Inomhusklimat

Föremål bevaras i museernas samlingar för att de ska finnas tillgängliga för forskning och användning. Samtidigt förändras alla material över tid.

För hög temperatur påskyndar flera olika nedbrytningsprocesser medan för låg temperatur kan leda till skörhet och sprickbildning i vissa material. För hög luftfuktighet kan orsaka korrosion och mögel samt påskynda kemiska nedbrytningsprocesser. För låg luftfuktighet däremot, kan orsaka sprickor i material såsom trä och läder. Snabba svängningar mellan fuktigt och torrt kan orsaka spänningar som kan leda till sprickbildning.

Standarder och riktlinjer

Diskussioner om riktlinjer för museiklimat har pågått under lång tid. På International Climate Control Conference (2022), en konferens helt tillägnad klimatomställning, ges en bild där experter samstämmigt förordar skräddarsydda lösningar hos varje enskild organisation. Det framhålls att riktlinjer finns för att förenkla diskussionen, men att den bästa lösningen är att en bedömning görs i varje enskilt fall beroende på organisationens bevarandemål och det lokala utomhusklimatet.

Följande riktlinjer har varit vägledande för många museer internationellt och i Sverige:

• Två brittiska standarder: PD 5454 :2012 (arkiv) samt PAS 198:2012 (samlingar). Båda standarder förordar ett flexibelt förhållningssätt utifrån riskanalys och energieffektivitet.
• Standarden Bevarande av kulturarv – Nybyggnation för förvaring och användning av samlingar (SS-EN 16893:2018) är tillgänglig för kostnadsfri nedladdning för kulturarvsaktörer i Sverige. En del av informationen i standarden kommer från PAS 198:2012, t.ex. vägledning kring den relativa risken för skador och nedbrytning beroende på olika temperatur och luftfuktighet.
• Även SS-EN 15757:2010 tar upp riktlinjer för T och RF, men endast för att förhindra skador på organiska, hygroskopiska material. Standarden tar inte upp värden som samlingsförvaltare ska hålla sig till, utan framhäver att det är varje organisations ansvar att sätta upp sina egna prioriteringar och riktvärden. Här nämns att ett material som förvarats i ”dåligt klimat” har acklimatiserats till dessa förhållanden, och att en hastig förändring i omgivningen kan vara problematisk. 
• IIC och ICOM-CCs gemensamma deklaration om klimatriktlinjer (2014).
• Bizot Green Protocol (2014) hänvisas ofta till i sammanhang kring museernas låneavtal. Protokollet föreslår att museer ser över sina styrdokument och policys med målet att dra ner koldioxidutsläpp och energiförbrukning och se över sina system för reglering av inomhusklimat.
• Många forskare inom museiklimat och konservatorer hänvisar till 2019-års revidering av ASHRAE, kapitlet ”Museums, Galleries, Archives, and Libraries”. ASHRAE står för American Society of Heating, Refrigerating and Air-Conditioning Engineers. Här finns vägledning för riskbedömning för samlingar med blandade material och hållbarhetsöverväganden vid klimatisering. Versionen från 2007 har år 2010 bearbetats till svenska av Högskolan på Gotland i skriften ASHRAE Handbook Applications 2007, Chapter 21.
• National Museum Directors’ Council (NMDC) har 2022 publicerat riktlinjer specifikt för museernas minskning av sitt koldioxidavtryck: Environmental sustainability –reducing museums’ carbon footprint. Här framhålls specifikt att det är onödigt att alla museer i världen ska följa samma klimatriktlinjer, och att bevarande av samlingar inte måste förutsätta luftkonditionering och liknande.
• Den australiska konservatorssammanslutningen AICCM har tagit fram riktlinjer som särskilt fokuserar på utomhusklimatet på platsen. På sidan visas en förenklad jämförelse mellan de olika riktlinjerna som har framhållits i konserveringslitteraturen över tid. Här uppmanas samlingsförvaltare att också ta del av klimatförändringsscenarier som tagits fram i Australien för 2030, 2050 och 2090. Riktlinjerna uppdaterades senast 2022.

Specialklimat

Vissa föremål är betydligt känsligare för klimatpåverkan än andra. Ett och samma klimat passar inte för alla museiföremål. Ibland behöver enskilda objekt förvaras i specialklimat, till exempel torr-, kyl- och frysförvaring. Specialklimat kan vara energikrävande att upprätthålla. Mikroklimat, såsom montrar eller klimatramar, kan vara ett sätt att hålla specialklimat för föremål utan att behöva kimatisera stora utrymmen.

Mätning av temperatur och relativ luftfuktighet

Utöver egna klimatriktlinjer behöver en organisation ha en plan för uppföljning av klimatet: en mätrutin för att regelbundet kontrollera att klimatet hålls inom de bestämda gränserna och åtgärdsplan om mätningen avviker. Man bör också ha en rutin för underhåll och kalibrering av mätutrustningen samt arkivering av mätdata. All personal som utför mätningar behöver utbildning för att kunna använda mätutrustningen och tolka mätdata. 

För att få en helhetsbild av klimatet behöver det mätas kontinuerligt. Hur ofta mätning ska ske avgörs av organisationens behov. Vissa museer övervakar sitt klimat timvis och dagligen med hjälp av fjärravläsning, fjärrstyrning och larm i realtid. För detta finns molntjänstbaserade lösningar. Dataloggrarna som  placeras ut har då inbyggt wi-fi och mätdata kan följas via dator eller smartphone på distans.

Om man enbart har behov av att kontrollera enstaka platser vid enstaka tillfällen med punktmätningar, kan ett handhållet instrument fungera bra.

Mer information om mätning och uppföljning:

• Vårda väl-bladet Mätning av temperatur och relativ luftfuktighet.
• SS-EN 15758:2010. Conservation of Cultural Property – Procedures and instruments for measuring temperatures of the air and the surfaces of objects. Svenska institutet för standarder, SIS.
• SS-EN 16242:2012. Conservation of Cultural Property – Procedures and instruments for measuring humidity in the air and moisture exchange between air and cultural property. Svenska institutet för standarder, SIS.