Flygfoto över Kävsjön på Store mosse i Gnosjö, Värnamo och Vaggeryds kommun. Jönköpings läns museum. Foto: (CC BY)

Upphovsrätt mellan skydd och demokratisk frihet

Att öppna upp kulturarvsdata innebär alltid juridiska effekter. Därför ägnar vi denna session åt upphovsrätt och öppen licensiering. Vi fokuserar på olika standardiserade rättighetsmärkningar och diskuterar såväl chanserna som utmaningarna med att använda öppna licenser.

Vi hade tre experter med oss ​​under den här sessionen: Sofia Kullman (Riksantikvarieämbetet), Douglas McCarthy (Europeana Foundation) och Dr. Riitta Ojanperä (Finlands Nationalgalleri), som delade sina insikter med oss ​​om hur man arbetar med öppen licensiering, Public Domain och upphovsrätt.

Open access som ett verktyg för GLAM-institutioner

Douglas McCarthy inledde sessionen med sitt föredrag om ”Power your mission with open access” (bilder/presentation) och introducerade oss till en större bild av open access i kulturarvssektorn: “Open access is an important tool for museums, libraries, archives, and galleries to connect with and power their mission as organisations.” Förbindelsen mellan öppen tillgång och en institutionens uppdrag var en central aspekt av hans presentation. Han också bad deltagarna att reflektera över vad de som institutioner vill uppnå – och hur detta (borde) återspeglas i deras upphovsrättsmodell.

En annan viktig aspekt var skillnaden mellan öppen och fri tillgång: Han citerade den definition av “öppen” av Open Knowledge Foundation: “Open means anyone can freely access, use, modify, and share for any purpose.” Detta innebär att vissa licenser inte anses tillåta open access, till exempel Creative Commons-licensen CC BY NC-ND (erkännande, icke-kommersiell, inga bearbetningar) – den här gör det inte möjligt för användarna att använda dem till exempel i Wikipedia-artiklar eller på sociala medier. Du kan hitta alla rättighetsförklaringar och licenser som överensstämmer med open access i slutet av detta inlägg.

Tillsammans med Dr. Andrea Wallace arbetar Douglas på en Open GLAM-undersökning som undersöker det globala läget av GLAM-institutioner och deras open access-omfång. Det indikerar hur mycket av en institutions kvalificerade data publiceras på open access-villkor. Detta är också ett av exemplen där Open GLAM visar sina dimensioner utöver tekniska och juridiska överväganden: Det är också ett globalt nätverk av människor som arbetar tillsammans, med gemensamma utrymmen för konversation (både on- och offline) och delade värden kring öppet kulturarv. Ett annat exempel på nästa steg inom Open GLAM-nätverket var den växande debatten om etik:

“Ethics is an increasingly important part of Open GLAM, for example considering repatriation and avoiding exploitation of colonially connected objects through digitisation. […] There are ethical considerations which we should think about and recognize when we’re talking about open GLAM beyond a legal and a technical understanding.” Douglas McCarthy

Det rättsliga perspektivet på öppna licenser

Med Riksantikvarieämbetets jurist Sofia Kullman (presentation) vände vi oss till juridiska konsekvenser av Public Domain och olika standardiserade rättighetsmärkningar. Hon introducerade förhållandena mellan internationella fördrag, EU-förordningar och nationella svenska lagar om upphovsrätt. Det kan bli ganska svårt att översätta upphovsrättsregler från ett juridiskt system till ett annat, eftersom olika rättigheter beaktas, t.ex. ideella eller ekonomiska. Hon förklarade ingående skillnaderna mellan Public Domain och CC0 – det första innebär att all upphovsrätt har gått ut och objektet är fritt att använda. För slutanvändaren betyder den andra precis samma sak, men inte för verkets författare: Personen som skapar ett verk är den enda som kan dedikera det till CC0, vilket innebär att man avsäga sig alla sina rättigheter relaterad till verket.

En viktig del av presentationen var de standardiserade licensverktygen som Creative Commons och Rightsstatements.org representerar: De kan tillämpas internationellt och eftersom de är kopplade till förklaringar på nätet kan man få en snabb och enkel förklaring om vad man får göra med arbetet. Detta är också ett enklare sätt att hantera onlinekällor för institutionerna själva, eftersom de inte behöver förhandla och kommunicera upphovsrätt med varje enskild person som är nyfiken på deras verk igen.

