”Bemötande är som vilken kompetens som helst – men det är gratis”

Mottagande och välkomnande rymmer många innebörder. En är det direkta mötet med besökare. Att anpassa sitt välkomnande och bemötande var den enskilt viktigaste strategin för 8 procent av de museer som i rapporten Att vidga sin publik handlar om att vidga sig själv (2018) sade sig ha en uttalad strategi för att just vidga sin publik. Det handlade då om olika slags sätt att utforma publikmötet och värdskapet för att till exempel göra det mera personligt, inkluderande, varmt och långsiktigt relationsbyggande. Flera av de museer som arbetar med ett extra aktivt värdskap i bemötandet är lite mindre och/eller har perioder av tydlig lågsäsong, när det finns möjlighet att fånga upp i princip alla besökare.

Ett internationellt exempel, som tar konceptet långt, är The Victoria G. Karelias Collection of greek traditional costumes i Kalamata, södra Grekland. Museet kretsar kring en unik samling folkdräkter, donerade av tobaksföretagaren och filantropen Victoria G. Karelias. Det är inte bara de hantverksmässigt formidabla plaggen som för tankarna till exklusiva modebutiker, utan även inramningen. Besökare anmäler sig genom att ringa på en klocka, precis som i en bättre boutique.

Möta varje enskild besökare

Glasdörren öppna och museets personal möter upp. De följer med till kassan, berättar kort om utställningen, bakgrunden till museet och ber de yngre i sällskapet att lägga favoritplaggen på minnet. Rutinen är den samma oavsett om det är lågsäsong och i princip folktomt i lokalerna, eller högsäsong, när besökarna strömmar in, berättar curatorn Marina Komboki.

– Att välkomna och introducera samlingen för varje enskild besökare är något vi gjort sedan museet invigdes, det är ett initiativ från Victoria Karelia själv.

På väg ut fångas besökarna upp på nytt. Vad var det bästa? Favoritplaggen? Några frågor eller funderingar?

Ett vanligt år besöker ungefär tio tusen personer The Victoria G. Karelias Collection of greek traditional costumes. I juli och i augusti kommer många greker som semestrar i området. Höst och vår dominerar utländska besökare.

Museet har sedan ett antal år kontakt med Nordiska museet i Stockholm, ett utbyte som inleddes i och med utställningen Migrationens ansikte, där 15 grekiska kvinnor återgav sin migrationshistoria. När Ulla-Karin Warberg, intendent och innehållsansvarig för utställningen, och hennes kollegor besökte The Victoria G. Karelias Collection of greek traditional costumes var det ”full fart” i lokalerna. Flera skolklasser var på plats och jobbade interaktivt med uppgifter.

– Det var full fart. Men de tog ändå emot alla personligen. Jag tror att det är bra att man blir introducerad till samlingen och får ett personligt möte. Jag tror också att de verkligen är intresserade av vem man är. Det känner ju jag också. Det är fantastiskt att få möta sina besökare. När jag är på väg från ett möte till ett annat här på museet kan jag inte låta bli att stanna till och ha en dialog med besökarna, säger Ulla-Karin Warberg.

På stora museer är det hart när omöjligt att ta sig an varje besökare personligen. Men på mindre museer är det inte sällan en möjlighet. Det kan göra stor skillnad, konstaterar Elin Fältskog, strategisk samordnare vid Statens försvarshistoriska museer som intresserat sig för bemötandets betydelse.

– Ett möte kan göra hela besöket. Bemötande är viktigt för alla, men kanske allra viktigast för de små museerna. De stora, väletablerade museerna drar besökare oavsett, säger hon.

”Bemötande är gratis”

I handledningen Träffsäker marknadsföring – konsten att skjuta rätt med små medel, framtagen för museinätverket Sveriges militärhistoriska arv, listar hon handfasta råd för hur man som museirepresentant visar sig tillgänglig och får besökare att känna sig välkomna. Ställ öppna frågor, är ett tips. ”Hur kan jag hjälpa dig?” hellre än ”Kan jag hjälpa dig?”. Ett annat råd är att inte underskatta ett trevligt avslut, även om det så bara är ett kort ”tack för i dag, välkommen åter!”.

– Bemötande är inte enkelt, det är inte något som faller sig naturligt för alla. Det är en kompetens som inom vilket annat musealt område som helst. Men det är gratis, och något man kan jobba med, säger Elin Fältskog.

Handledningen har några år på nacken och de delar som rör sociala medier skulle kanske behöva uppdateras till följd av den snabba utvecklingen, ser Elin Fältskog. Men de delar som rör det personliga mötet har inte tappat i relevans.

– Det är viktigt att se bemötande som en process, som omfattar hela besöket. Det är inte bara ett ”hej!” i entrén, och sedan får besökarna gå runt och klara sig bäst de kan. Det är inte bara personalen som jobbar i fronten som behöver ha det här kunnandet och perspektivet, utan det måste genomsyra alla delar. Då måste det vara något man prioriterar från ledningen, där man ser var det finns brister och vad som behöver utvecklas.

 

________________________
av Jenny Damberg
frilansskribent