ungefär dubbla mängden sand.  Över detta hälldes vatten. Kalken släcks på det här viset tillsammans med sanden vilket ger ett starkt och fett bruk (det vill säga man får en hög andel kalk).

Fördelen med stukasläckning jämfört med de andra släckningsmetoderna är att resultatet blir ett färdigt kalkbruk som kan användas direkt efter släckningen.

Termer och definitioner för bruk och puts

Sedan flera år tillbaka pågår ett europeiskt samarbete med att ta fram standarder för kulturvård. Inom detta samarbete har man tagit fram en standard där samma termer finns definierade och översatta till svenska, engelska, tyska, spanska, italienska, grekiska och nederländska. Tack vare en överenskommelse mellan SIS (Svenska institutet för standarder) och Riksantikvarieämbetet finns det möjlighet att ta del av den gratis till och med 2020. Standarden heter SS-EN 6572:2015 Ordlista för tekniska termer avseende putsbruk på murverk på byggnader och byggnadsverk med kulturvärden.