Testa material för emissioner
Genom olika tester går det att få reda på vilka material som kan emittera skadliga luftföroreningar.
För att undvika höga halter av luftföroreningar i museimiljö är det bra att välja material som inte avger nedbrytande emissioner. Innan material tas i bruk går det att göra enkla tester för att upptäcka skadliga föroreningar. Exempel på material som kan testas är:
- utställningsmaterial (konstruktionsmaterial, målarfärger, limmer, textil)
- packmaterial (bubbelplast, tejp och cellplaster)
- förvaringsmaterial (askar, kartonger, påsar, band, etiketter)
Museer utan tillgång till eget laboratorium
Det finns enkla sätt att undersöka material till låg kostnad och som inte kräver laboratoriemiljö, till exempel med AD-remsor (A-D Strips, acid detection strips) och korrosionskuponger (corrosion coupons). Test utförs genom att placera materialet i en tät behållare eller påse tillsammans med remsorna eller kupongerna. AD-remsor är små pappersbitar som ändrar färg i närvaro av sura gaser, främst ättiksyra. Läs mer om AD-remsor.
Korrosionskuponger är tunna silver- och kopparremsor som långsamt förändras av korrosiva ämnen, exempelvis sulfider, klorider, ättiksyra och myrsyra. Kupongerna skickas tillbaka till leverantören för analys. Olika företag använder olika benämningar på sina tjänster och produkter, oftast på engelska, till exempel corrosion classification coupons, reactivity monitoring coupons, corrosion monitoring coupons och reactivity monitoring services.
Museer med tillgång till eget laboratorium
Museer som har tillgång till eget laboratorium kan göra ett Oddytest. Detta korrosionstest ger en indikation på om materialet emitterar nedbrytande gaser. Läs mer om Oddytestet.
Även vissa indikatortester kan utföras i egna laboratorier. Då används lösningar som kan reagera genom färgförändring med materialprov eller emissioner.
Analyser från externa laboratorier
Museer kan också sända materialprov till ett externt laboratorium för utvärdering av emissioner. Sådana analyser kostar mer än de enklare metoderna som beskrivs ovan, men ger också mer specifika svar, till exempel vilka föroreningar som förekommer och i vilken koncentration de finns. Vissa laboratorier genomför materialtester i emissionskammare. I en sådan kammare kan temperatur och luftfuktighet anpassas för att kunna utföra analysen under specifika förhållanden som speglar den tänkta användningen av materialet. Att beställa och tolka sådana analyser kräver kunskap om materialemissioner. Det är bra att ha en god kontakt med laboratoriet för att kunna utforma en ändamålsmässig metod och få svar på det man behöver veta.
BEMMA-testet är ett exempel på en metod som är särskilt utformad för samlingsförvaltningsfrågor och som utförs i emissionskammare. Testet har utvecklats av det tyska institutet Bundesanstalt für Materialforschung und -prüfung (BAM). Resultatet presenteras som specifik data och det ges även en bedömning av materialets lämplighet att användas inom samlingsförvaltning.
Tänk på följande vid val av testmetod
- Välj test utifrån behov. Ofta kan ett ja- eller nej-svar på om exempelvis sura gaser förkommer i omgivningen vara tillräckligt för att åtgärder ska kunna sättas in.
- Metoder har olika känslighet. Lägre koncentrationer kan upptäckas med emissionskammare och BEMMA-testet, än exempelvis undersökningar med AD-remsor.
- Om museet inte har möjlighet att testa material för emissioner går det att hämta resultat från databaser, andra museer och från tillverkare.
- Även om det är bra att välja material med låga VOC-tal, ett värde som ibland framgår av materialens produktblad, bör man känna till att dessa produkter ändå kan innehålla ämnen som är skadliga för museiföremål. Ättiksyra och myrsyra är exempel på ämnen som inte nödvändigtvis omfattas av VOC-talet. VOC står för Volatile organic compound, som betyder flyktiga organiska ämnen.
- När externa laboratorier anlitas för att utföra materialanalyser behöver museet skapa en god kontakt och noga kommunicera frågeställning och omständigheter kring det material som ska testas.
- Tillverkare kan ändra materialens sammansättning utan att ändra produktnamnet. En emissionsundersökning gäller nödvändigtvis inte för samma produkt köpt vid ett annat tillfälle.
Läs mer
Vårda väl-blad Luftkvalitet: testa material för emissioner
Läs även fördjupningsrapporten från Riksantikvarieämbetet Strategies for Pollutant Monitoring in Museum Environments. I bilagorna I och II finns exempel på leverantörer för AD-remsor och korrosionskuponger.