Så aktiverar du dina museisamlingar
Museerna arbetar ständigt med att digitalisera sina samlingar för att de ska bli tillgängliga för fler.
I höstens första ”Digitala samtal” pratade Lisa Berg och Björn Sundberg med Marie Stenman från Kalixlinjens museum, Henrik Johansson från Jönköpings läns museum och Oscar Engberg från Utställningsverkstaden på Riksantikvarieämbetet om att hitta sätt att aktivera sina samlingar.
– Varför ska vi digitalisera museernas samlingar? inleder Lisa Berg, verksamhetsutvecklare på Riksantikvarieämbetet.
– Det finns många anledningar och en av dem är att det finns väldigt mycket mer i museernas magasin och samlingar än vad som ryms i utställningslokaler och på andra fysiska platser där man har tillträde på bred front. Förutom tillgängliggörandeperspektivet, att ge liv till mycket som annars inte skulle synas, finns det också bevarandeperspektiv och möjligheten att samla in immateriellt kulturarv, säger Björn Sundberg, programledare för Digital omställning på museiområdet.
– Det handlar precis som i den fysiska världen om att bjuda in till någon form av interaktion, som gör att folk blir intresserade av innehållet, framhåller Björn Sundberg.
Ett framgångsrikt exempel på att aktivera sina samlingar på sociala medier är Livrustkammaren, som har prisats för sitt arbete att skapa ett intresse för historia och nå ut brett. Historia görs dagsaktuellt genom humoristiska kommentarer om vår samtid och samtidigt synliggörs föremål ur de egna samlingarna.
– Det finns förstås många fler exempel. De flesta museer har en bra närvaro på sociala medier och lägger ut delar ur sina samlingar för att de ska bli mer synliga, betonar Lisa Berg.
QR-koder en lösning för Kalixlinjens museum
Marie Stenman arbetar med digitalisering på Kalixlinjens museum i Norrbotten, ett militärhistoriskt upplevelsemuseum som drivs av en ideell stiftelse.
– De som är riktigt historiskt och militärt intresserade kommer resande hit från hela världen, berättar hon och tillägger:
– Vi har stor förståelse för att det är långt ifrån alla som har möjlighet att komma hit till oss. Genom att finnas på sociala medier får vi en ökad synlighet och legitimitet.
Utomhusutställningen är öppen dygnet runt och eftersom museet inte alltid har personal på plats har de satt upp QR-koder.
– När besökarna scannar dem får de veta mer om föremålen och fordonen. Informationen är länkad till vår hemsida, så det är material som vi även nyttjar där, säger Marie Stenman.
Arkivmaterial en utmaning att synliggöra
Henrik Johansson är arkivarie på Jönköpings läns museum, och arbetar med både arkiv och fotoarkiv.
– Museer har länge varit duktiga på att digitalisera och systematisera sina föremål och fotografier, men med arkivhandlingar är det mer problematiskt, menar han och fortsätter:
– Vi har testat att göra ett eget program, en sökdatabas för våra 60 000 pdf-dokument som enbart är tillgängliga för forskare på plats. Det krävs mycket mer arbete och resurser om vi skulle lägga ut dem på nätet, men förhoppningsvis kommer det ett bra program på marknaden så småningom.
Konstnären John Bauers samling av skisser och brev finns på Jönköpings läns museum. Ett exempel på att tillgängliggöra arkivmaterial är den interaktiva familjeutställningen Följa John, där barn får närma sig Bauers konstnärskap på ett lekfullt sätt. Oscar Engberg på Utställningsverkstaden vid Riksantikvarieämbetet deltog i projektgruppen som planerade utställningen.
– Vi tog fram en station där barnen får ta del av Bauers drygt fem hundra digitiserade skisser. Hur skulle vi visa detta material för målgruppen ”mindre barn” och göra det tillgängligt och användbart för dem?
Efter några workshops kom projektgruppen fram till att man ville bjuda in besökarna att utforska, uppleva och interagera kring ett ateljébord i utställningen. Här placerades figurer ut som spelpjäser, som fick representera olika återkommande motiv från skisserna.
– Genom att välja en viss figur och placera den på en lysande glaspuck på bordet, där vi byggt upp en tredimensionell karta över Jönköpings omgivande landskap, får barnen se Bauers bilder med motsvarande motiv projiceras på block och ett staffli intill, berättar Oscar Engberg.
På Riksantikvarieämbetet blev man i samsöktjänsten Kringla inspirerad av bilder på föremål som finns i Sveriges museers samlingar och har tagit fram en målarbok och en bilderbok för att visa hur man på ett lekfullt sätt kan använda samlingarna.
– Du får en relation till kulturarvet genom att färglägga historiska bilder i målarboken. Det har varit ett spännande sätt att få ut det här materialet till fler, säger Björn Sundberg.
När du vill veta mer
Håll dig uppdaterad om kommande datum och teman för webbinarieserien Digitala samtal.