Lek med data

Att öppna upp kulturarvsdata och samlingar på digitala sätt är kanske det första steget – men hur kan vi främja kreativa tillvägagångssätt för att öppna kulturarvsdata för att öka synligheten och återanvändningen i och utanför institutionen? Vi tar en resa runt om i världen med kända exempel på god praxis presenterade av Jane Alexander (Cleveland Museum of Art), Aron Ambrosiani (Nordiska museet) och Merete Sanderhoff (Statens Museum for Kunst, SMK).

Att överbrygga klyftan mellan det fysiska och digitala

Statens Museum for Kunst (SMK) är ett exempel på god praxis inom open GLAM-området. Merete Sanderhoff (presentation) presenterade museets strategi och projektet SMK Open:

“Our strategy today and with SMK Open is very much about what our data can do beyond the walls of the physical museum. How can digitised cultural heritage contribute to meaningful personal experiences, relevant new insights, and ultimately societal development?” Merete Sanderhoff

Merete beskrev vilka effekter deras öppna samlingar kan ha efter att de har publicerats och sprids. Det som blev mycket tydligt i hennes presentation var att publicera data med öppna licenser bara är det första steget – nästa är “to bring it to people where they are in meaningful ways”. Med projekt som deras art pilots eller Wikilabs överbryggas klyftan mellan det fysiska och digitala och förenar upplysning och upplevelse. De tar med museets konst till platser där den kan skapa upplevelser för människor som kanske aldrig skulle besöka det fysiska museet, till exempel till byggplatser och injektionsrum för missbrukare. Dessutom uppmuntrar de att återanvända sina data på kreativa sätt, till exempel i en smyckesdesigntävling inspirerad av deras samlingar eller genom att samarbeta med Scan the World.

Öppna digitala data som ryggraden för hela institutionen

Nästan ett år efter att de startade sitt open access-initiativ presenterade Jane C. Alexander deras arbetet på Cleveland Museum of Art (presentation). Deras museum strävar efter att få sitt uppdrag att skapa transformativa upplevelser genom konst “for the benefit of all the people forever” till den digitala tidsåldern. Ryggraden för detta är öppna, digitaliserade samlingar – och de kommer att ha nått detta mål med 100 procent hösten 2020. En annan nyckelaspekt är dock att skapa ett enhetligt back-end-system för att ha “one source of truth” med syftet att leverera kraftfulla digitala projekt. Som ett första steg öppnade deras Gallery One 2012, ett interaktivt utrymme för lärande, inklusive ArtLens Wall. Denna är en 12 meter lång, interaktiv vägg som visar alla föremål i museets samlingar och drar information direkt från det centrala systemet som uppdateras regelbundet. 2017 lanserade de den andra iterationen av detta utrymme: ARTLENS Gallery. Detta var inte bara en nylansering; det var ett resultat av iterativ design som blivit del av den digitala strategin: “Effective iterative design requires constant analysis, continued learning and all the while improving without re-inventing.”

En annan ny möjlighet var att spåra och analysera besökarnas beteende: Nya interaktiva tillämpningar kan visa omedelbara resultat för besökare, till exempel med blickspårningsteknologi, ansiktsigenkänning, maskininlärning och beacons. Eftersom de också har samlat in olika datatyper från sina tillämpningar har CMA-teamet kunnat analysera sina besökares resa med hjälp av en data scientist. Detta hjälpte dem att förstå hur besökare reser genom utställningarna, i vilket galleri de stannar hur länge och hur ArtLens-galleriet ändrar besökarnas resa. Denna information kommer att stödja CMA för att skapa bättre besökareupplevelser i framtiden.

CMA:s open access-initiativ hade också effekt utanför dess murar: I januari 2019 har de lanserat en ny samlingssida och sett engagemang av tredje parter med sina API:er i sociala medier och utbildning. Dolce & Gabbana tog till och med sin konst till catwalken. Efter att ha avslutat hennes presentation beskrev Jane deras resa och nästa steg som följande:

“The CMA team has come to embrace digital as in perpetual beta, constantly reinventing itself, continually pushing the boundaries of what’s technically and humanly possible in a museum. This is a place of exciting discomfort and possibility.” Jane Alexander

Skapa nya relationer genom att dela data och kunskap

Aron Ambrosiani fördjupade en specifik metod för att uppmuntra kreativ återanvändning av samlingsdata: samarbetet med Wikimedia och deras projekt (presentation). Museets samlingar är mycket varierande. De omfattar allt från bilder och publikationer till föremål och arkivmaterial, en majoritet av samlingen är ännu inte digitaliserad. Trots detta vill museet stödja människor i att återanvända data som redan digitaliserades, bland annat genom öppna licenser. Enligt Aron är partnerskap essentiella för att nå ut till allmänheten online (mer om samarbeten i vår session ”Arbeta tillsammans”).

