Restaurering av kulturlandskap
Begreppet restaurering används i landskapssammanhang när man genomför omfattande åtgärder för att återställa ett tidigare mer gynnsamt tillstånd i ett landskap. Restaureringsåtgärder vidtas ofta när ett objekt, en miljö eller ett helt landskap vuxit igen eller förfallit så mycket att dess natur-, kultur eller sociala värden riskerar att förloras.
Restaurering av ängs- och betesmarker avser således oftast avverkning och bortröjning av träd och buskar samt återinförande av bete eller slåtter i marker där den tidigare hävden upphört för många år sedan. På motsvarande sätt brukar man tala om restaurering av parker eller trädgårdar som inte brukats och vårdats på många år.
Restaurering av enskilda objekt i landskapet
Även när man genomför omfattande åtgärder på enskilda objekt kan dessa benämnas restaureringsåtgärder om åtgärderna avser att återgå till ett tidigare tillstånd. Till exempel kan man restaurera ett gammalt tidigare hamlat träd, som nu inte hamlats på många år, genom att genomföra beskärningar så att den regelbundna hamlingen kan återupptas. Ett annat exempel är att man restaurerar stenmurar i odlingslandskapet som raserat när landskapet växt igen och den årliga skötseln försummats.
Restaurering och efterföljande skötsel
Restaureringsåtgärder skiljer sig från vanliga skötsel- och vårdinsatser genom att de vanligtvis är mer omfattande och avgränsande till en kortare tidsperiod. En nödvändig förutsättning för en lyckad restaureringsinsats är att man har sett till att det finns förutsättningar att efter restaureringen kunna återuppta den årliga skötsel som krävs för att bevara miljön i ett gynnsamt tillstånd.
Restaureringsåtgärder innebär vanligtvis att en längre, ofta mångårig fas av igenväxning eller förfall återställs på relativt kort tid, vilket ibland kan få oönskade effekter eftersom vissa arter, miljöer och landskap har svårt att klara snabba förändringar.
Rekonstruktion
När ett objekt, en miljö eller ett landskap har växt igen, förfallit eller på annat sätt omformats eller skadats så mycket att den helt eller nästan helt utraderats är det inte längre möjligt att restaurera. I dessa fall kan man istället genomföra en rekonstruktion, det vill säga ett återskapande, vilket i landskapssammanhang är relativt ovanligt. Det finns dock ett flertal exempel där man med framgång har rekonstruerat historiska parker, trädgårdar och till och med hela odlingslandskap.