”En mer cirkulär ekonomi är nödvändig – det finns inga alternativ”

I diskussioner om hållbarhet är fokus många gånger på den ekologiska hållbarheten. Vikten av att inte använda klimatbelastande material och att återvinna brukar nämnas. Kritiker påpekar att insatserna många gånger fortsätter att stödja en linjär ekonomi: att konsumtionen utgår från tanken om en början och ett slut. Man skapar en produkt, använder och slänger. I denna ekonomi kan hjulen snurra på i snabb takt. Resurs- och energiförbrukningen kan fortsatt vara hög, vilket inte är hållbart i längden.

I april 2022 släppte forskningsinstitutet RISE och tankesmedjan Circle Economy rapporten Circularity Gap Report Sweden, en analys av hur Sverige konsumerar material, och som bekräftar att landets ekonomi i stor utsträckning är linjär. Enligt rapporten återvinns endast 3,4 procent av de resurser Sverige använder. Med andra ord är drygt 96 procent av resurserna från jungfruliga källor.

Det gör Sverige till ett av de världsledande länderna, räknat per capita, i att använda jungfruliga material. Ett rekord som, om det inte ändras, kommer att leda till mycket allvarliga hot för såväl människor som ekosystem. Så här måste det inte vara. Som inspiration kan nämnas att Nederländerna återvinner 24,5 procent av de resurser som används.

Finns inga alternativ

I motsats till den linjära ekonomin nämns i dag allt oftare den cirkulära ekonomin som ett alternativ. Cirkulär ekonomi kan beskrivas som ett ekonomiskt system som systemiskt upprätthåller ett cirkulärt flöde av resurser genom att återhämta, bibehålla eller öka deras värde samtidigt som det bidrar till en hållbar utveckling, förklarar Mattias Lindahl, professor i produktrelaterat miljöarbete vid Linköpings universitet. 

– Ju mer resurser, kopplat till lager och flöden, som kan cirkuleras, desto mindre jungfruliga resurser behöver tillsättas och på så vis minskas resursförlusterna från det ekonomiska systemet. Fokus finns alltså på en smartare produkt- och resursanvändning och tillverkning, om att förlänga livscykeln på en produkt och dess delar samt om materialets användbarhet över tid, säger Mattias Lindahl.

LÄS ÄVEN: De vanligaste hindren för museernas hållbarhetsarbete

En cirkulär ekonomi strävar bland annat efter en effektivare produktanvändning och tillverkning. Det handlar att se till att resurserna stannar kvar och att kretsloppet, loopen, går sakta. Det är alltså motsatsen till slit och släng. 

–  Att gå mot en mer cirkulär ekonomi är nödvändigt, det finns inga alternativ. Det är en ekonomi som har ett cirkulärt tänkande och effektivt resursanvändande samt återbruk i fokus. Material och produkter i alla sina former är tillgångar som ska hanteras och förvaltas klokt och långsiktigt, förklarar Lindahl.

En råvara är en resurs där varje förädlingsfas bör nyttjas i allra möjligaste mån. Tillförseln av nya, jungfruliga, resurser ska vara så låg som möjligt och brukandet av resurser ska gå i en närmaste stängd loop. Strävan är att minimera förluster av resurser från loopen, det vill säga minimera utsläpp och avfall.

Som trafikens nollvision

Ju mindre tillförsel av resurser som systemet kräver på grund av förluster och dess drift, desto mer cirkulärt är det. Och dess motsats, ju mer resurser systemet kräver och måste tillföras desto längre ifrån en cirkulär vision är man. Strävan ska vara att systematiskt sluta resursloopen.

Men helt cirkulärt är varken möjligt eller önskvärt.

– Nej, en cirkulär ekonomi ska mer ses som en vision, något vi strävar mot. Lite som nollvisionen – att ingen ska dö eller skadas allvarligt i trafiken, förklarar Mattias Lindahl.

– Vi kommer aldrig nå det fullt ut, men vi kan komma allt närmare det.

Det man inte får glömma bort, menar Mattias Lindahl, är att systemet som driver det cirkulära systemet också kräver resurser för att fungera, och att det i sig inte nödvändigtvis är cirkulärt. Det gäller att hitta punkten där besparingarna av resurser på grund av cirkuleringen inte överstiger kostnaden för att driva det cirkulära systemet.

– Att till exempel behålla ett däcks alla beståndsdelar i en cirkulär loop skulle innebära att man måste dammsuga alla vägar efter däckpartiklar.

Vidare måste man beakta resurserna som åtgår för att därefter åter skapa fungerande däck. För att sammanfatta: det blir uppenbart att det här varken är möjligt eller önskvärt för en klok resurs- och energiförbrukning.

– Sedan är det också så att vissa restprodukter och ämnen är farliga eller av andra orsaker inte önskvärda i vårt samhälle och av den anledningen inte bör cirkuleras, till exempel asbest. Det är dock viktigt att samla in produkterna som innehåller farliga ämnen så att de kan omhändertas på ett bra sätt och inte hamna i naturen, säger Mattias Lindahl.

En cirkulär ekonomi är att betraktas som en vision, ett hundraprocentigt återbruk inte är målet. Enligt Circularity Gap Report Sweden kan en cirkulär ekonomi minska Sveriges materialanvändning med hela 42,6 procent.