Han beskrev den begränsade räckvidd som deras egna plattformar har, till exempel deras webbplats och DigitaltMuseum. Wikimedia-plattformar som Wikimedia Commons, Wikisource eller Wikipedia kan hjälpa kulturarvsinstitutioner att nå en större publik. Han delade museets strategi för att öka återanvändningen av deras data och vilka plattformar de använder för vilken typ av digitalt material. Volontärer på Wikimedia-plattformar gör det möjligt för deras material att spridas och återanvändas i ett omfattning som museet själv inte kunde uppnå. De använder Nordiska museets material till exempel i Wikipedia-upplagor på många språk och på Wikidata. Dessutom använder tredje parter och media bilderna som de hittar på Wikimedia Commons.

Ett speciellt projekt är deras samarbete med skolor: I tre år har museet bjudit in elever att skriva sina uppsatser på Wikipedia. De väljer ett ämne de är intresserade av och som helt eller till stor del saknas på Wikipedia med kunskap och data från museet. Sammantaget har 88 studenter skapat mer än 50 nya artiklar på svenskspråkiga Wikipedia, expanderat mer än 143 och laddat upp 130+ bilder. De har bidragit med mer än 186.000 ord – och sidorna de arbetade på har besökts mer än 600.000 gånger. Museipersonalen och Wikimedia-volontärer stödjer dem under möten i museet. Aron beskrev den bredare strategin för denna aktivitet: ”Återanvändning för oss handlar om att använda materialet i våra samlingar för att skapa ny kunskap, inte bara inom forskning, utan också på bredare, deltagande sätt.”

Att ta med sig

• Om kulturarvsinstitutioner delar sina data öppet kan de skapa nya upplevelser för besökare och användare, inom och utanför institutionen, där de kan förbättra andra människors vardag.
• Öppna samlingsdata kan ha effekter utöver den klassiska museiupplevelsen genom att inkludera användare och volontärer.
• Deltagande och kreativa format kan hjälpa människor utanför museet upptäcker och använder dina data. Institutionerna bör inte förvänta sig att människor ska hitta datan bara för att de publicerar dem online. Partnerskap med partier från lokal till global och med olika bakgrunder kan bidra till att främja möjligheterna och chansen att arbeta med öppna kulturarvsdata.
• Att arbeta med andra på öppen data betyder inte bara att institutionen får sprida sitt eget innehåll och kunskap. Det betyder också att engagera sig med publiken, värna om deras tillvägagångssätt och acceptera andra sätt att tolka samlingar och deras data.
• Att uppmuntra till återanvändning och därför engagera sig i olika grupper kan vara ett bra sätt att överbrygga klyftorna mellan digitalt och fysiskt och skapa mer meningsfulla möten mellan publiken och insamlingsdata.
• När uppgifterna publiceras öppet kan det finnas människor som aldrig har besökt det fysiska museet (och kanske aldrig gör det) men ändå engagera sig i det kulturarv och kunskap som det bevarar och skapa ny kunskap och erfarenheter med det.

Gå till nästa session: Hacka kulturarv!

Mer information

Albin Larsson: Vikus Viewer – SMKs oljemålningar. 

Aron Ambrosiani (2017): Att skriva kulturhistoria: Ett skolprojekt om Wikipedia. Vår vardag – ditt museum. Stockholm: Nordiska museets förlag, p. 48-61.

Effie Kapsalis (2016): The Impact of Open Access on Galleries, Libraries, Museums, & Archives. The Smithsonian.

Jane C. Alexander (2019): The First Anniversary of CMA Open Access: Benefiting People Now and Forever.

Matt Jancer (2018): The Cleveland Museum of Art Wants You To Play With Its Art. Smithsonian Magazine.

Merete Sanderhoff (2019): Scanning SMK, one sculpture at a time. Medium.

Merete Sanderhoff (2019): Statens Museum for Kunst: The social impact of using art to increase civic participation of young people, 2018.

Nordiska museet – Wikipedia Education program (2017-): Statistik om program och artiklar.

Oskar Jakobsen in collaboration with SMK: KAS11KAS434/1

SMK Open: Setting art free.

Wikipedia/Nordiska museet: Kulturhistoria som gymnasiumarbete.