Tillgänglighet på webben för platser

Riksantikvarieämbetet ansvarar inom kulturmiljösektorn för att förbättra möjligheten för personer med funktionsnedsättning att delta i kulturlivet. I uppdraget ingår att vi driver på utvecklingen för förbättrad information på webben om tillgängligheten till kulturmiljöer – historiska platser, byggnader och besöksmål.

I september 2015 samlade vi representanter från olika funktionshinderorganisationer samt Myndigheten för delaktighet. Två personer från Wikimedia Sverige var också med på workshopen (komplett deltagarlista finns längre ner på sidan).

Samlade in tips och vanliga behov

Syftet med workshopen var att samla in synpunkter och önskemål om vad som är bra att tänka på när man publicerar information på webben om tillgänglighet till historiska platser, byggnader och besöksmål (kulturmiljöer).

Informationen nedan återspeglar flera funktionshinderorganisationer syn på information på webben om tillgänglighet till historiska platser, byggnader och besöksmål. Informationen gör inte anspråk på att vara heltäckande ur ett tillgänglighetsperspektiv utan ska ses som stöd och hjälp för att beskriva tillgänglighet till besöksmål och andra kulturmiljöer på ett tydligt sätt.

Här har vi sammanfattat de tips och önskemål som samlades in.

Avsnitt 1: Skriva och publicera information om platsen

Information om tillgänglighet ska finnas där annan besöksinformation finns.

Det innebär att man ska undvika att göra en separat webbsida för generell information om tillgänglighet. För att informationen enkelt skall kunna inkluderas även på andra plattformar är det även viktigt att tydligt märka upp den information som har publicerats med en standardlicens för fri och öppen spridning av upphovsrättsskyddat material.

T ex används ofta märkning med Creative Commons-licenserna (CC BY) och CC0  och i viss mån CC BY-SA för ändamålet.

• Håll informationen uppdaterad – saker och ting förändras som till exempel öppettider under sommaren och hög/lågsäsong.
• Skriv när informationen uppdaterades senast – skriv ut datum.
• Bildsymboler är bra att använda. Det finns standarder – använd dem. Exempel på standarder för bildsymboler är:
  SIS’s publika informationssymboler för ökad tillgänglighet utifrån konceptet ”Design för alla”
• Fotografier och bilder på besöksmål/platser underlättar för en person att bedöma tillgängligheten. Även foton som visar vägen eller stigen en bit ifrån själva platsen är bra. En fri licens på dessa bilder gör att de kan användas på alla plattformar som personer med funktionsnedsättningar använder.
• Ange alltid en kontaktperson med telefonnummer och e-post – vem kan man prata med om man har frågor. Placera kontaktuppgifter synligt och enkelt att hitta.
• Informationen ska gå att skriva ut. Gärna utskriftsvänligt format.
• Textstorleken ska kunna anpassas; förstoras eller förminskas.
• Informationen bör kunna lyssnas på, t.ex. genom talsyntes (se även avsnitt 2).

Detaljerad information är viktigt

Olika individer har olika behov. Det är viktigt är att beskriva så detaljerat som möjligt hur besöksmålet ser ut. Det kan handla om allt från tillgång till parkering eller avstånd till huvudentré, marklutning och markunderlag. Ju mer information individen har, ju lättare är det att göra en bedömning av om besöksmålet är värt att besöka.

Exempel:

• Finns parkeringsmöjligheter nära besöksmålet/entrén?
• Finns ramp – i så fall vilken lutningsgrad?
• Finns dörröppnare?
• Finns det olika nivåskillnader i olika delar av besöksmålet?
• Finns det ledstråk – taktila eller auditiva?
• Finns besöksinformation att tillgå för personer med olika funktionsnedsättningar?
• Finns auditiva guider, taktila modeller?
• Finns hörslinga?
• Finns läsbart informationsmaterial, lättläst material?
• Finns sittmöjligheter?
• Finns tillgång till toalett – och vilka mått har dessa?

Myndigheten för delaktighet har tagit fram publikationer om tillgänglig information:
Besöksinformation för alla och Tillgänglighet i din besöksinformation

Handboken Tillgängliga natur- och kulturområden som tagits fram i samarbete mellan Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och Myndigheten för delaktighet beskriver utförligt allt från digital tillgänglighet till fysisk tillgänglighet. Handboken fokuserar på natur- och kulturland-skapet i skyddade områden. Metoder och avvägningar kan dock till stor del användas även utanför skyddade områden, till exempel i friluftslivsområden och tätorts-nära grönområden.

Undvik för mycket rörlig information

För mycket som händer samtidigt på en webbsida är störande och distraherande för många, och i synnerhet för personer med kognitiva funktionsnedsättningar. Det kan försvåra för den som läser och i värsta fall utlösa ett krampanfall.

• Håll sidan enkel och tydlig.
• Informativa filmklipp är bra, som man själv kan välja när man startar. Använd textning i de fall där filmer används. Det gäller även de fall där enbart ljud (och inte film) används.
• Undvik störande och blinkande reklam, banners, och rörliga interaktioner.

Ett exempel på informativt filmklipp: Webb för alla, E-delegationen.

Avsnitt 2: Möjlighet att lyssna på information

Det bör även gå att lyssna på webben, till exempel genom en talsyntesfunktion.

