4. Exempel och vidare läsning

Här kan du se exempel på framtagna förvaltningsverktyg och tips på vidare läsning om förvaltning av kulturmiljöer.

Du hittar till exempel tips på litteratur och studier i vård- och underhållsplanering, förvaltning av kulturreservat och klimatanpassning samt användning av standards.

Exempel

Nedan finner du länkar till exempel på vårdprogram, underhållsplaner och förvaltningsplaner. Statens fastighetsverk har tagit fram en mall för vårdprogram som används av de flesta myndigheterna. I listan nedan hittar du exempel från Sjöfartsverket och Naturvårdsverket.

En del länsstyrelser har tagit fram egna strukturer för vård- och underhållsplaner för byggnadsminnen.

Läs mer om förvaltning av kulturmiljöer

Riksantikvarieämbetet har flertalet publikationer och webbsidor inom förvaltning av olika typer av kulturmiljöer. Nedan finner du ett urval.

    Studier i vård- och underhållsplanering

    I Riksantikvarieämbetets arbete med att ta fram en handlingsplan för klimatanpassning för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse framkom det bland annat att en av de viktigare klimatanpassningarna är förebyggande fastighetsförvaltning och preventiva åtgärder.

    Utifrån detta arbete gjordes två förstudier om vård- och underhållsplanering för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse och begravningsplatser/kyrkotomter/ödekyrkogårdar. Behovet av handboken bygger på slutsatser från arbetet med förstudierna.

    Läs förstudien om modeller för vård- och underhållsplaner för kulturmiljöförvaltning

    I England utfördes ett nationellt forskningsprogram mellan 2002–2004 kring vård- och underhållsplanering av historiska byggnader. Mer info om det hittar du här: www.maintainourheritage.co.uk.

    Litteraturtips

    • Kerr, James S. 1982. The Conservation Plan: a guide to the preparation of conservation plans for places of European cultural significance. 1982.
    • Worthing, Derek & Bond, Stephen. 2008. Managing Built Heritage: the role of cultural significance. London.
    • Kalman, Harold. 2014. Heritage planning: principles and process. London.
    • Flink, Maria. 2013. Historiska trädgårdar: Att bevara ett föränderligt kulturarv. Stockholm.

    Internationella principdokument och vägledningar

    De förvaltningsverktyg som används idag har ofta sin grund i The Burra Charter, framtaget av ICOMOS i Australien, samt publikationen The conservation plan av författaren J. S. Kerr.

    Den internationella överens­kommelse som främst har gett råd kring restaurering och praktisk byggnadsvård är Venedigdokumentet från 1964, där man påvisar vikten av kontinuerligt underhåll, restaureringsprinciper som ska bygga på respekt för originalmaterialen och vikten av noggrann dokumentation.

    UNESCO har tagit fram vägledningar för vård och underhåll av världsarv.

    ICCROM, International Centre for the Study of the Preservation and Restoration of Cultural Property har tagit fram en vägledning och metod  för hur man kan arbeta med risk- och sårbarhetsanalyser för kulturarvet. 

    ICOMOS, International Council on Monuments and Sites har tagit fram en vägledning för vad som bör ingå i en vårdpolicy/bevarandemålsättning.

    Standards inom bevarande av kulturarv

    Det finns flera standards som kan vara till hjälp i arbetet med att samla in underlag vid planering av förvaltning. Det europeiska samarbetet kring standarder (CEN/TC 346 Conservation of Cultural Property) drivs av CEN, European Committee for Standardization.

    På svensk nivå sker samarbetet genom arbetsgruppen SIS/TK 479 Bevarande av kulturarv. Arbetet bedrivs inom Svenska institutet för standarder, SIS. Man tar fram standarder som omfattar en rad olika områden inom kulturvård, som till exempel konservering och byggnadsvård.

    Sedan 2018 kan ett 30-tal europeiska standarder inom kulturarvsområdet laddas ned kostnadsfritt. Bakgrunden är det avtal som Riksantikvarieämbetet och Svenska institutet för standarder, SIS, har slutit och som gör att europeiska standarder inom kulturarvsområdet är fritt tillgängliga under treårsperioden.
    Standarderna kan laddas ner utan kostnad av företag, myndigheter och organisationer som är verksamma i Sverige.

    Läs mer om standarder

    Användbara standarder vid förvaltning
    • SS-EN 15898:2019 Bevarande av kulturarv – Generella termer och definitioner
    • SS-EN 16853 Kulturvårdsprocess –Beslut, planering och implementering

      Standarden beskriver kulturvårdsprocessen med beslut, planering och implementering för fast kulturarv. Standarden syftar till att ge stöd i hur man bibehåller, skyddar och tydliggör en plats kulturhistoriska värden.

    • SS-EN 16096:2012 Bevarande av kulturarv – Tillståndsbedömning av fast kulturarv

      Denna standard hanterar hur man utför en besiktning av skick/kondition och kan tillämpas vid identifiering av lämpliga underhållsåtgärder, ytterligare utredningsbehov och skadediagnosticering. Den ger dessutom förslag till ett sätt att i en kvalitativ skala klassificera och gradera skador och åtgärdsbehov vid status- och riskbedömning på lång och kort sikt.

    • Standard, Riskhantering – Vägledning ISO 31000:2018, IDT som innehåller riktlinjer för riskhantering.

      Denna standard tillhandahåller principer och generella riktlinjer för att harmonisera olika riskhanteringsprocesser. Standarden kan användas av myndigheter, kommuner eller privata verksamheter. Standarden kan tillämpas på alla sorters risker.
      Denna standard köps av SIS. Gå till informationen på SIS webbplats

    • SS-EN 15759-2011: Bevarande av kulturarv – Specifikationer för styrning av inomhusklimat – Del 1: Riktlinjer för uppvärmning av kyrkor, kapell och andra platser av sakral betydelse

      Denna standard innehåller riktlinjer inför val av strategi och system för uppvärmning av sakrala byggnader som kyrkor, kapell, moskéer och synagogor. Syftet med standarden är att förebygga skador på objekt av kulturhistoriskt värde samt att skapa ett energieffektivt och långsiktigt hållbart användande av byggnaden. Standarden är tillämplig både för kulturhistoriska byggnader och för byggnader som innehåller kulturhistoriska föremål. Den är ett stöd för förvaltare av sakrala byggnader, för yrkesverksamma inom byggnation, uppvärmning och konservering samt för handläggare och beställare.

    • SS-EN 16883 Bevarande av kulturarv – Riktlinjer för förbättring av energiprestandan i historiska byggnader

      Standarden beskriver en beslutsprocess för energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Syftet är att den ska bidra till en hållbar förvaltning av kulturhistoriskt värdefulla byggnader genom att integrera väl avvägda energieffektiviserande åtgärder samt minska utsläppen av växthusgaser.

    Så får du tillgång till standarderna

    För att komma åt standarderna behöver du registrera ett konto (utan kostnad). Genom att fylla i SIS inloggningsformulär får du inloggningsuppgifterna till SIS webbtjänst, där får du tillgång till de aktuella standarder inom området bevarande av kulturarv.