Översvämmade ängar med timrade lador. En blå sommarhimmel med moln speglas i vattnet.
Svanseles nybyggare började med höskörd på närbelägna strandängar och myrar redan på 1700-talet. När det var torrt bars det in i ladorna, som har en upp till två meter hög undertimring för att inte höet skulle bli blött vintertid. Foto: (CC0)

Äldre tiders bruk stärker landskapet mot klimatförändringarnas påverkan

En utbredd användning av äldre tiders markanvändning och skötsel av slåtter- och betesmarker kan bidra till att skogs- och odlingslandskapen blir mer motståndskraftiga mot klimatförändringarnas effekter. Samtidigt gynnas den hävdberoende, biologiska mångfalden.

Ett varmare och våtare klimat leder bland annat till förändrade vegetationsperioder, nederbördsmängder och till värmeböljor. Det kan i sin tur påverka tillgången på foder och spannmål.

Under sommaren 2018 var det brist på foder i flera av landets regioner. Genom att förvalta kunskaper från äldre tider kan vi lära att hushålla till exempel i perioder med torka. En mängd växter, djur och svampar har dessutom visat sig kunna trivas i traditionellt skötta ängsmarker.

Våtslåtter – en form av kulturbaserad lösning för klimatanpassning

Sidvallsängar, fettjeslåtter, översilningsängar, raningar  är olika ord och begrepp för våtslåtter. Själva idén är att dra nytta av den näringstillförsel som blir följden av att marker svämmas över om våren, och den förstärkta tillväxt som följer under sommaren, när vattnet sjunker undan igen. Våtslåtter har varit en viktig del av försörjningen av vinterfoder, under tider då vi fick hålla till godo med vad vi kunde bärga direkt i det omgivande landskapet. Det har varit vanligt i hela landet, från Skåne och ända upp till fjällnära trakter. Idag används markerna på andra sätt och kunskapen är nästan borta. 

Än idag slås ängarna på gammalt vis på Svansele dammängar i Västerbotten (länsstyrelsen.se). Genom att tidvis leda ut åns vatten över ängarna gödslas marken med näringsrikt slam, vilket i sin tur ökar höskörden. Sensommaren är skördetid och då slås gräset med en lång, vass, kragförsedd lie, räfsas ihop och torkas på hässjor. När höet är torrt bärs det in i ladorna som har en upp till två meter hög undertimring för att inte höet ska bli blött vintertid.

Lieslåtter – en användbar metod i perioder av torka med risk för brand

Lieslåtter i Stensjöby, Kalmar län. Foto: (CC BY)

Sverige hade en exceptionell skogsbrandssäsong under sommaren 2018. Brandrisken var extrem i nästan hela landet pga. torkan. Skogsbrandsflyget upptäckte under sommaren 2018 över 500 bränder. En normal sommar är det 100. Flera av de svåra bränderna orsakades av gnistor från tåg. (Betänkandet Skogsbränderna sommaren 2018, SOU 2019:7).

Även maskinell användning i jord- och skogsbruk innebar stora risker. Som en konsekvens av torkan, för att undvika bränder och för att kunna skörda alternativt foder till djuren, kom lieslåtter upp som en användbar metod. Dessutom gynnas den biologiska mångfalden. En mängd växter, djur och svampar har visat sig kunna trivas i traditionellt skötta ängsmarker. Ett nyväckt intresse innebar till exempel att många hembygdsföreningar arrangerade kurser i lieslåtter sommaren 2018.

Träd– en ekosystemtjänst och biologiskt kulturarv

Hamling av gammal lind i Bråbygden, Kalmar län. Foto: (CC BY)

Träd kan ha stora symboliska och estetiska värden och dessutom leverera olika typer av tjänster, så kallade ekosystemtjänster, som skugga, vatten- och temperaturreglering eller vind- och erosionsskydd.

Ljunghedar– resilient mot stranderosion genom bränning

På bilden ser vi gräsmark som brinner och några människor som kontrollerar elden.
Gräsbränning vid Veingesjön i Halland, april 2016. Foto: (CC BY)

Det finns kulturlandskapstyper som är helt beroende av bränning, t.ex. ljunghedar och vissa talldominerade utmarksbeten. Ljunghedar i kustlandskapet binder sand vilket gör det resilient mot ökande strandnära erosion som konsekvens av havsnivåhöjning. Bränningen förstärker också den biologiska mångfalden och gynnar hotade arter.

Hägn och träkonstruktioner– bygga av naturen ger ett cirkulärt flöde

Bygga av material från naturen som återgår till natur efter sin levnadstid. Några exempel på det är byggnation av hägn.

Fetved– ”slow wood”

Traditionella metoder blir aktuella igen i sökandet efter mer hållbart virke. Metoden att få fram fetved går ut på att i slutet av tallens livscykel skada den ordentligt. Genom skadan aktiveras trädets försvarsmekanismer, vilket gör att kåda och hartsämnen utvecklas och impregnerar den så kallade splintveden. 

Odlat kulturarv – en försäkring inför framtiden

En grön rabatt med olika odlingsväxter markerade med skyltar framför ett rött trähus med vita fönsterluckor.
Rabatt med växter som odlats länge på Linnés Hammarby i Uppland. Foto: (CC BY)

Varför bevara gamla kulturväxter? Man kan kortfattat säga att bevarandet av gamla kulturväxter kan ses som en slags försäkring inför en oviss framtid. Gamla sorters kulturväxter kan i framtiden komma att bli mycket viktiga vid växtförädling. Till exempel när man behöver korsa in deras egenskaper med de moderna sorterna, för att klara helt nya krav på klimatanpassning och kvalitet.

Kulturbaserade lösningar

Ett begrepp som börjat etableras för klimatanpassningsåtgärder, hämtat från hur människan brukat, format och vårdat landskapet, är kulturbaserade lösningar. Några exempel:

Multifunktionella landskap Visa eller stäng

Länkar till externa webbsidor som handlar om multifunktionella landskap, och som sätter in idén om kulturbaserade lösningar i befintliga och pågående sammanhang.

Multifunktionalitet i landskapet (Naturvårdsverket)

Programmet LANDPATHS ska utforska hur nya strategier för planering, styrning och beslut som stärker landskapets biologiska mångfald och gynnar hållbart multifunktionellt resursutnyttjande. Multifunktionalitet i landskapet

LANDPATHS – framtidens multifunktionella landskap (Uppsala Universitet)

LANDPATHS fokuserar på de fem landskapstyperna skog, odlingslandskap, hav och kust, stad och fjäll. Kunskap inom respektive område ska tas fram i samverkan med brukare och andra aktörer i landskapet. På tvärvetenskaplig grund ska visioner om önskvärda framtida landskap utarbetas som grund för de vägar och strategier som leder mot visionerna. En viktig del av arbetet blir också att undersöka hur hinder kan motverkas och hur synergier mellan olika samhällsmål kan utnyttjas. https://www.geo.uu.se/forskning/nrhu/pagaende-forskning/landpaths/

Multifunktionella landskap (Lunds Universitet)

Målet med detta projekt är att ta fram kunskap som underlättar utvecklingen av ett multifunktionellt jordbrukslandskap i Skåne där man värnar om olika ekosystemtjänster. https://www.cec.lu.se/sv/forskning/avslutade-forskningsprojekt/multifunktionella-landskap

 

  • Publicerad:
  • Uppdaterad:
  • Kategorier: Klimat