Fokusgrupper med lärare

Det som syntes tydligt när vi pratade med lärarna är att det främst handlar om att öka dialogen mellan lärarna och museipedagogerna och att informationen från museerna till skolan måste anpassas mer till lärarnas situation för att det ska fungera för lärarna.

Det finns även hinder i form av logistik, hur det passar in med läroplanen och med tidsbrist för lärarna.

Det här är en kortare version av rapporten från fokusgrupperna. Om du vill kan du läsa hela rapporten här.

Bakgrund

Riksantikvarieämbetet har tidigare i projektet genomfört initiala kartläggningar som visar att det ofta är samma lärare som återkommer till museerna och som deltar i olika samarbeten. Den uppföljning som museer har för att få återkoppling på sin skolverksamhet sker ofta i anslutning till besök på museet. Här får vi veta vad de lärare som inte besöker museer så ofta anser om museernas verksamhet för skolan.

Den här fokusgruppsundersökningen undersökte vad som skulle få fler lärare att ta del av museernas utbud och vilka hinder som kan undanröjas för att göra museer mer attraktiva att besöka för skolklasser och hur museer kan underlätta för lärare att förbereda elever inför museibesök, arbeta vidare i klassrummet efteråt eller helt ta del av museiverksamhet utanför museet.

I projektet hölls sju fokusgrupper med lärare från olika skolformer: förskolan, årskurs 1–5, årskurs 6–9, gymnasieskolan samt en grupp med lärare från både grund- och gymnasiesärskolan. Dessa hölls i februari och mars 2019 i Stockholm, Västerås och Malmö.

Ett urval av studiens slutsatser

Museernas främsta styrka är, enligt lärarna i fokusgrupperna, att de aktiverar flera sinnen och att många museipedagoger har en djup erfarenhet av sina områden.

Otillräcklig marknadsföring av museernas skolprogram lyftes som en potentiell orsak till lärares bristande kunskap och intresse för museer. Man når helt enkelt inte fram till lärarna med sina erbjudanden.

Lärare för yngre barn såg främst museibesök som en utflyktsaktivitet medan lärare för de högre årskurserna såg besök som ett sätt för elever att höja sin kunskapsnivå.

Möjligheten att känna på föremål och att skapa saker med sina händer lyfts som kunskapsfrämjande metoder som ofta inte kan användas i skolmiljö.

De deltagare som undervisar elever med särskilda behov säger att museibesöken utgör tillfällen för eleverna att hantera miljöombyten och andra sociala situationer.

För lärare med elever som har annat modersmål än svenska kan besöken innebära en möjlighet att inhämta kunskap på andra sätt än genom klassrumsundervisningen.

Information om museernas skolprogram

Flera lärare säger att de gärna skulle se att museipedagoger hade möjlighet att åka ut till skolorna för att informera om sitt skolprogram. Några deltagare efterlyser att museerna skickar ut information om sin verksamhet i samband med lärarnas planeringsperioder, vilka ofta ligger i början och slutet av terminer.

Många deltagare upplevde att det fanns en låg kunskap om museernas skolprogram bland deras kollegor. Lärare för yngre åldrar var osäkra på om museer hade något att erbjuda dem. Det fanns deltagare som ansåg att det var svårt att utläsa nyttan av ett museibesök.

Deltagare som tittat på museers webbplatser vittnade om en stor variation på innehållet. Lärarna efterlyste främst detaljerad och konkret information om programmens koppling till läroplanen och praktisk information om besöket.

Lärarna säger att de vill veta saker om besökets praktiska aspekter: Hur länge förväntas aktiviteten pågå? Finns det matsäcksrum på museet? Hur många elever kan vara med per besök? Vad förväntas eleverna göra under besöket? Finns det möjlighet att boka särskild transport till och från museet?

Deltagarna bedömer att ju äldre elever man arbetar med, desto viktigare blir det att museerna informerar om hur olika aktiviteter relaterar till kunskapskrav i läroplanen. Därför önskar många deltagare att det tydligt ska framgå att museerna är medvetna om kunskapskraven och på vilket sätt som skolbesöket relaterar till kraven. Eftersom att många lärare upplever att de har en begränsad tid för undervisning är det viktigt att de vet vad de kan förväntas få ut genom ett museibesök. På grund av begränsad administrativ tid är det även viktigt att nyttan av att besöka museet ska framgå tydligt i informationen.

Presentation av skolprogrammet på internet

En deltagargrupp fick i uppgift att inför fokusgruppstillfället läsa på om hur några museer presenterar sina respektive skolprogram på internet.

