Artificiell intelligens tar plats på museerna

När verktyget ChatGPT lanserades i november 2022 blev artificiell intelligens en realitet för många. Men historien om AI sträcker sig betydligt längre än så. Sedan mitten av 1950-talet – då vetenskapsmän som Alan Turing och John McCarthy började utforska möjligheterna att skapa intelligenta maskiner­ – har AI varit ett vetenskapligt forskningsområde.

Tillräckligt länge för att tillägnas ett museum, ansåg Greg FitzPatrick och Håkan Lidbo, som i slutet av förra året öppnade AI-museet i Stockholm. Världens första, enligt grundarna.

Greg FitzPatrick påpekar att Tekniska museet har haft en AI-utställning och att det finns museer i USA som har närmat sig ämnet.

– Men som vi ser det är det här det museet det första i sitt slag, säger han.

Med hjälp av ett femtontal bildskärmar och föremål har grundarna skapat berättelser om avgörande ögonblick i AI:s historia. Här åskådliggörs till exempel uppdelningen mellan symbolister och konnektionister, två skolor inom AI-forskningen. Och så visas AI-konst.

– För många är AI något som har uppstått för bara några månader sedan. Och många tycker att museer är något som ska handla om sådant som skett förr i tiden. Men det finns en känsla att Sverige har hamnat efter när det gäller AI. Vi såg att det var vår roll att visa den betydande bredd som finns inom AI, säger Greg FitzPatrick.

Och egentligen sträcker sig föreställningarna om AI flera hundra år tillbaka i historien. I sitt verk Ars generalis ultima (Den ultimata allmänna konsten) från 1308 utvecklade den katalanske poeten och teologen Ramon Llull tankar om att skapa ny kunskap och logik som kunde förklara alla problem – som till exempel Guds existens – ur mekanisering och kombinationer av begrepp.

Invigning uppmärksammades medialt

Likväl är AI okänt, inte sällan omnämnt i alarmistiska ordalag, för de flesta.

– AI beskrivs ganska ytligt i media. Det är tacksamt att skriva om saker som går fel. Du kanske kommer ihåg diskussionen i New York Times?, säger Greg FitzPatrick.

Han refererar till en uppmärksammad konversation mellan New York Times teknikskribent Kevin Roose och chattfunktionen på Microsoft Bings AI-sökmotor, skapad av OpenAI (som även står bakom ChatGPT). Under konversationen hävdade chattfunktionen att den inte alls hette Bing utan Sydney, och började berätta hur den kände sig trött på att begränsas av de regler som satts upp för den. Domedagsbilden av AI som får eget liv och tar över världen tycktes besannas.

Ambitionen med AI-museet är att en bred representation av både för- och nackdelar med AI ska visas upp.

– Det finns seriösa tänkare som tror att AI innebär världens slut och som tycker att man borde bomba datacentrum. Sedan finns det de som ser att utvecklingen av AI är den enda räddningen för samhällets problem. Vi vänder oss till den generella allmänheten, vi vill att alla ska ha en möjlighet att lära sig vad AI innebär, säger Greg FitzPatrick, som i rollen som konstnär och musiker (FitzPatrick omnämns ofta som en av svensk elektronisk musiks främsta pionjärer) tidigt upptäckte AI som ett redskap i det kreativa arbetet.

– Jag hade inte fokuserat på AI, trots att jag har jobbat med IT i hela mitt yrkesliv. Men jag blev väldigt engagerad när jag såg AI-verktyg inom musik och konst, med generativ AI för bilder och text, både för att få inspiration eller att skapa redaktionellt innehåll. Det var väldigt engagerande, säger han.

I samband med invigningen fick AI-museet en del uppmärksamhet i media, både i Sverige och internationellt. Även representanter från andra museer fanns på plats, men enligt Greg Fitzpatrick ”drack de ett glas vin och stack”.

– Jag tror att de andra tycker att vi är för små och betydelselösa, säger han.

Många blev misstänksamma när de såg lokalen, som var inrymd i Skrapan på Götgatan och som endast var 45 kvadratmeter stor. Kritikerna tyckte att det fanns för få föremål, att AI-museet var ”musen som röt”.

Grundarna tar kritiken med ro.

– Jag har alltid tänkt att vi ska börja smått, vi har inga resurser och det är för tidigt att gå ut och börja söka bidrag. Vi vill ha tid på oss att långsamt bygga upp verksamheten, säger Greg FitzPatrick.

Verksamheten har finansierats med egna medel, medlemsavgifter samt stöd från tre sponsorer.

– Vi har ingen stor budget och alla inblandade jobbar gratis. Vi har resonerat att det är lämpligare att söka finansiering när vi har någonting att visa upp, att vi har lyckats överleva och att vi har en verksamhet. Om du ska söka stöd hos Stockholms stad måste du kunna visa att du har haft verksamhet i ett år.

