Skadegörelse
Skadegörelse drabbar framför allt fornlämningar och andra kulturlämningar i samband med markberedning inom skogsbruket. Skador på kulturarvet kan också uppstå inom jordbruksdriften vid till exempel plöjning, täkt och anläggningsarbeten. Under vatten skadas fartygslämningar främst vid ovarsam dykning, men viss åverkan sker även i samband med ankring och fiske.
Skadegörelse är likt stöld ett generellt brott som kan drabba kulturarvet på en lång rad olika sätt. Skador kan orsakas till följd av markberedning i skogen, genom uppsåtlig vandalisering eller som ett led i krigföring i avsikt att radera ut fiendens kultur och historia.
Skadegörelse på kulturarvet
Skadegörelse på kulturarvet är, i det nationella perspektivet, mest frekvent något som drabbar fornlämningar. Det rör sig ofta om skador som uppstår till följd av markarbeten. De grövsta skadorna sker vanligen i samband med markberedning inom skogsbruket.
I ett internationellt perspektiv tilldrar sig den skadegörelse på kulturarvet som sker i länder och områden där det pågår väpnade konflikter ofta stor uppmärksamhet och människor runt om i hela världen kan känna sig berörda av förlusterna. Förödelsen i samband med krig blir ofta mycket omfattande och värden som är omöjliga eller svåra att rekonstruera eller ersätta på annat sätt går förlorade.
Ytterligare former av skadegörelse som drabbar kulturarvet är framför allt vandalisering och mordbränder. Kyrkliga kulturminnen och begravningsplatser kan få fönsterrutor krossade, gravstenar omkullvälta och fasader nedklottrande. Klotter kan också vanpryda välkända fornlämningstyper som runstenar eller helt unika minnesmärken som till exempel Visby ringmur. I Sverige har vi, avslutningsvis, sett exempel på att både kyrkor och byggnadsminnen ha utsatts för mordbränder eller misstänkta mordbränder.
Allmänna och speciella brott
Att förstöra någon annans egendom är princip inte tillåtet. Att förstöra kulturarv regleras på olika sätt beroende på vad det är som förstörs och i vilket sammanhang.
Skadegörelse är ett allmänt brott där ansvarsbestämmelserna återfinns i brottsbalken. Det finns inte några särskilda straffregler i kulturmiljölagen för brott som drabbar exempelvis byggnadsminnen och kyrkliga kulturminnen, förutom i ett fall. Det är straffbelagt med böter att riva eller på annat sätt förstöra ett byggnadsminne i strid mot meddelade skyddsbestämmelser. Detsamma gäller om man utan tillstånd ändrar byggnadsminnet eller gör ändringar utan att iaktta villkor i ett beslutat tillstånd. För fornminnen gäller också särskilda bestämmelser om att ändra eller skada fornlämningar.
Läs mer om förstörelse av kulturarv i krigs- och konfliktsituationer här.