Krigsbyten

Återlämnar Sverige så kallade krigsbyten från 1600-talet?

Nej, Sverige har en mycket restriktiv inställning till återlämnade av krigsbyten från stormaktstiden. Krigsbyten återlämnas i princip inte.

Varför återlämnas inte krigsbyten?

Det finns flera skäl till Sveriges hållning, vilken delas av en lång rad andra stater.

Krigsbyten från den här tiden är inte stöldgods utan rättmätiga erövringar enligt dåtida folkrätt.

Det hörde till krigets spelregler att man plundrade en fiende som blivit besegrad i strid. Denna rätt beskrevs bland annat av den nederländske juristen och historikern Hugo Grotius i verket Om rätten i krig och fred från 1625. Även om sedvänjan att ta krigsbyten började uppfattas som olaglig redan under 1700-talet tillkom internationella överenskommelser för skydd av kulturföremål först runt sekelskiftet 1900.

Det är dessutom ofta komplicerat att avgöra vilken stat eller fysisk person som föremålets skulle överlämnas till. Stater har genom historien uppstått, försvunnit och ombildats och krigsbyten som tagits från ett land kan mycket väl anses komma från ett annat land. Även om det vidare går att slå fast att ett föremål en gång tillhört en enskild person, kan det i dag helt saknas legitima arvingar till det aktuella objektet.

Vilka krigsbyten finns i Sverige?

De krigsbyten som finns i Sverige är föremål som togs från fiender som besegrades av den svenska armén under framför allt trettioåriga kriget i slutet av 1640-talet, men även under Karl X Gustavs krigsföring i Polen och Danmark som följde under 1650-talet. Till Sverige fördes framför allt en stor mängd prestigeladdade tavlor och konstföremål liksom böcker och hela bibliotek samt arkiv. De kom här att fylla ett, vid den här tiden, allt mer påtagligt behov av prydnad, prakt och uttryck för lärdom i kyrkor, slott, herrgårdar och universitet.

De kanske mest kända föremålen som kommit som krigsbyten till Sverige är handskriften Codex argenteus, eller Silverbibeln, som förvaras i universitetsbiblioteket Carolina Redivia i Uppsala. På Kungliga Biblioteket i Stockholm finns även den så kallade Djävulsbibeln (Codex gigas). Båda dessa handskrifter erövrades från kejsar Rudolf II:s hov i Prag vid trettioåriga krigets slutskede. Ett annat känt exempel är Fredrik II:s tronhimmel som togs från Kronborgs slott i slutet av 1650-talet och som i dag förvaras på Nationalmuseum i Stockholm.