Kontrollera inomhusluften

För att få en indikation på luftkvaliteten är det bra att utföra mätningar regelbundet i montrar, magasin och förvaringslådor. Verktygen för att undersöka luftkvalitet är ofta små och diskreta.

Enkla metoder för att påvisa emissioner i luften

Metoder för att påvisa nedbrytande gaser som kan utföras av museipersonal är till exempel AD-remsor, direktavläsbara provtagare, korrosionskuponger och korrosionsdataloggrar.

AD-remsor (A-D Strips, acid detection strips) är små pappersremsor som ändrar färg av sura gaser, men de ger ingen information om vilka gaser eller vilken koncentration. Läs mer om AD-remsor här.

Provtagare är behållare, vanligen rör eller puckar, som fångar olika luftföroreningar. Dessa är ofta specifika för särskilda ämnen. De finns varianter där resultatet kan läsas av direkt på till exempel en display (kallas för direct-read). Koncentrationen läses av mot en färgskala. Provtagarna kan vara antingen passiva eller aktiva. De passiva tar upp föroreningar genom diffusion i det befintliga luftflödet, medan de aktiva kopplas till en pump som får luft att strömma genom provtagaren. En passiv mätning kan ta flera dagar, en aktiv mätning tar några minuter.

Korrosionskuponger är metallremsor som reagerar med luftföroreningar. Ett billigt sätt att kontrollera luftkvaliteten är att placera ut lösa remsor av koppar, silver och bly i ett utrymme och med jämna mellanrum kontrollera om det uppstår korrosion.

Den som utför kontrollen behöver tolka resultatet och göra en egen bedömning av hur bra eller dålig luftkvaliteten är. Korrosion på silver och koppar orsakas vanligen av sulfider, klorider och oxider. Bly korroderas av organiska syror som ättiksyra och myrsyra. Arbete med bly är reglerat i arbetsmiljölagstiftningen. Hantering av bly kräver användning av personlig skyddsutrustning. Allt avfall, exempelvis använd personlig skyddsutrustning, ska hanteras som miljöfarligt avfall. Läs mer om bly i Vårda Väl-bladet Bly i samlingar.

Det finns instrument med inbyggda metallkuponger där man kan avläsa korrosionsmängden digitalt, de kallas för korrosionsdataloggrar, atmospheric corrosion monitors och atmospheric corrosion sensors.

Laboratorieanalyser

Luftkvaliteten kan utvärderas med hjälp av externa laboratorier. Det kan vara lämpligt när det inte räcker att påvisa nedbrytande gaser och man vill veta mer om vilka ämnen som förekommer samt i vilken koncentration. En sådan analys kan också vara nästa steg om nedbrytande gaser har påvisats med en enklare metod men där källan inte kan identifieras.

Provtagarna fungerar på samma sätt som de direktavlästa, passivt eller aktivt, med skillnaden att de skickas till laboratorium för analys. Laboratoriet tillhandahåller en provtagare som museet placerar ut och skickar tillbaka när provtagningen är klar. Även korrosionskuponger som analyseras på laboratorier finns att tillgå. Vanligen gör laboratorier dessa undersökningar för industriella sammanhang, men det finns även företag som erbjuder denna tjänst specifikt för museer. Förslag på riktvärden för nedbrytande gaser finns i rapporten Strategies for Pollutant Monitoring in Museum Environments, på sidan 14.

Olika företag använder olika benämningar på sina tjänster och produkter, till exempel: corrosion classification coupons, reactivity monitoring coupons, corrosion monitoring coupons och reactivity monitoring services.

Tänk på följande vid kontroll av luftkvalitet

• Om museet inte har möjligheter att mäta luftföroreningar, kan regelbundna tillståndskontroller av föremålen hjälpa till att indikera om luften kring föremålen kan vara nedbrytande. Objektets aktuella tillstånd jämförs då med tidigare tillståndsrapporter och med bilder tagna på objektet för att se om det har skett några förändringar. Läs mer om tillståndsdokumentation i Vårda väl-bladet Flytta föremål: tillståndsdokumentation.
• Ingen metod kan påvisa förekomsten av alla typer av föroreningar. För en fullständig utvärdering av luftkvaliteten behövs flera sorters provtagare. Ofta väljer museer att mäta förekomsten av ett specifikt ämne som är särskilt bekymmersamt.
• Föremål kan påverkas av mycket låga koncentrationer föroreningar som vissa mätmetoder inte har tillräcklig känslighet för. Om luftkvaliteten ska utvärderas där mycket känsliga föremål förvaras, är det lämpligt att samråda med den som tillhandahåller provtagare.

Läs mer

Vårda väl-blad Luftkvalitet: testa inomhusluft för emissioner.

Läs även fördjupningsrapporten från Riksantikvarieämbetet Strategies for Pollutant Monitoring in Museum Environments.