Om vårt immateriella kulturarv

Svenska Unescorådet har i uppdrag att vara länken mellan Unesco och den svenska regeringen, och att ge råd till regeringen när det gäller Unescos verksamhet och informera om och sprida kunskap om Unesco i Sverige.

En del av verksamheten avser konventionen om det immateriella kulturarvet, som antogs vid Unescos generalkonferens 2003. Den togs fram för att uppmärksamma att det finns en mängd olika levande traditioner och kunskaper som vidareförs mellan människor till exempel olika former av hantverk, ritualer, musik och berättelser.

Konventionen undertecknades av Sverige år 2011 och samtidigt fick Institutet för språk och folkminnen ansvar för det nationella arbetet med konventionen. Institutet för språk och folkminnen ansvarar för att bedriva språkvård och på vetenskaplig grund öka, levandegöra och sprida kunskaper om språk, dialekter, folkminnen, namn och andra immateriella kulturarv i Sverige.

Levande traditioner

Arbete med listor och register

Det finns två internationella listor samt ett register kopplade till konventionen om tryggande av det immateriella kulturarvet.

• List of Intangible Cultural Heritage in Need of Urgent Safeguarding (lista för kulturarv som behöver omedelbart stöd för att inte försvinna)
• Representative List of the Intangible Cultural Heritage of Humanity (lista för representativt immateriellt kulturarv)
• Register of Best Safeguarding Practices (register med goda exempel på hur man kan arbeta med konventionen)

För att ett förslag ska kunna antas till en internationell lista måste det först finnas med på en förteckning.

Sveriges förteckning kallas Levande traditioner och där kan alla som vill lämna förslag på en tradition som de tycker ska finnas med.

Läs mer om arbetet med Unescos konvention om det immateriella kulturarvet på institutets webbplats (www.sprakochfolkminnen.se).

Arbete i noder

Eftersom det är ett stort område som består av allt från muntlig berättartradition och hantverk till kunskap om naturen har arbetet delats in i fyra olika områden, så kallade noder.  Varje nod består av en ansvarig myndighet och ett stort nätverk av olika organisationer, föreningar och ideella aktörer som ska samarbeta och sprida information om det arbete som pågår.

De fyra noderna samordnas av Institutet för språk och folkminnen och har följande arbetsområden:

a) Institutet för språk och folkminnen och Nordiska museet

Muntliga traditioner och uttryck, däribland språket som förmedlare av det immateriella kulturarvet samt sociala sedvänjor, riter och högtider; kunskap och sedvänjor rörande universum.

b) Nämnden för hemslöjdsfrågor

Traditionell hantverkskunskap.

c) Statens musikverk/Svenskt visarkiv

Framföranden – musik, dans och teater.

d) Riksantikvarieämbetet

Kunskap och sedvänjor rörande naturen samt kulturarv som hör samman med materiella kulturarv och kulturmiljöer i Sverige.