Så hanterar du kulturmiljöns värden

Här presenterar Riksantikvarieämbetet kunskapsunderlag för att underlätta handläggning och bedömning av eventuell påverkan på kulturmiljön vid återvätning för dig som är handläggare.

Återvätning är en förhållandevis ny fråga för kulturmiljöenheterna/-funktionerna på länsstyrelserna, likaså är kulturmiljö ett förhållandevis nytt perspektiv i arbetet med återvätning. Återvätningssatsningar ställer krav på tillgång till kunskapsunderlag såväl som fungerande handläggningsprocesser så att kulturmiljöperspektivet kopplas in redan i planeringsskedet. Fungerande processer är förutsättningen för att kulturmiljön ska hanteras på ett ändamålsenligt sätt och för att kunna arbeta kunskapsbyggande.

Arkeologiska lämningar i våtmarksmiljöer – kunskapsunderlag och webbinarium

Arkeolog Fredrik Hallgren, Stiftelsen kulturmiljövård, har på uppdrag av Länsstyrelsen i Örebro län tagit fram ett kunskapsunderlag som belyser problematiken med att utreda och undersöka lämningar i våtmarksmiljöer. Rapporten fokuserar på Örebro län men adresserar generella utmaningar och metoder för hur man praktiskt kan gå till väga för att utreda och identifiera lämningar i våtmark och forna våtmarker. Rapporten innefattar även exempel från våtmarksundersökningar i både Sverige och Danmark.

I ett inspelat webbinarium om att förutse och ta hänsyn till fornlämningar inför återvätning av dränerade våtmarker, svarar Fredrik Hallgren på frågor om hur man kan förutse och ta hänsyn till fornlämningar inför återvätning.,

Kulturmiljöns hantering vid återvätning enligt miljöbalken

I förstudien Länsstyrelsens hantering av kulturmiljöer i samband med återvätning väcktes frågor om hur kulturmiljö ska förstås och hanteras inom ramen för miljöbalken: Hur ska man förstå kulturmiljöbegreppet i miljöbalken? Hur kommer kulturmiljö in i ärendeprocessen? Hur inkluderas kulturmiljö i rutiner för samråd och miljökonsekvensbeskrivningar? Vad ska betraktas som vattenverksamhet? Innebär återvätning och våtmarksarbeten ny markanvändning?

Dessa och många andra frågor besvaras i en promemoria om kulturmiljörättsliga perspektiv på återvätning vid tillämpning av miljöbalken.

På Naturvårdsverkets respektive Riksantikvarieämbetets webbplatser hittar du vägledningar till miljöbalken respektive kulturmiljölagen.

Bedömning av det dikade landskapets kulturvärden

Utdikningarna av våtmarkerna är en av de mest omfattande historiska landskapsförändringarna i Sverige. Det dikade landskapet är ett historiskt präglat landskap och per definition en kulturmiljö – men hur ska vi förstå och formulera dess värden? Återvätningen innebär att andra, i viss mån nya, aspekter i kulturlandskapet behöver beaktas och värnas. Hur ska man gå till väga för att identifiera, argumentera och bedöma kulturmiljöns värden i dessa miljöer?

I promemorian om det dikade landskapets kulturmiljöer sätts det dikade landskapets kulturvärden i ett begreppsmässigt och historiskt sammanhang. I rapporten ges exempel på kulturmiljöer som kan knytas till det dikade landskapet samt vilka lagrum och processer som hanterar de landskapstyper som präglas av dikningarna.

  • Promemoria: De dikade landskapens kulturmiljöer (presenteras i februari/mars 2025)

Återvätning och biologiskt kulturarv

Biologiskt kulturarv är natur som berättar om kultur. Det biologiska kulturarvet har skapats genom en kombination av naturliga förutsättningar och människans nyttjande av naturen. Det utgörs av ekosystem, naturtyper och arter som uppstått, utvecklats, eller gynnats genom människans nyttjande av landskapet. Dessa spår kan ofta läsas även efter själva bruket upphört, om brukningsmetoderna ändrats eller om naturtypen ändrat karaktär. Biologiskt kulturarv är ett källmaterial som kan berätta om tidigare brukningsformer i landskap som saknar andra kulturspår efter människans nyttjande; som i fallet myrmarker. Kvarvarande arter kan vittna om platsen har använts som betesmark eller slåtteräng.

Någon standardiserad inventeringsmetod för biologiskt kulturarv finns inte i dag. Centrum för biologisk mångfald vid SLU har inom ramen för ett forsknings- och utvecklingsprojekt utvecklat en fältmanual, Inventering av biologiskt kulturarv. Den kan användas i de flesta sammanhang och med fördel tillsammans med faktabladet, Att tyda landskapets berättelser – En metod att tolka biologiskt kulturarv.

När du vill veta mer

Här hittar du information om biologiskt kulturarv