”Den vetenskapligt baserade kunskapen är hotad”

Den 18 januari 2021, två dagar före slutet av den amerikanske presidenten Donald Trumps mandatperiod, släpptes The 1776 Report, författad av den så kallade 1776-kommissionen.

Kommissionens syfte var att främja det som av Trump kallas ”patriotisk utbildning”. Dokumentet identifierade bland annat ”progressivism” och identitetspolitik som ”utmaningar mot USA:s principer”.

Redan i september 2020 hade Trump låtit avbryta alla kurser i kritisk rasteori för statsanställda och även begränsat möjligheten att diskutera eller dela tankar om samma ämne i skolor.

Visserligen upplöstes 1776-kommissionen omedelbart då den nuvarande presidenten Joe Biden tillträdde, men bara några månader senare återupptog kommissionen sitt arbete som icke-statlig verksamhet.

Sedan dess skördar kommissionens arbete framgångar. Över hela USA censureras lärare från att ta upp ämnen som anses kunna vara kontroversiella. I South Carolina, till exempel, förbjuder ett lagförslag lärare att diskutera ämnen som skapar ”obehag, skuld eller ångest””.

17 lagändringar

Enligt en kartläggning gjord av organisationen PEN America, som arbetar för att värna yttrandefriheten, har drygt 300 lagförslag om att begränsa vad skolor kan lära ut när det gäller ras, amerikansk historia, politik, sexuell läggning och könsidentitet lagts fram i omkring 40 stater sedan januari 2021. Av dessa propositioner har 17 lett till lagändring. Ytterligare 10 har trätt i kraft via verkställande åtgärder.

Undersökningen har gjorts av statsvetaren Jeffrey Sachs, som är verksam vid Acadia University i Kanada och specialiserad på frågor om yttrandefrihet. Han beskriver hur lagstiftningen skapar ett ”minfält” för lärare som nu försöker ta reda på hur de kan undervisa i ämnen som slaveri, Jim Crow-lagar eller Förintelsen.

Jeffrey Sachs ser covid-pandemin som en av orsakerna till denna utveckling av utökad censur i skolorna. Då undervisningen tvingades bedrivas på distans ökade föräldrarnas insyn i vad som lärdes ut i barnens klassrum.

– Och i vissa fall gillade de inte vad de såg. Det motiverade föräldrarna till ett ökat engagemang i skolfrågor, säger han.

Ytterligare en orsak är pågående splittringar inom det konservativa republikanska partiet i USA.

– Den pedagogiska polariseringen vi ser har hjälpt till att odla en känsla av misstro mot högre utbildning i synnerhet och utbildningsinstitutioner i allmänhet bland konservativa väljare i USA, säger Sachs.

Rädsla bland universitetsanställda

Som en följd av lagarna har offentliga universitet och högskolor i Florida, Texas och Tennessee infört regler som i sin tur resulterar i inställda kurser, nedstängning av institutioner, uppsägning av personal eller bestraffning av fakulteter.

En nyligen genomförd undersökning gjord av American Association of University Professors visar att medlemmar i nämnda delstater känner en stark rädsla och ångest inför utveckling och en växande vilja att lämna läraryrket helt.

Jeffrey Sachs har sett samma tendenser hos grundskolelärare.

– Lärare tvingas sluta med vissa typer av undervisning eller censurera vad de säger. Så den mest omedelbara konsekvensen av denna utveckling är just den censur och rädsla som jag tror har fått fäste i många utbildningsinstitutioner. Men vi kan också se en större sorts misstroendekultur hos allmänheten, vilket med tiden kan resultera i minskade medel och ekonomiskt stöd till högre utbildning, säger han.

Jeffrey Sachs ser att den vetenskapligt baserade kunskapen är hotad.

– Oron beror på att dessa lagar ofta är vagt formulerade men att påföljderna är allvarliga. Det smartaste draget för en lärare eller professor är att helt enkelt inte diskutera ämnet alls. Varför utsätta sig för stress genom att prata om rasism, sexism eller amerikanskt slaveri om konsekvenserna kan bli så fruktansvärda – om du riskerar att säga fel sak? Då är det bättre att bara hoppa över frågan eller att diskutera den på ett väldigt ytligt sätt. I princip berövas alla elever den typ av utbildning som de borde få, säger han.

