Tydligare roll för museernas digitalisering

Riksantikvarieämbetet förespråkar en storskalig digitalisering av kulturarvet. Det handlar i grunden om demokrati och delaktighet. Kulturarvet tillhör oss alla och alla ska därför också ha samma möjligheter att ta del av och bidra till detta kulturarv.

I Riksantikvarieämbetets budgetunderlag för 2024–2026 lyfts regionala museer fram som förordad hemvist åt regionala digitaliseringsutvecklare.

Utvecklarna skulle, givet att en sådan förstärkning av anslagen blir av, kunna  driva och samordna insatser, kontakter och kunskapsutbyte inom digitaliseringsfrågor för att säkerställa att den storskaliga satsning på museernas och kulturarvets digitalisering som myndigheten driver får effekt i hela landet.

De skulle också utgöra en viktig del i det nationella nätverk för digitalt kulturarv som Riksantikvarieämbetet etablerar för att nå målen med den nationella strategi som just nu tas fram på området.

Enorma möjligheter

Kulturarvets digitalisering innebär enorma möjligheter men för många aktörer innebär arbetet med att förverkliga dem också utmaningar.

– Vi måste därför, förutom att säkerställa att så många som möjligt får samma möjligheter att ta del av och bidra till det digitala kulturarvet, också genomföra riktade insatser för att så många förvaltare som möjligt ska få chansen att digitisera och tillgängliggöra sina samlingar, säger Eric Fugeläng, avdelningschef med ansvar för museifrågor vid Riksantikvarieämbetet.

Kostnaderna för att låta de regionala museerna anställa dessa resurser beräknas uppgå till cirka 17 miljoner kronor per år under perioden 2024–2026.

Myndigheternas årliga budgetunderlag innehåller kostnadsberäkningar och beskrivningar av vad myndigheten vill göra och ser behov av inom sitt ansvarsområde under den kommande treårsperioden. Det är upp till regeringen att analysera att fatta beslut om statens utgifter.