Vanliga frågor om gallring vid arkeologiska undersökningar

Varför gallras fynd vid utgrävningar?

Vilka fynd som ska samlas in vid en uppdragsarkeologisk undersökning beror på vilka vetenskapliga frågor som undersökningen ska försöka besvara. Fynden och de fysiska spåren i marken ligger till grund för en tolkning av fornlämningen, exempelvis hur gammal den är eller vilken funktion den har haft.

Fynden som samlas in för att besvara frågorna är i vissa fall inte intressanta att bevara för framtiden. Det kan vara matavfall i form av djurben, saker från hus som spikar eller lerklining från väggarna och trasiga föremål.

Många av de fynd som påträffas är i behov konservering innan de lämnas till in museer. När det gäller järnföremål är det oftast mycket korroderade och har övergått till att bli klumpar av rost. Att låta ett sådant föremål bli konserverad för höga kostnader är inte rimligt varken utifrån en byggherres synvinkel som ska bekosta konserveringen eller ur ett museiperspektiv. Att spara allt material skulle göra att våra museer får sina redan fulla magasin att svämma över.

Vem är det som bestämmer vad som görs vid en arkeologisk utgrävning?

Den som vill göra ett ingrepp i en fornlämning måste söka tillstånd hos länsstyrelsen, står det i kulturmiljölagen. Oftast är det frågan om en exploatör som vill göra en byggnation. Om ansökan blir beviljad bekostas undersökningen av exploatören och genomförs av den arkeologiska institution eller företag som länsstyrelsen utser.

Det är sedan länsstyrelsen som ger anvisningar till hur den arkeologiska undersökningen ska genomföras, vilket inkluderar vilka fynd som ska samlas in, hur dessa ska hanteras och vilket urval av eventuella upphittade föremål som ska konserveras.

Under undersökningens gång följer länsstyrelsen upp hur arkeologerna genomför undersökningen vilket inkluderar en dialog kring eventuell gallring av påträffade fynd. Gallring av fynd görs alltså i samråd mellan länsstyrelsen och den arkeologiska institution eller företag som genomför undersökningen. De fynd som ska bevaras för framtiden fördelar sedan Riksantikvarieämbetet till olika museum som sedan i sin tur ska förvalta och visa dem. Den här processen finns reglerad i de föreskrifter som Riksantikvarieämbetet ger ut (KRFS 2017:1)  och (KRFS 2018:6).

Varför kan inte föremål som hittas ligga kvar i marken om de riskerar att gallras?

Att lämna kvar fyndmaterial som påträffats vid en uppdragsarkeologisk undersökning är inte möjligt i och med att undersökningen genomförs för att det ska byggas något på platsen.

Varför kan inte privatpersoner få köpa fornfynd som ska gallras?

Fynd som hittas vid en arkeologisk undersökning tillfaller staten. Staten får endast skänka bort sin egendom då det finns lagstöd och ett sådant finns bara när det gäller att överlåta fynd till museer, så kallad fyndfördelning. Någon laglig möjlighet för Riksantikvarieämbetet eller länsstyrelsen att ge bort fynd till privatpersoner eller privata organisationer finns därför inte.

Vad är det som avgör ett fynds ”värde”?

Värdet beror på olika faktorer. Dels i vilket sammanhang föremålet är funnet (i en kontext eller i omrörda lager), om det har ett vetenskapligt värde (oberoende i vilken kontext det är funnet) samt hur välbevarat fyndet är.