Kan PEN America, som du representerar, se att författare och andra konstnärer delar denna oro inför sitt eget utövande, att deras yttrandefrihet ska inskränkas?

– Många författare är oroliga. När det gäller pedagoger är problemet tydligt: de kan förlora sina jobb. När det gäller författare är de oroliga för att böckerna de skriver kan förbjudas i klassrummet eller skolbiblioteket. De är oroliga för att de idéer som de anser är värdefulla och värda att inkluderas i den offentliga debatten kan begränsas eller helt avvisas.

Hur är det med andra kulturinstitutioner eller kulturutövare, oroar de sig för detta? Museer är också institutioner för lärande.

– Ja, precis. Museer har visserligen inte ingått i min undersökning, men jag har stött på fall och lagförslag som har varit inriktade på museer, som till exempel det vi kallar för obscenitetslagstiftning, som styr hur obscenitet definieras och hanteras enligt konstitutionens första tillägg. Vanligtvis har skolor, vetenskapliga institutioner, universitet, bibliotek och museer särskilda undantag från den. Ett bibliotek eller ett museum kan ha goda skäl att visa material som till exempel skulle kunna betraktas som pornografiskt. Men några av de lagförslag som jag tittat på eliminerar det undantaget. Jag antar att dessa lagförslag ska ”skydda” betraktaren eller en besökare på museet från denna typ av obscent material, säger Jeffrey Sachs.

Detsamma gäller olika former av evenemang på museet. De föreslagna lagarna kan förbjuda museer från att vara värd för framträdanden som av lagstiftarna anses vara obscena.

– Vi börjar se även den typen av problem, om man till exempel har en föreställning med dansare, ursprungsbefolkning eller någon annan kulturellt betydelsefull samhällsgrupp. Det är mycket oroande eftersom museer, framför allt offentliga museer, borde vara platser där allmänheten, brett tolkad, har tillgång till och kan dela information och uttrycka sig, säger han.

Rädsla för att vara stötande

Han konstaterar att även om den stora majoriteten av dessa lagar och lagförslag kommer från den politiska högern, så sker förflyttning av inställningen till censur på hela den politiska skalan.

– Det kan till exempel vara en situation där en lag eller ett lagförslag som innebär att universitetsprofessorer inte får förringa eller förolämpa en students kultur, vilket åtminstone i USA bryter mot konstitutionen. Det kan finnas situationer där en professor i filosofi, sociologi eller juridik finner det pedagogiskt nödvändigt och användbart att kritisera vissa kulturer eller deras tillämpningar, till exempel en kultur av kvinnohat eller en kultur av fascism, säger han.

– Något vi ser på vissa museer är tveksamhet – eller till och med vägran – till att inkludera vissa typer av utställningar eller föreställningar för att de anses vara stötande för vissa grupper. Det finns exempel på konstmuseer i USA som vägrar att visa konst som anses vara stötande för muslimer. Det har även förekommit stopp för viss forskning på museer för att den har ansetts vara stötande för ursprungsbefolkningen.

Men än så länge är det alltså utbildningsinstitutionerna som är det främsta slagfältet i det växande kulturkriget i USA. Och det är bekymmersamt, menar Jeffrey Sachs.

– Detta är inte ett sunt samhälle. I ett sunt samhälle är inte utbildningsinstitutioner så starkt splittrade. Man skulle hoppas att de skulle få vara en plats där föräldrar, lärare och elever kan mötas och ha meningsfulla samarbeten och inte vara ett slagfält där presidentkandidater eller senatorskandidater kastar granater fram och tillbaka och slåss över territoriet. Det är mycket oroande att se vilken riktning saker och ting har tagit.

PÅ SAMMA ÄMNE: ”Breda samlingar är i sig ett skydd mot kritik” | Riksantikvarieämbetet (raa.se)