Sofia introducerade också de perioder som gäller för olika verk, till exempel 70 år efter att författaren dog eller 50 år efter att ett objekt skapades. Vi grävde djupare in i skillnaden mellan fotografiska bilder och verk – och det kan vara ganska svårt att definiera. Sofia förklarade att detta är en kontroversiell fråga och att det fortfarande pågår diskussioner om detta ämne. Som en allmän regel brukar fotografiska verk vara mer iscensatta och ha en viss konstnärligt perspektiv, till exempel placerades människor och ljus på ett visst sätt. Om det är ett fotografiskt verk får man vänta i 70 år efter att fotografen dog för att det blir Public Domain; för fotografiska bilder gäller 50-årsgränsen.

Fredriksdal, 1965. Kulturmagasinet, Helsingborgs museer.Foto: (PDM)

Den open access resan på Finlands Nationalgalleri

I tredje sessionsdel gav Riitta Ojanperä en översikt över processen och vad som krävs för en institution för att anamma open access (presentation). Skillnaden mellan att synliggöra samlingen online och open access samt vikten av att uppfatta utvecklingen som en pågående process är två avgörande aspekter av museets resa. Den första handlar om rättighetsmärkningarna som en institution väljer att använda vid datapublicering: Riitta beskrev deras första steg i delande av datan online som synliggörande av samlingarna – men det var först efter att de delade en del av Finlands Nationalgalleris samlingar som Public Domain markerade att hon skulle beskriva det som en open access-aktivitet. Den andra aspekten är av särskilt vikt för de museer som känner sig i början av open GLAM-resan: Riitta beskrev processen med beslut i museet som representerade ibland små, ibland stora steg; sedan arbetade de med frågan och utvärderade det. Detta är en inlärning som många open GLAM-institutioner (eller de som är på väg) kan ta med sig från denna session: Att verkligen anamma open access kan ta år; det krävs många små steg och villigheten att lära sig av tidigare utvecklingar.

När det gäller institutionens interna kommunikationer nämner hon också två argument som ofta används i open GLAM-diskussionen: Att helt anamma open access innebär också att acceptera att kulturarvsinstitutioner inte är de enda som kan definiera meningen av samlingsobjekt och minnen. Riitta sammanfattar deras motivation att ta dessa steg:

“Partly of course, because our collections belong to the Finnish people and they are part of our common European cultural heritage. We want to guarantee open access but also encourage participation in allowing the creation of new meanings and discoveries among larger audiences than before.” Riitta Ojanperä

Att ta med sig

  • Att öppna samlingar och tillämpa öppna rättighetsmärkningar är en process som involverar både interna och externa intressenter.
  • Open access är inte bara en aktivitet som rör samlingarna – den kan ha en större inverkan när den uppfattas som ett verktyg för att driva institutionens uppdrag.
  • Det kan ta år att övertyga interna intressenter att använda öppna licenser. Nätverk som open GLAM och möjligheterna att samverka kan vara viktiga källor för resurser, information och argument under processen.
  • Standardiserade rättighetsmärkningar gör det lättare för slutanvändarna att veta vad de kan göra med dina data – och samtidigt kommer det att ta mindre kommunikationsinsatser från din sida för att förklara dem för dem.

Gå till nästa session: Lek med data. Kreativ återanvändning och digitala upplevelser!

Mer information

Creative Commons licenser

Open GLAM emaillistan

Open GLAM-initiativet på Twitter

Rightsstatements.org

Anne Young (2020): Making Copyright Determinations for Open Access in GLAMs. Medium.

Australian Museums and Galleries Association (AMaGA): First Peoples: A Roadmap for Enhancing Indigenous Engagement in Museums and Galleries.

Douglas McCarthy & Andrea Wallace (2018-): Survey of GLAM open access policy and practice. Medium.

Douglas McCarthy & Riitta Ojanperä (2018): Hello world! The Finnish National Gallery opens up its collections. Medium.

Douglas McCarthy (2019): Open Access Scope in Open GLAM. Medium.

Douglas McCarthy (2019): Uncovering the global picture of Open GLAM. Medium.

Douglas McCarthy (2019): Licensing policy and practice in Open GLAM. Medium.

Evelin Heidel (2020): A journey into openness: an interview with Connecticut Digital Archive’s Mike Kemezis. Medium.

Mathilde Pavis & Andrea Wallace (2019): Tread carefully when repatriating art to Africa. The Times.

 

Alla rättighetsmärkningar som överensstämmer med open access: