Det talas sällan om museer när det talas om utbildningsteknologi, trots museernas viktiga roll som lärresurs. Forskaren Anna Åkerfeldt tror sig veta varför.

Samma dag som Ryssland påbörjade sin invasion av Ukraina lades grunden för det internationella nätverket SUCHO, som arbetar för att rädda det digitala kulturarvet i Ukraina undan kriget. En av nätverkets omkring 1500 volontärer är Andreas Segerberg från Göteborg.

Göteborgs museer och konsthall utforskar hur relationen mellan museibesökare och publik kan se ut i en digital miljö. Lärdomar som dragits under pandemin ska systematiseras för att skapa framtidens museiupplevelse.

Många museer digitaliserar sina utställningar med syfte att öka tillgängligheten. Men det finns en påtaglig risk att den digitala utställningen missar målet och endast når de som redan har kunskap eller är erfarna museibesökare. Det skriver forskaren William Illsley i en ny avhandling.

På måndag, den 14 mars, hålls en informationsdag för Digital Europe Programme, EU:s program för den digitala omställningen. Här finns medel att söka för kulturarvssektorn.

SÅ GJORDE VI Världskulturmuseerna har tagit fram sin första digitala strategi och har publicerat den öppet för andra museer att inspireras av. Johanna Berg, som höll i arbetet, ser strategin som en fyr att orientera sig efter.
– En bra sak i början av pandemin var att alla blev tagna på sängen vilket forcerade utvecklingen. Det fanns en krisprägel: ”Nu får alla ta i och även om det inte blir perfekt så blir det i alla fall bättre”, säger Johanna Berg.

Akronymen NFT har förekommit flitigt inom konstvärlden under det senaste året. Men hur kommer det att påverka utställningsvärlden? Finns det någon anledning för museer att ägna sig åt detta begrepp? Nej, tycker Douglas McCarthy, oberoende expert på öppen data.

Sedan i början av december är Sofie Jansson anställd som Wikimedian in Residence på Sörmlands Museum. Här ska hon hjälpa museet att använda Wikipedia som digital kunskapsspridare. Men ser även att museerna kan bidra till att göra det digitala uppslagsverket ännu bättre.

En studie av 100 söktjänster för svenska digitala museisamlingar, gjord vid Linnéuniversitetet, visar att svenska museer inte är särskilt bra på att möta användarens behov.
– Det är undermåligt undersökt vilka som använder webbsidorna, säger Koraljka Golub, en av dem som står bakom studien.

KRÖNIKA I sin krönika reflekterar Aron Ambrosiani, digital medieproducent på Nordiska museet i Stockholm, kring digitisering av kulturarvet. Han tror på en ökad integrering mellan samlingsförvaltningssystem och Wikidata. Det kan, skriver han, "fungera som mellanled mellan våra respektive samlingar".