Gruppen diskuterade mer generellt vad lärare vill veta om ett museibesök innan man bestämmer sig för att boka en visning. Det gruppen önskar är:

• Information om vilka förberedelser och vilket efterarbete som rekommenderas inför och efter besöket.
• Praktiska detaljer såsom tid, beskrivning av lokaler, tillgång till matsäcksrum, eventuell transport till och från museet och liknande.
• En möjlighet till att besöket kan anpassas efter lärarens behov. Flera deltagare efterfrågar dock även tydliga förslag på vad man skulle kunna göra vid ett besök.
• Ett mer långsiktigt perspektiv som hjälper lärare att planera hur de kan lägga upp en kurs utifrån ett museibesök eller liknande aktivitet.
• Möjlighet till att boka besök eller andra aktiviteter direkt på museets webbplats.

Efterfrågade förändringar och lösningar

Deltagare i flera av grupperna önskade att museer kunde tillhandahålla undervisningsmaterial som lärarna kan använda fritt i skolan som till exempel bilder och uppgifter. Lärarna efterlyste också att museer inför varje besök bör ha en dialog med läraren om vilka förkunskaper som eleverna har och vilken språknivå som läraren anser passar klassen. Vidare sade man att museibesök inte behöver vara särskilt långa, men när de är det så bör de innehålla flera olika moment.

Museernas främsta roll ansågs vara att presentera kunskap på sätt som bedömdes vara svårt att uppnå i klassrummet. Främst lyftes möjligheten att känna på föremål fram som en positiv sak med museer.

För att sänka de hinder som identifierats ansåg lärarna att museernas information borde bli tydligare och att man bör arbeta för att museibesök ska kunna vara relevanta för flera ämnen samtidigt.

Deltagarna efterlyste även fortbildningstillfällen som organiseras av museer och att man tillhandahåller handledningar och material för skolverksamheten.

Museernas roll i undervisningen

I alla grupper som intervjuats anser man att museibesök har en pedagogisk roll att fylla.

Det framkommer önskemål om att museer producerar videomaterial som elever kan se inför besöket. Lärarna ser flera fördelar med detta: förutom att museet får en möjlighet att introducera eleverna till vad de kommer att lära sig på museet kan videomaterialet även fungera som marknadsföring samt skapa en trygghet hos elever som är ovana vid nya miljöer.

Några deltagare ser museer som en möjlighet att ta hjälp av expertkompetens på vissa områden. Genom kompetensen hos museets pedagoger öppnas en möjlighet för eleverna att fördjupa sig på ett område på ett sätt som läraren inte kan erbjuda.

Man nämner att eleverna får en annan förståelse för ett ämne genom att ta till sig kunskap på andra sätt än vad som är vanligt i klassrummet. Exempelvis anser flera lärare att museimiljön kan bekräfta och stärka elevernas förståelse för det berörda ämnet och vad de har läst om i läroböckerna.

Generellt efterfrågar deltagare en starkare dialog mellan lärare och museer för att försäkra sig om att pedagogen ligger på rätt nivå för eleverna ur såväl språkligt som kunskapsmässigt perspektiv. En dialog möjliggör även för läraren att presentera vad eleverna redan kan och vad läraren vill få ut av besöket.

Besöket på museet

Flera lärare betonar att ett museibesök inte behöver vara särskilt långt. Med utgångspunkt i den funktion som museibesöket fyller – att ge eleverna en möjlighet att uppleva kunskap genom flera sinnen – tycker flera deltagare att det ofta räcker med 40–60 minuter. Detta minskar även svårigheterna för lärare att hitta tid till att genomföra besöken.

Enligt många deltagare kan det vara besvärligt att transportera elevgrupper till och från museet.

En annan utmaning som tas upp av flera deltagare är tidsaspekten. De deltagare som är ämneslärare lyfter att de ofta hamnar i förhandlingssituationer med kollegor, eftersom ett museibesök ofta kräver att lektionstid inte enbart måste tas från det egna ämnet utan även från någon annan lärares ämne. Det kan vara svårt att övertala kollegor att museibesöket ska prioriteras framför lektionstid.

Skolledningens inställning påverkar i viss utsträckning vilka möjligheter lärare har att besöka museer. Detta gäller framförallt om museibesöket förväntas medföra en betydande kostnad för skolan. Enligt deltagarna kan möjligheterna att delta i avgiftsbelagda aktiviteter vara begränsad.

 

Undersökningen genomfördes av Stelacon.