Rättighetsmärkning och licensiering

Dessa frågor besvarades av deltagarna Kristina Alexandersson från Internetstiftelsen, Annelie Månsson Hassby från Helsingborgs museum och Marcus Smith från Riksantikvarieämbetet i vårens tredje ”Digitala samtal” i en webbinarieserie om digitalt kulturarv.

– Rättighetsmärkning och licensiering handlar om att göra det tydligt och läsbart för människor och maskiner hur data på nätet får användas. Det gäller både material som är helt skyddat av upphovsrätt, det som har utslocknad upphovsrätt och där man lagt en licens som tillåter att det kan användas på ett visst sätt, förklarar Marcus Smith, som är verksamhetsutvecklare på Riksantikvarieämbetet och främst arbetar med K-samsök, som tillgängliggör kulturarvsdata från svenska museer.

Maskiner, jurister och användare

Den ideella organisationen Creative Commons vill öka mängden av fria kulturella verk och öppet innehåll genom att erbjuda upphovspersoner lämpliga licenser för bland annat konstnärliga verk.

– Creative Commons är byggt på att det i princip finns tre användare på internet: maskiner, jurister som ska kunna avgöra om märkningen är avtalsenlig samt användare – både vi som vill licensiera och vi som vill använda licensierat material. Det ska vara lätt att förstå vad rättighetsmärkningarna och licenserna innebär, framhåller Kristina Alexandersson, som arbetar på Internetstiftelsen.

K-samsöks rättighetsmodell

I K-samsök finns vissa krav och en rättighetsmodell att förhålla sig till. Söktjänsten skiljer mellan metadata, det vill säga information som beskriver bilden eller dokumentet, och själva bilden eller dokumentet i sig.

– Vi kräver någon sorts rättighetsmärkning. När det gäller metadata ska det alltid vara den mest öppna märkningen som finns, CC0 (Creative Commons Zero). När det gäller själva bilden eller dokumentet har vi en lista på rättighetsmärkningar som du kan välja bland, säger Marcus Smith.

– Vi brukar förespråka att man bör använda så öppna licenser som möjligt, till exempel CC BY, som betyder att du måste ange källan och upphovspersonen, säger Marcus Smith och tillägger:

– Däremot brukar vi avråda från licenserna CC-BY-NC-*, det vill säga ”non-commercial”, eftersom det kan skapa problem. Många museer vill att materialet ska kunna användas i utbildningssammanhang och till exempel en publicering av en bild i en bok kan anses vara ett kommersiellt användningssätt.
När Helsingborgs museum började arbeta med rättighetsmärkning och licensiering av sina fotografier och data valde de så enkla och pragmatiska premisser som möjligt.

– Fotografiska bilder som är tagna för 50 år sedan och tidigare släpps efterhand helt fria utan någon påkopplad licens, medan fotografier som är tagna senare eller inte är datummärkta är upphovsrättsskyddade, berättar Annelie Månsson Hassby som är arkivarie och systemförvaltare för museets databas Carlotta.

Skillnad på fotografiska bilder och verk

I upphovsrättslagen skiljer man på fotografiska bilder och fotografiska verk. För en fotografisk bild gäller upphovsrätten i 50 år efter fototillfället. Om bilden uppnår verkshöjd betraktas det som ett fotografiskt verk likställt med andra bildkonstverk, filmverk, musikverk och litterära verk och upphovsrätten gäller i 70 år efter upphovspersonens död.

– Ett fotografiskt verk ska ha en tydlig intention och en konstnärlig ambition. Eftersom tekniken har förändrat förutsättningarna för ”amatören”, så kan det många gånger vara svårt att avgöra vad som är en fotografisk bild och ett fotografiskt verk, konstaterar Kristina Alexandersson.

Rutin om verkshöjd underlättar arbetet

För några år sedan införde man en ny rutin kring verkshöjd i samlingsförvaltningsplanen på Helsingborgs museum, för att göra det lättare och tydligare för medarbetare som lägger in nya fotografier i databasen.

– Då utgick vi från Svenska Fotografers Förbunds skrivelse som uttrycker att det är professionella fotografers bilder som får verkshöjd och därmed är skyddade i upphovsrättslagen under en längre tidsperiod än fotografiska bilder, säger Annelie Månsson Hassby.

Fördjupat samtal om upphovsrätt i höst

– I höst kommer vi att bjuda in Patent- och registreringsverket för att fördjupa oss mer i upphovsrättsfrågor, som ofta kan vara komplicerade att reda ut, avslutar samtalets moderator Lisa Berg, verksamhetsutvecklare på Riksantikvarieämbetet.

Samtalsdeltagarnas tre bästa tips till kulturarvsinstitutioner

• Börja med att stegvis gå igenom er samling och se till att rättighetsmärkningarna är aktuella.
• Gör det så enkelt som möjligt för användarna att förstå om, och i så fall hur, de får nyttja bilderna.
• Släpp så mycket som möjligt fritt för användning och så högupplöst som möjligt då det gäller fotografier.

När du vill veta mer

Håll dig uppdaterad om kommande datum och teman för webbinarieserien Digitala samtal.