Färgarkeologi – Architectural Paint Research (APR)
Kulturhistoriskt värdefulla byggnader, kyrkor, slott och herresäten bär på dolda hemligheter i form av lager på lager med färghistoria. De speglar en svunnen tid, men vad berättar spåren egentligen? 145 konservatorer, antikvarier, arkitekter, kemister och förvaltare från 14 länder deltog i den 5:e internationella färgkonferensen APR (Architectural Paint Research) som anordnades av Riksantikvarieämbetet den 12-15 mars 2014 i Stockholm. Konferensen ledde till nya insikter och fördjupat internationellt samarbete.
Internationell färgforskningskonferens lockade 145 experter till Stockholm
Konferensens tema var innovation genom APR (Architectural Paint Research), på svenska kallat arkitekturbunden färgarkeologi. Syftet med konferensen var att skapa kännedom om den tvärvetenskapliga och tvärdisciplinära internationella APR-verksamheten och det värde den skapar samt även belysa framtidsfrågor. APR kommer in i flera skeden, bland annat vid planering och projektering av byggnader samt vid förvaltning och vård av byggnader, interiörer och föremål.
Det stod klart under konferensen att färgarkeologiska undersökningar skapar stora värden genom ökad och fördjupad förståelse om kulturhistoria, till nytta för samhällsutvecklingen världen runt. Det kan konstateras att forskare från både naturvetenskapliga och humanistiska institutioner intresserar sig alltmer för färg och färghistoria och dess koppling till kulturhistoria och konsthistoria samt även samhällsutveckling.
Riksantikvarien Lars Amréus höll inledningsanförandet där han även tackade de åtta partners som bidragit till konferensen och sponsorerna, bland annat Vetenskapsrådet. Konferensen hölls i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademins lokaler.
Teman för de tre konferensdagarna var:
- Standarder, arbetsprocesser och krav vid anbud.
- Tvärdisciplinär kommunikation.
- APR till nytta för användare, allmänhet och beställare.
Under konferensens sista dag gav Statens fastighetsverk specialvisningar av Nationalmuseum som är under renovering, Bancohuset i Gamla Stan samt Kina slott och Slottsteatern på Drottningholm.
Några axplock från konferens många presentationer och diskussioner:
- Standardisering var ett särskilt viktigt område som diskuterades på konferensen. Några presentationer beskrev olika ansatser till riktlinjer och metodstandarder. Det pågående standardiseringsarbetet inom CEN/TC 346 Conservation of Cultural Heritage och SIS/TK479 lyftes fram.
- En angelägen fråga visade sig vara ”digitalisering av dolda arkiv”. Diskussionen fördes om behovet av att digitalisera arkiv, sprida information om redan utförda färganalyser och arkiv samt vikten av att även de privatpraktiserande konsulterna, som blir fler och fler, efterlämnar sina arkiv till nästa generation. En idé diskuterades om att donera arkiv till kulturarvsmyndigheterna.
- Diskussion fördes om vilka nya naturvetenskapliga metoder och instrument som kan vara lämpliga att använda i olika situationer. Inom kemi och analysteknik presenterades många intressanta och uppskattade studier.
- En annan viktig fråga gällde utbildning av studenter och forskare. Många länder saknar helt APR-utbildning. I dag tar många lärare kontakt med kollegor inom APR-nätverket för att få råd och stöd inför utbildning av sina studenter.
- Flera experter vittnade även om att rollen för APR-experterna förändrats, från att de enbart varit konsulterade om färg och pigment till att nu även arrangera workshops och dialogmöten i städer, kommuner och församlingar. Ägarna eller invånarna kan nyttja kunskapen till att bättre förstå byggnadens eller interiörens kulturhistoriska värde; på så sätt skapas även stolthet för det man äger eller förvaltar. På konferensen gavs några exempel på vad olika konkreta färgrestaureringar har lett fram till då det gäller att lyfta fram och skapa värde för en region eller bygd. Särskilt inspirerande var presentationerna från New York, Newfoundland och Damaskus.
Det kan konstateras att arkitektbunden färgarkeologi fortfarande är relativt okänt i Sverige. Riksantikvarieämbetet hoppas dock kunna främja förutsättningarna för forskning kring arkitekturbunden färg, samt öka användningen av färgarkeologiska undersökningar som ett viktigt verktyg för välgrundade förvaltningsplaner. I förlängningen kan detta bidra till kommande generationers förståelse för och uppskattning av färghistoria som en viktig del av vårt byggda kulturarv.
Slutsatser från konferensen
- APR behöver bli mer känt internationellt och särskilt behöver kunskap om nyttan med väl underbyggda undersökningar spridas till flera sektorer. Experterna önskar organisera sig i en internationell grupp, gärna ansluten till ICCROM eller ICOMOS.
- Gemensamma internationella riktlinjer eller standards behöver utvecklas. En arbetsgrupp ska utarbeta ett förslag till nästa APR-konferens, som planeras gå av stapeln 2016 i New York, USA.
Arrangörer
Konferensen arrangerades av Riksantikvarieämbetet i samarbete med Statens fastighetsverk, Uppsala universitet, Göteborgs universitet, Norsk institutt for kulturminneforskning (NIKU), Nationalmuseet Danmark, Universiteit van Amsterdam, Rijksdienst voor het Cultureel Erfgoed, Ministerie van Onderwijs, Cultuur en Wetenschap samt Stichting Restauratie Atelier Limburg (SRAL).
Intresserad av arkitekturbunden färgarkeologi?
Kontakta utredare inom konserveringsvetenskap Kathrin Hinrichs Degerblad, kathrin.hinrichs.degerblad@raa.se.
Dokumentation
Sammanfattningar av alla presentationer finns nu att läsa i vår summerande konferensrapport. En publikation med de vetenskapliga artiklarna publicerades hösten 2014 (se information nedan). All dokumentation är engelskspråkig.