Undersökningar av Paracastextilier – Världskulturmuseerna, Göteborg
De cirka 2000 år gamla Paracastextilierna var i mycket gott skick när de grävdes upp för omkring 100 år sedan. Men förvaringen i museimiljö, där de utsatts för ljus, syre, variationer i fuktighet och temperatur, har gjort dem sköra.
Idag kan man se skador på textilierna i form av fiberbortfall, områden där bottenväven brustit och broderitrådar som är lösa.
 |
 |
Marei Hacke, Margareta Ekroth Edebo och Anna Javér undersöker en Paracastextil med röntgenfluorecens (XRF). Foto: Åsa Sundin (CC BY)
Syftet med projektet var att undersöka och jämföra bevarandestatusen på Paracastextilier som förvarats i olika museimiljöer, i Sverige och i Peru, för att studera påverkan av ammoniakbehandlingen som utfördes på 1990-talet och att jämföra resultaten med de från tidigare undersökningar från 1990-talet och framåt. Dessutom var förhoppningen att utredningarna skulle öka vår kunskap om betningsmedel (färghjälpmedel) som förekommer i dessa gamla textiler eftersom det fortfarande saknas kunskap om färgsystemen som användes av de antika andinska kulturerna.
Textilier och fiberprov undersöktes med hjälp av kompressionstest, pH-mätning, svepelektronmikroskopi, energidispersivsspektroskopi och röntgenfluorescens. En sammanställning av data finns i analysrapporten ”Undersökningar av Paracastextilier”.
Läs mer på www.paracas.se, K-blogg 2016, konferens artiklar på PreColumbian Textile Conference VII 2017 och ICOM-CC 2017, abstract för konferenspresentationen på Dyes in History and Archaeology 36 i London oktober 2017 samt gästkollegerapport (i samma länk). Dessutom publicerades en peer-reviewed artikel: Sabatini, F., Bacigalupo, M., Degano, I. et al. Revealing the organic dye and mordant composition of Paracas textiles by a combined analytical approach. Herit Sci 8, 122 (2020). https://doi.org/10.1186/s40494-020-00461-5.