Södra Lunger i Rinkaby (Arboga kommun)

På Lungeråsens södra del där den skjuter ut som ett näs i Hjälmaren ligger ett välbevarat gravfält från järnåldern. Här har land- och vattenvägar mötts. På gravfältet finns tre rösen och 15 stensättningar av olika form samt en treudd. Det som kanske mest tilldrar sig den största uppmärksamheten är en skeppssättning i vars mitt en runsten är rest (Nä 31).

Inskrift:

helgulfʀ : auk : keiʀlifʀ : þeiʀ : kerþu : eftiʀ : sigmunt : bruþur sin
Hælgulfʀ ok Gæiʀlæifʀ þæiʀ gærðu æftiʀ Sigmund, broður sinn.
”Helgulv och Gerlev, de gjorde (minnesmärket) efter Sigmund, sin broder.”

Från 1700-talet finns de första utförliga uppgifterna om runstenen och gravfältet. Bland annat finns en teckning utförd av J.G. Hallman. Förmodligen har skeppssättningen och runstenen tillsammans utgjort ett monument. Det finns andra runstenar som rests i anslutning till skeppssättningar, till exempel Replösa i Småland. I Danmark finns det en runinskrift som berättar att resaren förutom att rista stenen gjort en hög och en skeppssättning (ordagrant skæið ’långskepp’). Tyvärr har ristaren utelämnat vad Helgulv och Gerlev gjorde. Det hade varit intressant att få veta vad man i vikingatidens Närke kallat ett minnesmärke av detta slag.

Gerlev är ett mycket ovanligt namn i de vikingatida runinskrifterna. Det förekommer bara här och på den kända Hogränstenen från Gotland. Helgulv förekommer även på en eller ett par sörmländska runinskrifter men är för övrigt okänt. Över huvud taget är sammansatta namn på Helg- ovanliga. I det vikingatida runmaterialet är utöver Helgulv bara kvinnonamnet Helggun känt. Sigmund förekommer i ett tiotal inskrifter. Runstenen kallades redan på 1700-talet för Kung Sigges sten. Någon anledning att tro att Sigge (det vill säga stenens Sigmund) varit kung finns inte, men vi kan anta att han var en framträdande person i bygden. Det är intressant att se att kunskapen om vad som står på stenen varit så spridd att en sådan tradition uppstått.

På stenen finns också en rättad felristning i ordet gerðu ’gjorde’. Först har ristaren ristat keþru och sedan rättat det till kerþu. Därefter har bara de riktiga ristningslinjerna målats i. Hade runstenarna inte målats i skulle en rättning av det här slaget bara gjort inskriften mer svårläst. Att runstenar målats i vet vi från ett antal fynd där färgrester genom lyckliga omständigheter bevarats. Dessutom finns ett par runstenar där det av inskriften framgår att stenen varit målad.

På en flat jordfast sten en dryg meter från runstenen har två skolpojkar Sven och Rulle (Rudolf) omkring 1925 ristat in sina namn. Denna moderna inskrift lurade faktiskt för en tid några forskarsom trodde den var av mycket äldre datum.

Läs mer om denna runsten i Närkes runinskrifter.

Hitta till stenen.