Hur ser det ut hos arkiven när det gäller skolverksamheten?

Rapporten svarar på följande frågor:

• Hur fungerar samverkan mellan arkiv och skola idag?
• I vilka former sker samverkan?
• Hur har samverkan utvecklats över tid?
• Vilka är de eventuella hindren för samverkan mellan arkiv och skola och hur kan de överbryggas?

Här är en sammanfattning av de slutsatser som författarna av rapporten drar.

Rapporten i sin helhet kan ni hitta här. 

Hinder och problem

Skola

• Lärare känner inte till att arkiven finns och i än mindre utsträckning på vilket sätt de kan utgöra en resurs i undervisningen. Nya lärare har till och med sämre kännedom om arkiven än lärare som arbetat länge inom yrket.
• Samverkan mellan skola och arkiv saknas på många orter.
• Det kan vara logistiskt svårt och kostsamt för en lärare att besöka arkiv med sina elever.
• Det finns geografisk ojämlikhet i användning av arkiven som kulturarvsresurs både när det gäller arkivbesök och användande via digitala plattformar.

Arkiv

• Det finns inget nationellt politiskt uppdrag till arkivinstitutionerna att arbeta med skolan.
• Arkivsektorn har generellt inte sett skolan som en prioriterad målgrupp och har därför inte marknadsfört sig mot den.
• Arkivmaterial behöver faciliteras för att kunna användas av skolan. Det kräver personal vid arkiven som arbetar strategiskt och pedagogiskt med skolan och grupper av elever.
• Skolverksamhet på arkiv är ofta beroende av viljan och prioriteringen hos enskilda individer, vilket gör den sårbar.
• Arkiv som har aktiva skolsamarbeten tvingas vara restriktiva med att berätta för lärare om sina erbjudanden eftersom de saknar resurser att svara upp mot det intresse som mötet med arkiven väcker.

Styrkor

Trots de utmaningar som identifierats ovan visar denna rapport också på styrkor att ta fasta på i framtida utveckling av arkiven som resurs för skolan.

• Skolans kursplaner inbegriper arbete med arkivhandlingar, källor och källkritik.
• Lärare som regelbundet besöker arkiv upplever att aktiviteterna de deltar i har stor relevans för elevernas måluppfyllelse. Arkivens bemötande och förståelse för skolans förutsättningar och behov får generellt mycket positiva omdömen.
• När svar från arkivpersonal och lärare jämförs märks en stor samstämmighet mellan hur lärarna uppfattar arkivens bidrag till skolan och hur arkivens personal själva upplever att de kan göra skillnad för densamma.
• Långsiktiga satsningar på skolan vid vissa arkiv har byggt upp erfarenheter och kompetenser som går att bygga vidare på i framtida satsningar.
• Det finns en formaliserad struktur för kunskapsspridning, metodutveckling och erfarenhetsutbyte genom det nationella nätverket Arkivpedagogiskt forum.

Åtgärdsförslag

• Utveckla kommentarerna till kursplanerna för skolan i syfte att göra det lättare för lärare att se hur de kan använda arkiv som kulturarvs- och läranderesurs.
• Utveckla samarbete med läromedelsaktörer.
• Tillför resurser inom arkivsektorn för att kunna bidra till att utveckla kulturarvspedagogiken.
• Fördjupa analysen på vilken nivå samverkan mellan arkivinstitutioner och skola ska ske
• Låt lärarstudenter möta och använda arkivens resurser under utbildningen.
• Lyft in arkivpedagogiska perspektiv i arkivutbildningarna.
• Stärk kulturarvsperspektiven inom skolforskningen.
• Skapa särskilda utlysningar för forskning med tvärvetenskapliga angreppssätt inom arkiv och pedagogik samt andra angränsande ämnen.
• Inrätta fortbildningsmöjligheter i arkivpedagogik för arkivverksamma.