5. Att tänka på inför tillverkning av taktila 3D-modeller

Här är några exempel på frågor som kan användas för att avgöra ett objekts lämplighet som 3D-modell.

• Varför vill vi tillverka en taktil 3D-modell av just det här objektet?
• Vad är det som skall göras taktilt tillgängligt genom 3D-modellen? 3D-modeller ger en exakt avbildning av ett objekts ytterform, men kan inte återge dess funktion. Till exempel har enbart ett smitt svärd känslan av ett smitt svärd, med korrekt tyngd och dödlighet.
• Räcker det med en 3D-modell av objektet, eller behövs det flera, där val av skala, material och eventuell förstärkning av form och ornamentik bidrar till ökad taktil förståelse av föremålet?
• Hur och var skall modellen eller modellerna användas?
• Vilka krav ställer användningen på egenskaper som hållfasthet, yta, tyngd och likhet med originalet? Går det att tillverka en 3D-modell med dessa egenskaper, eller är det bättre att använda andra material och metoder?
• Vilka andra informationsbärare kan 3D-modellen kompletteras med, för att bli mera tillgänglig och förståelig?
• Är objektet redan 3D-digitaliserat? Om inte – finns det resurser internt eller externt för att göra detta?
• På plattformar som Sketchfab och Thingiverse finns många färdiga 3D-modeller av natur- och kulturhistoriska objekt att ladda ner och skriva ut. Kanske finns redan den där insekten, dinosaurien eller pilspetsen som 3D-modell?
• Det enklaste och kostnadseffektivaste sättet att skriva ut enstaka 3D-modeller är att vända sig till ett företag som specialiserat sig på 3D-utskrifter och låta dem göra utskriften. Urvalet av material och kvalitén på utskrifterna är större än vad som är möjligt med en konsumentskrivare.
• Vid kontakt med extern tillverkare av 3D-modeller – var tydlig med hur modellen skall användas, och vilka krav på utseende och funktion detta ställer. Be om materialprov och gör små provutskrifter vid osäkerhet. Fråga efter referenser. Kanske har tillverkaren tidigare gjort liknande arbeten för museer?