”Edtech borde vara intresserade av att samarbeta med museerna”
Det talas sällan om museer när det talas om utbildningsteknologi, trots museernas viktiga roll som lärresurs. Forskaren Anna Åkerfeldt tror sig veta varför.
Hur påverkar användandet av digitala lärresurser elevernas kunskapsutveckling? Detta är något som betonas i regeringens strategi för skolans digitalisering och detta var ämnet för ett seminarium under Almedalsveckan. Under rubriken ”Från unfluencer till influencer” presenterades Swedish Edtest, en testarena för digitala lärresurser, där lärare och utvecklare av utbildningsteknologi har mötts för att testa och utveckla morgondagens lärresurser. Med lärresurser menas digitala läromedel och andra lärverktyg som används i skolan.
Sedan starten av Edtest för två år sedan har ett femtiotal bolag testat eller påbörjat tester tillsammans med 200 lärare.
En av dem som arbetat med Edtest och som även deltog vid seminariet var Anna Åkerfeldt, forskare vid Stockholms universitet och process- och projektledare på Ifous. Enligt henne är en av Edtests framgångsfaktorer att ”ramarna har funnits på plats”, att det finns tydliga regler kring hur samarbetet ska ses ut.
– Skola och kommersiella intressen har inte alltid varit så samspelta. I skolvärlden har många varit rädda för att bli uppringda av säljare från edtechbolagen. Men här är allt sådant undanstädat, det handlar inte om att företagen ska sälja. Förutsättningen har varit att de ska vara genuint intresserade av att testa en produkt i autentiska klassrumssituationer, säger hon.
I det närmast lavinartade utbudet av digitala lärresurser upplever många lärare att det blir svårt att välja. Förutom att bidra till en utvecklingsprocess har de medverkande i Edtest även fått öka sin egen digitala kompetens.
– Man tränar blicken på en digital lärresurs som man tidigare inte hade gjort. Systematiskt får man titta igenom tillsammans med eleverna och i slutändan ger det förhoppningsvis både något till bolaget och till lärarna. Just den här snitslade banan som Edtest har gjort är en av framgångsfaktorerna till att så många har velat var med och testa, säger Anna Åkerfeldt.
Formella och informella läromiljöer
Många paralleller kan dras till museisektorn, inte minst med tanke på museernas roll som lärresurs. Men varför talas det så sällan om museer när det talas om utbildningsteknologi? Anna Åkerfeldt ser museet som en institution som hamnar mitt emellan ”formella och informella läromiljöer”.
– Man förflyttar skolan hem och i hemmet kan man få tillgång till skolan, i och med att man i högre utsträckning använder digitala verktyg eller resurser. Så det formella och informella går mer och mer ihop. Här tänker jag att det finns många saker som man kan samverka kring . Man integrerar skolan i högre grad i andra verksamheter, vilket jag tycker är ett steg i rätt riktning. Här tänker jag att museerna skulle kunna komma in med den kunskap och kompetens de har och som kan bidra till ett annat perspektiv, säger hon.
I sin forskning inom utbildning och de klassrumsstudier hon gjort stöter hon sällan på museernas digitala föremål.
– De kanske beror på att de digitala arkiven inte är paketerade på ett sätt så att de går att använda direkt i utbildningen. Här skulle man säkert kunna jobba mycket med källmaterialet och paketera det på ett sätt så att det kan bli en digital lärresurs som går att använda inom ramen för undervisning, säger hon.
Hon tycker att även utbildningsteknologibolagen borde vara intresserade av att samarbeta mer med museerna när det gäller verktygens innehåll.
Och museerna har i sin tur en del att lära av spelindustrin.
– Det finns exempel där lärare använt sig av spelet Civilization just för att man får lära sig om historiska förlopp. Det är ju dyrt att producera ett spel, det är en enorm produktion, men med hjälp av det spännande material som ofta finns på museer skulle man kunna arbeta mer narrativt med materialet. Vilket man ofta gör på den fysiska platsen, men man skulle även kunna göra det i högre utsträckning digitalt, säger Anna Åkerfeldt.
Under seminariet pratade ni om en trippelhelix, där företrädare för forskning, näringsliv och offentlig sektor arbetar tillsammans. Hur kommer det sig att museerna inte är en del av ett sådant samarbete?
– Bra fråga. Jag jobbar på Ifous som är en ideell förening för skolhuvudmän. Men vi har inte etablerat det samarbetet. För oss har utbildningen varit central, men framåt skulle man kunna tänka sig att det skulle lika gärna kunna vara ett museum i den trippelhelixkonstellationen.
