Fria eller fälla
Riksantikvarieämbetet har i samarbete med Naturvårdsverket, Trafikverket, Svenska kyrkan, Föreningen Sveriges Kyrkogårdschefer, Föreningen Sveriges Stadsträdgårdsmästare, Sveriges lantbruksuniversitet och länsstyrelserna tagit fram en gemensam handledning för att underlätta arbetet med träd i offentliga miljöer.
Handledningens syfte är att öka kunskapen och förståelsen för trädens olika värden och att stärka samarbetet över sektorsgränserna. Skriften vänder sig till beställare av trädvårdsåtgärder och nyplanteringar till exempel på Trafikverket, Statens Fastighetsverk, kyrkogårdsförvaltningar, kommunala parkförvaltningar och bostadsbolag samt till konsulter som arbetar med miljöer där det finns träd. Handledningen vänder sig också till de som skriver vårdprogram, skötselplaner eller trädvårdsplaner samt till handläggare på exempelvis länsstyrelser och kommuner som måste göra avvägningar och fatta beslut om dispenser och tillstånd rörande träd.
Träd har många värden – men kan också orsaka intressekonflikter
Träd i städer, på begravningsplatser, i alléer längs vägar, i parker, offentliga trädgårdar och andra offentliga miljöer är värdefulla ur flera perspektiv. De kan ha höga naturvärden, kulturhistoriska värden och sociala värden Träden kan vara betydelsefulla för människors hälsa och livskvalitet. De bidrar till att skapa attraktiva boende- och arbetsmiljöer, och levererar ekosystemtjänster så som upptag av dagvatten och temperaturreglering.
Det är vanligt att träd i offentliga miljöer behöver åtgärdas, exempelvis på grund av säkerhetsskäl där skadade träd kan utgöra en risk för både personer och egendom, eller utrymmesbrist mellan träd och byggnader. Fria eller fälla 2.0 ger en översiktlig beskrivning av olika offentliga trädmiljöer, trädens värden och orsaker till att träd ibland behöver fällas eller på annat sätt åtgärdas.
Avvägningar kräver kunskap
I trädvårdssammanhang uppstår ofta ett behov av att göra väl genomtänkta avvägningar mellan olika värden. Dessutom måste man ta hänsyn till de många lagar som reglerar arbetet med träd i offentliga miljöer, till exempel miljöbalkens generella biotopskydd för alléer och kulturmiljölagens bestämmelser om kyrkliga kulturminnen. Även sådan lagstiftning som exempelvis hanterar skadeståndsansvar, arbetsmiljö eller säkerhet för kraftledningar måste beaktas. För träd i offentliga miljöer finns också olika typer av styrmedel och planeringsverktyg, exempelvis vårdprogram, trädvårdsplaner eller åtgärdsprogram.
Om samtliga värden och praktiska förutsättningar på platsen är kända, uppmärksammade och tydligt beskrivna är det lättare att göra väl underbyggda avvägningar och välja den mest lämpliga åtgärden. Fria eller fälla syftar till att underlätta ett sådant arbetssätt.
Utformning av åtgärder behöver anpassas till miljön
I miljöer med höga kulturhistoriska värden är det avgörande att känna till det historiska sammanhanget och syftet med miljöns tillkomst. Sådan kunskap ger vägledning om hur man kan ta hänsyn till exempelvis symmetri och annan arkitektonisk gestaltning, hur man kan tänka vid val av specifikt plantmaterial eller vid bevarandet av enstaka trädindivider som bär på särskilda berättelser. I miljöer med höga naturvärden är det oftast viktigast att bevara de äldsta träden och död ved, antingen på plats eller i så kallade faunadepåer. I miljöer med höga sociala värden är trygghet, säkerhet, användbarhet, estetik och upplevelse viktiga parametrar vid utformning av trädmiljön. Ibland kan enskilda träd, särskilt gamla och grova individer ha särskild betydelse för människor, till exempel genom att de kan ge perspektiv av förfluten tid eller genom att de tillskrivs något slag av symbolisk innebörd. Sådana träd kan vara extra viktiga att bevara.
Även om varje plats har specifika förutsättningar som man måste ta hänsyn till finns det ändå generella riktlinjer för hur man bör tänka och agera vid olika typer av trädvårdsinsatser. I Fria eller fälla finns tips om hur åtgärder kan utformas i olika miljöer.
Fria eller fälla 2.0
Den första versionen av Fria eller fälla publicerades 2014 och har sedan dess använts av bland annat huvudmän för begravningsverksamheten, kommuner, länsstyrelser, bostadsföretag och konsulter. Den har också tagits upp som ett moment inom olika typer av utbildningar. Inför revideringen genomfördes en utvärdering för att se vilka delar av Fria eller fälla som användarna tyckte behövde revideras. Utvärderingen visade bland annat att modellen för avvägning mellan olika intressen var arbetskrävande och att vissa termer och parametrar var svåra att förstå. I samband med arbetet med revideringen skickades ett förslag till en uppdaterad version av Fria eller fälla ut på en bred remiss och många värdefulla synpunkter kom in.
I den reviderade upplagan, Fria eller fälla 2.0, har därför ett antal ändringar gjorts, främst avseende modellen för avvägning mellan olika intressen. Modellen har i version 2.0 delats upp i två metoder: Metod A för enkla fall och Metod B för komplexa fall. Det finns nu också en tydligare koppling till eventuell ansökan om dispens från biotopskyddet. Parametrarna har justerats för samtliga värden, men främst avseende de kulturhistoriska värdena. Vidare har texterna om den lagstiftning som omfattar träd i offentliga miljöer uppdaterats och mindre språkliga justeringar gjorts i hela handledningen.
Fria eller fälla 2.0 kan laddas ned som PDF fil här. Den kan också köpas via print-on-demand.
I handledningen ingår checklistor för Metod A och Metod B samt en sammanfattning på engelska. Dessa kan även laddas ner separat:
- Länk till checklista Metod A
- Länk till checklista Metod B
- Länk till sammanfattning på engelska / Summary in english
Webbinarium
Skriften Fria eller fälla 2.0 är en handledning vars syfte är att öka kunskapen och förståelsen om trädens olika värden och att stärka samarbeten över sektorsgränser. För att öka förståelsen för hur metoden fungerar arrangerade Länsstyrelsen i Västmanland under våren 2023 ett webbinarium som ger dig bakgrund, introduktion till metoden och möjligheter att ställa frågor. Föredragshållare är Karin Sandberg och Johan Östberg. Båda har varit med i arbetet att ta fram skriften Fria eller fälla.