Debatt om forskning på samiska kvarlevor

Konferensen Sijddasim arrangerades av Ájtte fjäll- och samemuseum i Jokkmokk 10–11 maj i samarbete med Riksantikvarieämbetet. Forskningsresultat från analyser av de så kallade Rounala-kranierna presenterades och materialet har visat sig vara huvudsakligen medeltida och därmed äldre än man tidigare trott. Samtidigt framförde konstnären Rose-Marie Huuva önskemål om att dessa kvarlevor ska återbegravas i Rounala.

I samband med konferensen skrev osteologen Caroline Ahlström Arcini en forskarkommentar i tidskriften Forskning & Framsteg där hon argumenterade för att vi bör vara försiktiga med återbegravning eftersom vi med återbegravningar förlorar möjligheten till framtida forskning på kvarlevorna:

”Så fattig vår historia skulle bli om skeletten från våra förfäder inte fanns tillgängliga för vetenskaplig forskning! Så många svar som vi har fått kring bland annat hälsa och sjukdom! Att flera av de sjukdomar som drabbar oss idag har följt människan under lång tid, som tuberkulos, åderförkalkning, olika former av ledsjukdomar, men också att vi då liksom i dag varit drabbade av epidemier som pest och smittkoppor. Samtidigt kan vi konstatera att en del individer har haft mycket god hälsa och dessutom blivit gamla.”

Om allt material från en viss grupp, exempelvis samerna, återbegravs uppstår en kunskapslucka, menar Caroline Ahlström Arcini:

”Om urfolk och andra grupper väljer att återbegrava skelett bidrar de till att länkar mellan oss människor klipps av för alltid för alla efterkommande generationer. Hur ska vi då kunna studera vad vi har gemensamt och i vilka sammanhang vi har interagerat med varandra, inte enbart genom att bedriva byteshandel, utan även genom att bilda släktband?”

Artikeln kommenterades av bioarkeologen Jonny Geber och arkeologiprofessorn Liv Nilsson Stutz som beskrev ”repatriering som en möjlighet att berika historien på ett nytt sätt genom att gå de människor till mötes vars kultur och historia vi har privilegiet att studera”.

”Genom återlämnandet kan de människor som berörs återupprätta en relation med sina döda, och återfå rätten att definiera sig själva, sin kultur och sin historia. Vad som händer med kvarlevorna är upp till den mottagande gruppen”, skriver Jonny Geber och arkeologiprofessorn Liv Nilsson Stutz i sin forskarkommentar i Forskning & Framsteg.

Tidigare i maj tog Riksdagen beslut om att uppmana regeringen att utreda regler för identifiering och återlämning av samiska kvarlevor.

Läs mer
Här hittar du Riksantikvarieämbetets samlade information om hantering av mänskliga kvarlevor i museisamlingar.