Hacka kulturarv

Att hacka GLAM-samlingar kan vara ett sätt att skapa kunskap och nya verktyg, reflektera över tillgång till kulturarv och hitta nya möjligheter för samarbete, dataanalyser och visualisering. Tim Sherratt (hackare och historiker vid University of Canberra) introducerade oss till världen av kulturarvshack och sitt forskning om tillgänglighet av digitaliserade GLAM-samlingar. Maria Svensk (Riksantikvarieämbetet) introducerade “Hack for Heritage”, ett format att utveckla praktiska lösningar och innovation baserad på digitalt kulturarv.

Vad är ett hack?

Tim Sherratt presenterade vad begreppet hacking innebär (presentation/bilder). Han beskrev det som att öppna digitala kulturarvssamlingar genom att ”tänja gränserna av kod” inom humaniora. I hackprojekten som Tim har tagit fram hittills (se en översikt nedan) har han fokuserat och reflekterat över hur tillgången till digitalt kulturarv är konstruerat, filtrerat och begränsat. Hacking är därför också ett verktyg för att hitta lösningar och utforska praxisen för att bevilja eller neka tillgång till digitala GLAM-samlingar. Hans presentation innehöll en mångfald av exempel på frågor om tillgång till digitalt kulturarv och hur man kan utveckla knep för att öppna upp GLAM-data.

Ett hack kan till exempel vara ett alternativt gränssnitt: Skörda digital information via ett API gör det möjligt för användare att skapa sina egna verktyg och använda samlingsdata för sina egna syften. Hacking kan alltså hjälpa till att tillgängliggöra kulturarvssamlingar där det var svårt att hitta och söka datan tidigare. API:er gör det också möjligt för bottar att visa en rad objekt på sociala medier för nya målgrupper – vissa är till och med interaktiva och hjälper dig med dina frågor.

Att synliggöra ert innehåll och sprida medvetenhet om existerande kulturarvsdata kan också vara målet för hacks. För detta ändamål måste era uppgifter vara i ett format som gör dem återanvändbara. Annars kan er samlings dataformat bli ett problem för personer som vill använda och analysera er data. Således kan hacking också hjälpa användarna att få informationen i rätt format.

 “If there are only low-resolution images available for download, what you can do with them is limited. Even the way the material is presented online can restrict what we’re able to do with it.” Tim Sherratt

Vem är publiken för öppen kulturarvsdata?

En intressant diskussionspunkt var vilken publik institutionerna riktar sig mot med verktyg som API:er – och vilka har de tekniska färdigheterna att använda dem. Sektorn skulle kunna stödja sin publik med att lyfta fram exempel på vilka möjligheter finns med att återanvända kulturarvsdata och varför det kan vara värdefullt att lära sig att koda. Tim har utvecklat en “GLAM workbench” som ger en översikt över utgångspunkter och inspiration till att börja hacka kulturarvssamlingar. Ett annat exempel är hackingevenemang som Hack for Heritage, som Maria Svensk presenterade (presentation).

Riksantikvarieämbetet driver ett projekt som heter Kulturarvsinkubator som stödjer teknisk innovation och utveckling inom kulturarvsektorn. Det erbjuder ett forum för entreprenörer, företag och institutioner att träffas och samarbeta på digitala produkter och tjänster, och de organiserar till exempel Innovation Camps och Hack for Heritage. Denna händelse är en möjlighet för människor med olika bakgrunder att utveckla idéer och hack baserade på öppna kulturarvsdata. För att få en förståelse av idéerna och prototyperna kan du titta på deras sammanfattning av den tredje Hack for Heritage i 2019.

Att ta med sig

• • Hacks kan vara knep, lösningar, visualiseringar eller andra verktyg som försöker lösa befintliga problem.
  • Att hacka kulturarvsdata kan innebära att man tar ett nytt eller annat perspektiv på kulturarvssamlingar och data med hjälp av digital teknik.
  • Hacking behöver inte vara en ensam aktivitet: Hackathons är virtuella eller fysiska evenemang där människor som delar intressen (som till exempel digitalt kulturarv) samlas för att hitta nya lösningar eller skapa verktyg.
  • Kulturarvsinstitutioner kan hjälpa sin publik att göra kreativa ting med sina data genom att dela sina data öppet, i en hög upplösning och med rika metadata.

Gå till nästa session: Länka dina data!

Mer information

Tim Sherratt’s GLAM Workbench, en översikt över verktyg och exempel på hur man kan arbeta med öppna kulturarvsdata

Tim Sherratt (2018): Hacking heritage: understanding the limits of online access. In: Hannah Lewi, Wally Smith, Dirk vom Lehn, Steven Cooke (eds.): The Routledge International Handbook of New Digital Practices in Galleries, Libraries, Archives, Museums and Heritage Sites. London: Routledge.

Exempel på hack med K-samsöks material

• Kringla visualiserad av Albin Larsson
• Faces of Sweden av Olivia Vane

Exempel för kulturarvbots på Twitter

• Tim Sherratts Trove News Bot som visar material från Troves tidningssamlingar
• Marcus Smiths Hilding bot som presenterar Hilding Mickelssons verk
• Andrei Taraschuks Art bots