Nya K-samsök lanseras 2026
Nyutvecklingen av Riksantikvarieämbetets tjänst K-samsök var temat för vårens andra Digitala samtal, en webbinarieserie om digitalt kulturarv. Björn Sundberg pratade med Åsa M Larsson och Maria Carlsson om plattformens förändringar och förbättringar.
Den digitala infrastrukturen K-samsök tillgängliggör öppna länkade kulturarvsdata från svenska museer och andra minnesinstitutioner. Det är frivilligt och kostnadsfritt för organisationer med kulturarvssamlingar att ansluta sig. Mellan 2023–2026 pågår ett stort utvecklingsprojekt som syftar till att modernisera K-samsöks infrastruktur från grunden.
Anpassning till dagens teknik
Samtalet inleddes med en presentation av behovet av och arbetet med nya K-samsök. K-samsök utvecklades för femton år sedan och mycket har hänt sedan dess. I dag finns bättre teknologiska lösningar för både skördning och publicering, nya internationella standarder för digital information och digitaliserat kulturarv och nya behov hos samlingsförvaltare och användare. Utvecklingen av K-samsök möjliggör fler applikationer på och analyser av samlingsdata.
Förenklar för små organisationer
Med nya K-samsök blir det enklare för små kulturarvsorganisationer att ansluta sig.
– Vi vill göra det enkla enklare och det avancerade möjligt, framhåller Åsa M Larsson, enhetschef på teknik och digital förmedling som ansvarar för K-samsök.
– Det har funnits en teknisk tröskel som vi vill motverka, säger Maria Carlsson, verksamhetsutvecklare på Riksantikvarieämbetet. Hon är operativ produktägare för K-samsök och håller samman kravarbetet i nyutvecklingen.
– Vi vill ha så stor och bred spridning som möjligt av kulturarvsdata. De mindre kulturarvsinstitutionerna har ett fantastiskt material som berikar de större institutionernas material. Nu har vi en dialog med ArbetSam och Wikimedia Sverige om hur man skulle kunna använda Wikimedia Commons för att publicera bildmaterial och på det sättet kunna skörda kulturarvsdata från våra mindre aktörer i Sverige.
Koppling till SveDigArk
Åsa M Larsson berättade om SveDigArk, som är en satsning på nationell forskningsinfrastruktur för digital arkeologi, finansierad av Vetenskapsrådet och ett konsortium bestående av Uppsala, Umeå, Lunds, Stockholms, Karlstads och Göteborgs universitet samt Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer.
– SveDigArk är inte en söktjänst. Målsättningen för projektet, som pågår under 2022–2027, är att öka tillgängligheten av arkeologiska data för tvärvetenskaplig och internationell forskning. Målet är också att förverkliga kunskapspotentialen som finns i kulturarvssamlingar och kulturmiljöregister, säger hon.
Nya K-samsök blir ”infrastruktur för infrastrukturen”, det som gör att olika delar – forskningsdata, arkivsamlingar, undersökningsdata och museisamlingar – kan länkas samman. Alla som är partner med K-samsök blir automatiskt del av den digitala forskningsinfrastrukturen. Precis som med gamla K-samsök är det en distribuerad lösning där olika organisationer förvaltar och utvecklar sina egna data. Utvecklingen sker med hjälp av referensgrupper med samlingsförvaltare, systemleverantörer och användare.
Tips för att sätta igång digitaliseringsarbetet
Det nya K-samsök lanseras i början av 2026 och under tiden finns både gamla K-samsök och gamla söktjänsten Kringla kvar.
– Har ni några tips till dem som inte är med i K-samsök i dag, men som har börjat fundera i den riktningen? frågar Björn Sundberg, samtalets moderator.
– Ha en intern diskussion om era egna behov. Det blir betydligt lättare om man har landat i sina principer kring tillgängliggörande när man väl börjar med sitt digitaliseringsarbete. Och dokumentera det som ni kommer fram till, betonar Maria Carlsson och fortsätter:
– Ett annat tips är att titta på rättighetsmärkning, som är ett krav när man delar data. Börja med det som är enkelt, antingen med gammalt material där upphovsrätten är utslocknad eller med det som är nytt, där ni vet vem som är fotograf.
– Hur ser visionen ut för K-samsök, om vi blickar framåt i tiden? undrar Björn Sundberg.
– Många av våra kulturarvssamlingar är inte bara av intresse för oss i Sverige. Dels har vi objekt från hela världen, dels har vi objekt som resten av världen är intresserade av, svarar Åsa M Larsson, och menar att det här är ett spännande sätt att aktivera och levandegöra samlingarna.
– Vi kan visa vilken otrolig bred användning och kunskapsuppbyggnad som finns via dem.
– Vi är en aktiv del i den tekniska utvecklingen. AI är på språngmarsch framåt och kvalitetssäkrad korrekt data är oerhört viktig, konstaterar Maria Carlsson och Åsa M Larsson tillägger:
– Det blir allt viktigare i framtiden att veta vilken information och vilka medier vi kan lita på. Förtroendet som museer och arkiv har och som vi kan förvalta kommer bara att växa.
När du vill veta mer
Håll dig uppdaterad om kommande datum och teman för webbinarieserien ”Digitala samtal”.