• En lyssna-funktion eller talsynteslösning bör vara flexibel, till exempel möjligheten att kunna markera ett utvalt stycke och få det uppläst i den ordningen som önskas. Språkrådet har tagit fram en rapport om olika talsynteser och dess användning.

Avsnitt 3: Användargenererad information

Användargenererad information kan vara ett sätt att samla in information om tillgänglighet till besöksmål. Användargenererad information är digitalt innehåll, till exempel filmer, texter, recensioner, och nyheter, som skapats av användare av en webbtjänst. Några typer av webbplatser som ger utrymme för sådant innehåll är YouTube, Wikipedia, Wikivoyage och Tripadvisor.

Det är dock viktigt att tänka på att användargenererad information kan vara subjektiv. ”Bra tillgänglighet” för en person är kanske inte bra för en annan person.

• En viss styrning av användargenerad information rekommenderas. Underlätta för användaren att beskriva mer detaljerat med hjälp av informationsfält, formulär eller rutor som kan bockas i. På så sätt kan man undvika för generella beskrivningar av tillgängligheten.
• Fotografier är bra. Gärna ur många olika vinklar och även en bit ifrån besöksmålet/platsen så att även vägen dit beskrivs/visas. Ett exempel på ett verktyg för att visualisera vägen till en plats är den svenska tjänsten Mapillary, en enkel app som möjliggör användargenererade fotosekvenser längst vägen eller stigen fram till en fornlämning eller annan plats. På så sätt kan personen som vill besöka platsen själv utvärdera om det kommer att vara möjligt, baserat på sina förmågor och utrustning.
• Ta hjälp av personer med varierande förmågor och utrustning vid test av din webbplats.

Avsnitt 4: Tillgänglighetsguider

Tillgänglighetsguider är register på webben över offentliga lokaler där vem som helst kan söka information om den fysiska tillgängligheten till butiker och restauranger, offentlig service samt i friluftsområden och på olika besöksmål. Målet är att varje verksamhet beskrivs så väl att en person kan avgöra om hen kan besöka platsen eller inte. Ett exempel på tillgänglighetsguide är TD, Tillgänglighetsdatabasen.

De som jobbar med tillgänglighetsguider har gjort och gör ett bra inventeringsarbete. Viktigt att tänka på ur förvaltningssynpunkt är att:

• Informationen måste hållas uppdaterad. Inventering och uppdatering är ett stort arbete.
• I vissa kommuner finns personer som har i uppgift att ansvara för att uppdatera informationen. Vem som helst kan inte lägga till information.
• Informationen förvaltas i ett eget system. En person som söker information styrs till en annan webbplats än till exempel besöksmålets/verksamhetens egen webbplats.

Det finns olika uppfattningar inom funktionshinderrörelsen angående tillgänglighetsguiders användbarhet.

Avsnitt 5: Digitalt stöd vid visningar och guidning

Digitala lösningar och appar med virtuella visningar, foton och annan information är viktigt för de personer som inte själv kan ta sig till ett besöksmål. Ibland kan man endast besöka delar av ett besöksmål i de fall den fysiska tillgängligheten är begränsad – då är det också viktigt med digitala hjälpmedel. Att kunna erbjuda teckentolk och/eller syntolk på plats är förstås det bästa.

En annan lösning kan vara att använda Quick Response-kod (QR-kod) med läsbar och/eller lyssningsbar information på till exempel vandringar. En QR-kod är en tvådimensionell streckkod som man scannar in med till exempel en mobiltelefon. Tjänster såsom QRpedia ger möjlighet att genom Wikipedia ge besökaren information om kulturmiljön på flera språk, vilket kompletterar informationen på plats. Dock måste nätet fungera bra för att det ska vara någon mening med QR-koder.

Även analoga lösningar som foton och bilder i en bok/pärm eller på väggen är bra att erbjuda besökare på de besöksmål/platser där den fysiska tillgängligheten är begränsad och endast vissa delar är tillgänglighetsanpassade.

Avsnitt 6: Teknik och standarder

För att göra webbplatser och webbtjänster tillgängliga för en bred mottagargrupp, inklusive personer med olika typer av funktionsnedsättningar, finns standarden Web Content Accessibility Guidelines (WCAG) och E-delegationens riktlinjer för webbutveckling.

En översiktlig sammanfattning av lagar och regler om tillgänglighet finns på Funkas webbplats.

Deltagarlista – inbjudna till workshoppen

Foto från workshop i DHR:s lokaler. Foto: DHR (CC BY).
Inbjudna till workshoppen var:

Lars-Göran Wadén, DHR, Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder
Karolina Celinska, DHR, Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder
Inger Rålenius, Dyslexiförbundet och Begripsam
Patrik Nordell, SDR, Sveriges Dövas Riksförbund
Brita Törnell, MFD, Myndigheten för delaktighet
Ulrika Gani, MFD, Myndigheten för delaktighet
Lars Berge Kleber, HSO (Handikappförbunden) samt Afasiförbunden
Marit Jenset, Neuroförbundet
Mattias Lundgren, HRF, Hörselskadades Riksförbund
Axel Pettersson, Wikimedia Sverige
John Andersson, Wikimedia Sverige
Maria Logothetis, Riksantikvarieämbetet
Maria Urberg, Riksantikvarieämbetet
Agneta Gardinge, Riksantikvarieämbetet
Helen Simonsson, Riksantikvarieämbetet
Marika Andersson, Riksantikvarieämbetet
Johan Carlström, Riksantikvarieämbetet