Avtalslicenser för museer som vill digitalisera sina samlingar
I höstens tredje Digitala samtal om digitalt kulturarv diskuterade Riksantikvarieämbetets Björn Sundberg med Jenny Rudvall, chefsjurist på Bildupphovsrätt i Sverige och Katarina Nimmervoll, bildintendent på Statens Historiska museer vad som gäller vid digitalisering och publicering av upphovsrättsskyddat bildmaterial i museernas samlingar.
Den kollektiva förvaltningsorganisationen Bildupphovsrätt, som drivs utan vinstintresse, representerar bild- och formkonstnärer, illustratörer, fotografer, designers och andra upphovspersoner till bild och form. De tar fram olika slags licenser och fördelar upphovsrättsersättning till bildskapare – och hjälper samtidigt bildanvändare att göra rätt enligt upphovsrättslagen.
Vi representerar runt 10 000 bildskapare i Sverige och har dessutom 150 000 anslutna bildupphovspersoner över hela världen genom de systerorganisationer som vi samarbetar med, berättar Bildupphovsrätts chefsjurist Jenny Rudvall.
Upphovsrätten för ett konstverk gäller under upphovspersonens livstid, och upphör 70 år efter dennas bortgång. Efter upphovspersonens död övergår rättigheterna, inklusive det ideella skyddet, till arvingarna. Upphovsrätten till de verk vars upphovsperson avled 1954 upphör vid årsskiftet 2024/2025.
Avtal på årsbasis
Det Bildupphovsrätt licensierar är vissa av de upphovsrättsliga förfoganden som finns listade i lagen. Bildupphovsrätt har avtal på årsbasis med kommuner, regioner, museer, konstföreningar och auktionshus.
– Museer har i regel stora samlingar som ska digitaliseras och vi försöker täcka in så mycket som möjligt i licenserna, framhåller Jenny Rudvall och tillägger:
– Om du är osäker på vilket avtal som behövs, är det bara att höra av dig till oss.
– Skiljer sig museer från andra aktörer som ni samarbetar med? undrar Björn Sundberg, som är moderator för samtalet.
– Ja, och det skiljer sig också mellan olika museer vad licensen behöver täcka, beroende på vad man har för behov och utmaningar. Trots att museer har en specifik verksamhet, har de breda användningsområden. De har samlingar som de vill digitalisera och ofta även en verksamhet som rör museishoppen, vilket faller utanför vår licens på årsbasis och får lösas med ett separat avtal, svarar Jenny Rudvall.
Katarina Nimmervoll är bildintendent på Statens Historiska museer, där sju museer ingår: Hallwylska museet, Historiska museet, Livrustkammaren, Ekonomiska museet – Kungliga Myntkabinettet, Skoklosters slott, Tumba bruksmuseum samt Sveriges museum om Förintelsen. Hon hanterar och utreder upphovsrättsfrågor som har med museernas samlingar och kommunikationsmaterial att göra.
– Vi har en tjänst till allmänheten som vi kallar ”Sök i samlingarna”, där man kan få information om alla våra registrerade föremål och arkivalier, delvis också med bilder, säger hon.
Innan Statens Historiska museer ingick avtal med Bildupphovsrätt kunde de inte visa bilder på upphovsrättsskyddade föremål, förutom där de hade avtal med enskilda rättighetsinnehavare.
– När Sveriges museum om Förintelsen öppnade förra året blev det alltmer angeläget med ett avtal med avtalslicensverkan, eftersom vi ville och borde tillgängliggöra materialet offentligt med bilder för att uppfylla uppdraget. Det var hög tid att kontakta Bildupphovsrätt och lära oss hur avtalen fungerar och hur det skulle underlätta för oss.
Verk eller fotografisk bild?
– Vilka är svårigheterna i museernas arbete med digitalisering och publicering av upphovsrättsskyddat material? frågar Björn Sundberg samtalsdeltagarna.
– Det kan uppstå knepiga frågor: Är det ett verk enligt upphovsrättslagen? Eller är det en fotografisk bild, som har en annan skyddstid, och vet man i så fall när bilden togs? Även om lagen är tydlig med vad som gäller så hamnar man ibland i en gråzon, säger Jenny Rudvall.
– Det är viktigt att få tid att göra research och undersöka vilket material i samlingarna som kan vara upphovsrättsskyddat och även få tid att lära sig förstå hur upphovsrätten fungerar, avslutar Katarina Nimmervoll.
Tips inför digitaliseringsarbetet
- Hur många verk i samlingen ska digitaliseras/publiceras och hur stor del av dem är upphovsrättsskyddat bildmaterial?
- Vad ska bildmaterialet användas till? Vill man bara ha en digital kopia av det fysiska verket (exemplarframställning) eller vill man överföra det till allmänheten via en öppen ”sök i samlingen”-sida
- Har man någon användning i övrigt, till exempel i sociala medier, på hemsidan eller på ljustavlor i museets lokaler?
- Skriv tydliga avtal vid gåvor/donationer, där rättighetsinnehavaren kan välja att ge institutionen rätten att publicera digitalt.
- Medlemmar i Bildupphovsrätt finns sökbara
- Patent- och registreringsverket erbjuder stöd i digitaliseringsarbetet för museer och andra kulturarvsinstitutioner med svar på frågor om upphovsrätt
- Upphovsrätt på AI-bilder
När du vill veta mer
Håll dig uppdaterad om kommande datum och teman för webbinarieserien Digitala samtal.