Regeringens utredning om kostnadshyror för kulturinstitutioner har fått positiva reaktioner. Men professorn Hans Lind är kritisk. Han ifrågasätter varför statliga kulturverksamheter som bedrivs i särskilda kulturhistoriska byggnader överhuvudtaget ska betala hyra. 

Statistik visar att kostnaden för att gå på museum har ökat mer än andra höstlovsaktiviteter under de senaste fem åren. Samtidigt har det under veckan varit fullbokat på många av museerna. Hur priskänsliga är egentligen höstlovsfirarna?

När Tekniska museet i Stockholm kunde öppna efter pandemin  infördes kvällsöppet – alla dagar i veckan. Knappt två år senare har investeringen betalat sig och nya målgrupper hittat till museet. Satsningen på ökade öppettider är ett led i museets strävan att bli ett tekniskt kulturhus.
– Det blir en rikare verksamhet där vi når fler genom att jobba med flera olika utbud på samma bas, säger museichef Peter Skogh.

Se kulturfastigheters värde utifrån vad de bidrar med till samhällets utveckling, säger Christer Björklund, museichef på Dalarnas museum. Han får medhåll av Johan Zachrisson på fastighetsbolaget Fabege, som förvånas över hur finansieringen av kulturfastigheter hanteras.
– Man fäller krokben på varandra fastän man spelar i samma lag, säger han.

Tidigare i vår öppnade den första avgiftsbelagda utställningen i Regionmuseet Skånes historia. Museets egen finansiering behöver öka och nu utreds införandet av en permanent entréavgift. Länsmuseernas samarbetsråd utesluter inte att det på sikt kan bli fler museer som inför en avgift.

Ett hopplöst projekt eller en helt ny modell för hur en kulturinstitution kan etableras? I en by med 63 invånare planeras uppförandet av Konsthall Tornedalen.
– Vi vill visa att det går att bygga ett kulturrum i en landsbygd, säger Theodor Ringborg, vd för konsthallen som ännu inte finns.