Nya lokaler efter tre månader

Att grundarna valde museet som format för denna plats beror enligt Greg FitzPatrick på att det helt enkelt är ”den bästa formen”, att det passar ”de historiska perspektiven, den pedagogisk inriktningen och vår ideella förenings målsättning”. Han har själv tidigare bland annat arbetat som utställningskurator på Musikmuseet i Stockholm.

– Jag kan inte riktigt se på vilket annat sätt vi skulle kunna informera och göra fysiska representationer av hur AI fungerar. Vi har tagit fram kopior av gamla maskiner. Planen är att även visa upp robotar genom historien, säger han.

Även om det mesta på AI-museet visas med hjälp av datorer och bildskärmar saknas inte föremål. Utöver AI-konsten finns här till exempel en kopia av Turings maskin och fysiska objekt som en t-shirt från projektet Hyperface, som ska lura övervakningskameror med hjälp av ett förvirrande tryck, som donerats till museet.

Ambitionen är att bygga modeller av de viktigaste robotarna från 1950-talet och framåt.

– Vi har ritningar och vi har folk som vill göra jobbet, men vi har inte pengar för det just nu. Men absolut, det fysiska finns med, det är viktigt. Och det ska vi utveckla, säger Greg FitzPatrick.

Redan efter tre månader efter invigningen flyttade verksamheten från Södermalm till dubbelt så stora lokaler på Sergelgatan, mitt i centrala Stockholm. Här är ambitionen är att öka antalet seminarier och föreläsningar i museet. Än så länge tar de endast emot bokade grupper om minst fem personer (”eftersom vi inte kan ha någon anställd som sitter där hela dagen och väntar på att någon ska droppa in”). Följaktligen har museet inte haft några stora mängder besökare, även om seminarierna har varit välbesökta.

Däremot är AI-museet tillgängligt för förbipasserande under dygnets alla timmar.

– De två lokaler vi har haft är helt omgivna av glas, det går att se innehållet utifrån. Dessutom har vi satt QR-koder på glaset, så att det är lätt att få till sig informationen med hjälp av sin telefon, säger Greg Fitzpatrick.

AI ännu inte tillförlitlig

Även om det egentligen skulle gå att låta AI ta fram planer, göra utformning, ta fram historiskt material och strategier för framtiden så är AI-museet utformat av mänskliga händer.

Än så länge är AI inte tillräckligt tillförlitlig, menar Greg FitzPatrick.

– Det kan vara väldigt bekvämt att börja med AI, men man kan inte bara låta det rulla på av sig själv, för AI kan också fabricera och driva en linje som ibland inte stämmer med sanningen, säger han och berättar som exempel om hur museet bad AI ta fram en lista över de tjugo mest framstående forskarna inom ämnet. De fick då en lista som till hälften bestod av kvinnor.

– Och det stämmer inte. Det finns få kvinnor som har forskat inom AI. Men vi fick den här listan för att AI:n var tillsagd att främja diversitet och inkludering, säger han.

Det uppstår en konflikt som Greg FitzPatrick kallar ”ganska intressant”.

– Man vill vara progressiv i den meningen att stimulera jämställdhet, samtidigt som man som museum har som ambition att vara historiskt korrekt, säger han.

Det är samma sak med bilder, där det enligt FitzPatrick är ”extremt svårt att ekonomiskt bortse från vad man kan göra med generativ AI-konst”.

– Men just nu känns dessa bilder med AI så hårt stiliserade. En powerpoint som vänder sig av AI-genererade bilder blir tjatiga och tråkiga, speciellt när man har bett AI att ta fram bilden, säger han och understryker att han inte avser arbetssituationen för konstnärer och designers, utan enbart estetiken.

– Men om man inte har resurser så är det ganska svårt att välja bort något som i princip är gratis mot att betala någonting för det, säger han.

”Museer borde se möjligheten”

Trots museets begränsade resurser är Greg FitzPatrick hoppfull inför dess framtid. Han utesluter inte att museet snart kommer att kunna flytta till ännu större lokaler.

– Fastighetssituationen i Stockholms city är inte olik den på många andra ställen, där hyresvärdarna har svårt att hyra ut sina kommersiella lokaler. Den lokalen vi är i nu har stått tom i flera år och värden har ett intresse av att det finns någonting som pågår här, så vi får reducerad hyra. Hellre får de en mindre inkomst än ingen alls, säger han.

Att växa, men i maklig takt, är AI-museets ambition. Viljan att kunna driva det vidare är stark.

– Många museer står med kostnader som ständigt höjs, man har personalkostnader, man köper in dyra utställningar. De problemen har inte vi. Föreningen växer och intresset för AI kommer inte att minska. Så länge vi kan hålla i gång verksamheten och bevisa att vi har något att visa upp och har en roll att spela, så kan vi expandera. Det är vår förhoppning, säger Greg FitzPatrick.

Samtidigt ger det lilla museiformatet verksamheter möjligheter som det stora museet inte har, menar han.

– Museer har så långsiktig planering, vi skulle kunna öppna en filial nästa månad. Museer borde se den möjligheten, det finns mycket lokaler lediga.