Metoder för klimat- och sårbarhetsanalyser för kulturarv
Klimat- och sårbarhetsanalyser inom kulturarvsområdet används för att få en bättre beredskap att hantera påverkan från klimatförändringar. Här hänvisar vi till några exempel på sådana analyser och metoder för län, kommuner och förvaltare.
Klimatperspektiv på Västsveriges kulturarv
”Kulturarv för framtida generationer – med klimatperspektiv på Västsveriges kulturarv” publicerades år 2016. Rapporten togs fram inom ett samarbetsprojekt där länsstyrelserna i Västra Götaland och Halland, samt Västarvet och Kulturmiljö Halland deltog. Metoder för analys av klimatpåverkan i ett länsperspektiv testades och utvärderades. Utredningsarbetet har gjorts i enlighet med Svensk standard SS-ISO 31000:2009 Riskhantering – principer och riktlinjer. Resultaten och samarbetena från projektet har varit till nytta i länens vidare arbete till exempel i arbetet med riskhanteringsplaner för kulturarv enligt Översvämningsdirektivet. Sedan 2017 finns en etablerad arbetsgrupp som arbetar för att integrera kulturarvsfrågor
i klimatanpassningsarbetet, Västsvensk Arbetsgrupp för Kulturarv och Klimatförändringar (VAKK).
Rapporten ”Stigande vatten och kustnära kulturmiljöer” från 2013 finns också och kan ses som en slags förstudie till det ovan beskrivna arbetet, men gäller enbart Västra Götalands län. Den innehåller en översiktlig sårbarhets- och konsekvensanalys för hur en stigande havsnivå kommer att påverka den kustnära bebyggelsen år 2100.
Projektet har också utarbetat ett GIS-baserat kartverktyg som är tillgängligt publikt. Det ska fungera som ett kunskapsunderlag för kulturarvssektorn och i det kommunala planeringsarbetet.
Arbetet som pågår inom det här samarbetet är ett bra exempel på både genomförande och organisation. Länen har sedan tagit arbetet vidare i sitt stöd till kommunerna och på så vis skapat möjligheter att få med frågor om klimatanpassning och kulturmiljöer i planeringsarbetet.
Klimat- och sårbarhetsanalyser i alla kommuner, Västra Götaland
I utvecklingen av Västsverige-projektet, Kulturarv för framtida generationer, har Västra Götaland också gjort en kommunvis genomgång av klimatpåverkan av kulturarv, 2019-2020. Målet var att ge en mer detaljerad bild av klimatpåverkan, som behövs för att kunna ta frågorna vidare i den kommunala planeringen.
Kartläggning av prioriterade kulturmiljöer vid översvämning, Jönköpings län
I Jönköping och Värnamo har en inventering av kulturmiljöer genomförts som ett förarbete för kartläggning av prioriterade kulturmiljöer i händelse av översvämning vid extrema flöden. I rapporten Översiktlig kulturhistorisk inventering Jönköping stad respektive Översiktlig kulturhistorisk inventering Värnamo stad beskrivs metoden man använt. Kartor som visar det beräknade högsta flödet användes och de områden i staden som var inom den gränsen inventerades översiktligt med fokus på kulturhistoriska värden i stadsrummet. Befintliga kartor med kulturmiljöer och skyddad bebyggelse togs med som underlag och kompletterades med inventering på plats.
Adapt Northern Heritage (ANH)
I Bartjan, ett samiskt sommarviste i Jämtland, ledde Riksantikvarieämbetet arbetet med en klimat- och sårbarhetsanalys inklusive förslag på hantering av klimatpåverkan, som en del av Interreg-projektet Adapt Northern Heritage. Inom det internationella projektet togs även andra klimat- och sårbarhetsanalyser fram för kulturmiljöer i Skottland, Irland, Island, Ryssland och Norge. Du hittar alla exempel här: klimat- och sårbarhetsanalyser kulturmiljö.
Här hittar du Climate Risk Management Plan for Bartjan. Stiftelsen Gaaltije, sydsamiskt kulturcentrum, har också publicerat rapporten Samiska kulturmiljöer i ett förändrat klimat från arbetet som utfördes på plats i Bartjan.
ANH-metoden
ANH-metoden har använts i flera olika kulturmiljöer och anpassningar har krävts utifrån platsernas olika förutsättningar. Inom projektet deltog också Riksantikvaren i Norge. De norska fallstudierna genomfördes i kommunen Aurland i Västnorge, ett område som är utsatt för faror som översvämning, ras, skred och erosion samt i en industriell miljö på Svalbard, utsatt för biologisk nedbrytning av trä, erosion och mänsklig påverkan – slitage från turism. ANH:s metod för riskbedömning finns beskriven i den norska vägledningen Vurdere risiko og planlegge tilpasningstiltak (Värdera risk och planera anpassningsåtgärder). I länken finns också fler exempel på kulturmiljöer där ANH-metoden använts och utvecklats, till exempel Flatdal kyrka.
Metodstöd för klimatanpassning av statlig egendom
Naturvårdsverket tillsammans med Statens fastighetsverk, Riksantikvarieämbetet, Länsstyrelsen i Kronoberg, Norrbotten samt Uppsala län undersökte hur uppdraget med att klimatanpassa statlig egendom borde genomföras. Enligt Förordning (2018:1428) om myndigheters klimatanpassningsarbete ska myndigheter som förvaltar eller underhåller statlig egendom anpassa denna till effekterna av ett förändrat klimat.
I rapporten Metodstöd för klimatanpassning av statlig egendom är metoden beskriven. Den tar utgångspunkt i en övergripande modell för klimat-och sårbarhetsanalys av ett fastighetsbestånd i fem olika steg: kontext, identifiering av klimatrelaterade risker, analys, utvärdering samt genomförande. Under respektive steg finns en kortare beskrivning av genomförandet och länkar till fördjupad information. Varje steg följs av ett praktiskt exempel som grundas i erfarenheter insamlade av arbetsgruppen.
Även om metodstödet är riktat mot förvaltare av statlig egendom finns det tips på arbetssätt som kan vara användbara även för andra förvaltare.