FEM SNABBA FRÅGOR till Pille Pruulman-Vengerfeldt, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Malmö universitet, som höll det inledande föredraget på FOMU:s nätverksträff i Stockholm den 26-27 januari, och som forskat om hur museer ”datafierar” föremål.

ESSÄSTAFETT När Wikipedia lanserades i januari 2001 var pedagogikforskaren Elza Dunkels en av skeptikerna. 22 år senare har hon svårt att begripa hur nätencyklopedin kunde dömas ut som en icke tillförlitlig källa. Nu hyllar hon i stället Wikipedia som en utmärkt plattform för utbildning och forskning.

ESSÄSTAFETT Vad händer med vår uppfattning av historien när vi kan redigera den i realtid online? Och hur ska museerna förhålla sig till detta? Det är frågor Björn Sundberg, programledare för Digital omställning på museiområdet, ställer då han bjuder in till en essästafett på Omvärld & insikt.

SÅ GJORDE VI. Leopold Museum i Wien har världens största samling verk av Egon Schiele. När en förmodat försvunnen målning av konstnären återupptäcktes sporrade det museets första satsning inom NFT. Intäkterna bekostade restaureringen av målningen, som nu hänger på museet.

Tiktok under museibesöket, kortformatsvideor som verktyg för lärande om konst och gratis onlineresurser för bildlärare. Det är några av de trender inom kulturarvspedagogik som Riksantikvarieämbetets expert har snappat upp.

En av världens mest sålda hemdatorer och en inspirationskälla för många programmerare. I år är det 40 år sedan Commodore 64 lanserades på marknaden.
– Den ritade om kartan för datorer, säger Anders Lindeberg-Lindvet, intendent på Tekniska museet i Stockholm.

Det talas sällan om museer när det talas om utbildningsteknologi, trots museernas viktiga roll som lärresurs. Forskaren Anna Åkerfeldt tror sig veta varför.

Samma dag som Ryssland påbörjade sin invasion av Ukraina lades grunden för det internationella nätverket SUCHO, som arbetar för att rädda det digitala kulturarvet i Ukraina undan kriget. En av nätverkets omkring 1500 volontärer är Andreas Segerberg från Göteborg.

Göteborgs museer och konsthall utforskar hur relationen mellan museibesökare och publik kan se ut i en digital miljö. Lärdomar som dragits under pandemin ska systematiseras för att skapa framtidens museiupplevelse.

Många museer digitaliserar sina utställningar med syfte att öka tillgängligheten. Men det finns en påtaglig risk att den digitala utställningen missar målet och endast når de som redan har kunskap eller är erfarna museibesökare. Det skriver forskaren William Illsley i en ny avhandling.