Energi och inomhusklimat

Många energisparåtgärder påverkar inte museernas inneklimat, exempelvis byte från halogen- till LED-belysning. Det finns dock exempel där museer ser över klimatstyrningen av sina lokaler i syfte att minska sin elförbrukning. Det kan handla om att museer ändrar sina gränsvärden för luftfuktighet och temperatur, eller stänger av klimatiseringen vissa tider på dygnet.

Hur stor är vinsten av sådana åtgärder och hur kan man väga den vinsten mot eventuell negativ påverkan det kan ha på museernas samlingar? Internationellt och i Sverige finns forskning kring hur energisparåtgärder kan påverka kulturarvet. Det finns också exempel på metoder och kunskap om hur åtgärderna kan göras varsamt och ansvarsfullt så att kulturarvet inte tar skada.

Läs mer om riktlinjer för museernas inomhusklimat

Ta reda på fakta

Det första steget till en mer energieffektiv inneklimatkontroll på museer är att ta reda på hur klimatstyrningssystemet fungerar i de egna utrymmena. Regelbunden mätning och uppföljning av temperatur, luftfuktighet och samlingarnas tillstånd är andra pusselbitar.

Vad är det som drar el och hur ser verksamheten ut i lokalen? Vad händer med temperaturen eller luftfuktigheten i olika delar av lokalen om en justering görs av någon av parametrarna? Går det att se över ventilationshastigheten? Hur ser mätningarna ut över året? Vad visar klimatförändringsscenarierna för det specifika området där byggnaden befinner sig?

Exempel på metoder

Istället för att klimatisera stora utrymmen kan specialklimat ordnas för föremål som är särskilt utsatta för kemiska processer (till exempel gassjukt glas, arkeologiskt järn, vissa mineraler) eller objekt som är sammansatt av olika material. Mikroklimat kan skapas genom exempelvis klimatramar, montrar, skåp eller syrafri förvaring. Risken för emissionsansamlingar eller mögel i mikroklimat behöver bedömas från fall till fall.

En metod kan vara att arbeta med klimatzoner (till exempel publika/ickepublika utrymmen). En lägre energiförbrukning sett till konventionell luftkonditionering kan också uppnås genom att minska uppvärmningen vintertid och tillåta innetemperaturen att förändas något till följd av den yttre årscykeln.

För historiska byggnader har begreppet “skyddsvärme” (conservation heating) använts, där klimatkontrollen består av enbart uppvärmning till den mest nödvändiga temperaturen över utomhustemperaturen. Temperaturen regleras så att den relativa fuktigheten hålls inom önskat intervall, och gränsvärdena för hur låg eller hög som temperaturen kan bli bestäms utifrån de materialkategorier som ska bevaras i lokalen. Utvärdering av olika tillvägagångssätt för skyddsvärme har publicerats 2018: Conservation Heating 24 Years On.

Exempel på verktyg

Det belgiska kulturarvsinstitutet KIK-IRPA har i projektet Climate2Preserv (2020-2025) under flera år samlat på exempel från samlingsförvaltare på varsamma energisparåtgärder. De har utarbetat ett verktyg som stöd för museer att kunna bedöma den egna energiåtgången och de sparåtgärder som kan vara aktuella. Institutet tillhandahåller även utbildningar i ämnet.

Det är svårt att på förhand förutsäga hur ett objekt kan förändras med tiden beroende på små justeringar i temperatur och luftfuktighet. Inom kulturvård finns forskning som kopplar ihop mätbara faktorer i föremålens miljö med mätbara effekter i föremålens material. Ashley-Smith har sammanfattat hur matematiska formler för orsakssamband, kallat damage functions, tillämpas inom kulturvård i Report on newly gathered knowledge on damage functions (2013). Ett projekt med massiva fätstudier på faktiska kulturarvsobjekt är Managing Collection Environments Initiative vid Getty Conservation Institute i USA.

HERIe är ett digitalt verktyg som bygger på tio olika modelleringar (motsvarande de tio nedbrytningsfaktorerna som brukar lyftas fram i riskanalys för kulturarv) som är framtaget för att organisationer ska kunna utvärdera sin klimatdata och kunna bedöma om objekt är i riskzonen för nedbrytning. Joel Taylor och medförfattare har i artikeln Increasing evidence-based decision-making for loan agreements (2021)  diskuterat verktyget för mera evidensbaserade lånöverenskommelser.

CollectionCare är ett EU-projekt där man samlar in data från magasin, utställningar och transporter och jämför informationen med olika beräkningar av nedbrytningsprocesser i material. I projektet genomförde danska forskare en studie på oljefärg och kunde konstatera att sprickor bildas även om klimatet är mycket stabilt. Forskarnas slutsats i artikeln Shrinkage and mechanical properties of drying oil paints, från 2022, är att materialförändring kan ske oavsett hur mycket vi försöker styra klimatet runt objekten.

På konferensen International Climate Control Conference 2022 presenterade Stefan Michalski och Simon Lambert på Canadian Conservation Institute, CCI, pågående utveckling av ett nytt verktyg, ClimaSpec, för att beräkna hur länge samlingar kan bevaras i ett önskat tillstånd, beroende på olika klimatvariationer. Verktyget beräknas finnas tillgängligt 2023, och ska fungera för beräkningar oberoende av var i världen samlingen finns.

Beräkning av koldioxidutsläpp

Det finns även verktyg för beräkning av koldioxidutsläpp, specifikt anpassade för museiverksamheter:

• Calculator | Gallery Climate Coalition
• Carbon Calculator – STiCH (culturalheritage.org)

Energispar i historiska byggnader som inrymmer samlingar

Vissa museer inrymmer sin verksamhet och samlingar i historiska byggnader. Spara och bevara är Energimyndighetens forskningsprogram för energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Resultaten kan vara relevanta för många museers byggnader, oavsett byggnadernas kulturhistoriska värde.

Ett exempel är projektet Energieffektivisering och förebyggande konservering genom klimatstyrning där syftet var att ta fram kunskap för energisparande ihop med ett för kulturarvet skonsamt inneklimat. Ett annat exempel är Fuktbuffring och värmeegenskaper av ytmaterial för ett stabilt inomhusklimat i museer, som syftar till att utvärdera ytmaterial för att förbättra inomhusklimat i historiska museibyggnader.

På International Climate Control Conference 2022 presenterade Karen Keeman hur Rijksmuseums stängde av delar av klimatiseringssystemet nattetid i den historiska huvudbyggnaden. De började i liten skala 2017 med att stänga av lite i taget, och dagligen mäta och följa upp under olika årstider. År 2022 stängdes 49 % av systemen av nattetid utan att det skedde några förändringar i temperatur och luftfuktighet. Detta gav museet 10 % av total energibesparing sett till tiden före försöken (30 % av den energi som går åt till klimatstyrning).

Ett annat exempel är Amsterdam Museum, som kunde spara upp till 15 % av sin energiåtgång genom att anpassa klimatstyrningen i enlighet med ASHRAEs klimatklasser, utan att, som de skriver, öka riskerna för samlingen (Kompatscher m.fl 2017).

På museum Hermitage Amsterdam undersökte man anpassning av klimatstyrningen i enlighet med ASHRAEs klass AA och A, något som gav en energibesparing på 49 respektive 63 %. De mindre strikta riktvärdena innebar en högre daglig fluktuation i relativ luftfuktighet, men minskade den timvisa fluktuationen (Kramer 2016).

”Det danska exemplet” har blivit ett begrepp i magasinsdiskussioner, se exempelvis Knudsen och Rosenvinge Lundbye Performance of Danish low-energy museum storage buildings (2017).