Enligt den senare, globala, rapporten Circularity Gap Report 2023, kan en cirkulär ekonomi tillgodose människors behov med bara 70 procent av de material vi för närvarande använder, något som innebär att vi lever inom säkra gränser för planeten.

Designfasen är avgörande

För att den cirkulära ekonomin ska fungera väl behöver man tänka in produktens hela livscykel redan från början. Mattias Lindahl betonar att designfasen finns alla möjligheter att göra produkten hållbar.

– Det är här som till exempel produktens framtida behov av service, livslängd och förmåga att leverera värde bestäms. Det är här man kan bestämma att den ska vara lätt att laga eller att delar lätt ska kunna bytas ut. Här tar man beslut som är avgörande för om och hur den kan återvinnas, säger han.

Förutom att produkterna behöver designas för ett cirkulärt användande behöver dessutom hela systemet som produkterna ska användas inom designas för att undvika suboptimeringar och uppnå ett cirkulärt systemperspektiv.

Helhetsperspektivet är centralt, tomtebloss av hållbarhet räcker inte. För att det ska bli görbart måste man tidigt skapa en kunskap och förståelse för produktens alla faser. Mattias Lindahl nämner som exempel att kulören blå på vanligt förekommande plasttossor gör tossorna svårare att återvinna. Hade de varit transparenta hade återvinningen varit enklare.

Att skoskydden är blå är i de allra flesta fall utan betydelse men det skapar stora utmaningar vid produktens återvinning. Därför är det mycket viktigt att vara medveten om sådana faktorer under en produkts designfas då allt är möjligt att justera.

När produkten väl är producerad och eventuella utmaningar uppstår är dock utrymmet att justera litet. Dilemmat kallas designparadoxen.

Identifiera största inköpskostnaderna

Mattias menar att alla kan ta steget mot en cirkulär ekonomi.

– En övergång till en cirkulär ekonomi är en ledningsfråga. Börja med att identifiera verksamhetens största inköpskostnader. Våga ifrågasätta befintliga lösningar och rutiner, säger Mattias Lindahl.

LÄS ÄVEN: Tre museer och en konsthall: Så hanterar vi klimatkrisen

En grundläggande förutsättning för att arbeta mot cirkulära lösningar är ett ledningsbeslut, därefter behöver verksamheten bygga kunskap och utveckla rutiner. Vill ledningen att verksamheten ska arbeta cirkulärt ska den ta beslut om det och ställa krav på att verksamheten visar hur beslutet följs upp.

Här krävs kunskap och strategi. För att kunna fatta smarta beslut behöver man till exempel beräkna den totala kostnaden för en produkt. Något som kan vara billigt att köpa in kan vara en dyr lösning i långa loppet.

– Det beror på hur man beräknar och definierar kostnad men även det värde som skapas. För att kunna ta kloka långsiktiga beslut behöver man beräkna den totala kostnaden för en produkt eller lösning, the total cost of ownership, och sätta det i relation till det värde som skapas över tid. För att sammanfatta, för alla verksamheter handlar det om att beakta inköpens hela livscykel och den totala kostnaden av ett ägande och det värde som skapas.

Det är viktigt att diskutera hur man räknar och ser på kostnader. Det är något många känner till men som kan utmanas av projekt- eller avdelningsbudgetar. Att hålla ”sin” budget blir ofta en överordnad aspekt framför att beakta verksamhetens kostnad i sin helhet. Här kan en ledning på olika sätt främja ett annat tänkande.

I en utställning kan det innebära att man väljer en lösning som är billigare att köpa in men som kanske blir dyrare att förvalta eller har en kortare livslängd. Som ansvarig för ett projekt känns det ofta svårt att motivera investeringskostnader på projektbudgeten.

Museer har unika möjligheter

Museer har en publik verksamhet och stora möjligheter att föregå med gott exempel. Ett museum har unika möjligheter att bidra med kunskap bakåt och lösningar framåt med en växling mot en hållbar utveckling. Genom ett medvetet hållbarhetsarbete kan man vara del i att reducera kommande risker såsom resursutmaningar.

Arbetet leder även till en bättre kontroll över verksamheten med mer underbyggda inköp och kunskap inför kommande hållbarhetskrav. Genom att arbeta utifrån en cirkulär ekonomi kan ett museum ta ansvar och vara en del av den nödvändiga samhällsutvecklingen.

LÄS ÄVEN: Esme Ward: ”Om du inte bryr dig om miljön kommer du att framstå som världsfrånvänd”

Museivärlden har också möjlighet att inspirera. Här talar man om utmaningarna med stora museisamlingar som ett ”vårdberg” med många saker som slukar plats och resurser för att förvaltas. När ett museum ställer ut ett föremål kan man ofta höra uttrycket att samlingen ”aktiveras”. I stället för att objektet står passivt i ett magasin kan besökare ta del av det – föremålet är aktiverat.

Vad händer om vi som individer betraktar de saker vi själva äger som vårdberg? När de är i omlopp är sakerna aktiverade, till skillnad från maskiner som samlar damm, kläder som hänger oanvända i garderoben och prylar vi har i kartonger som ingen minns. Om dessa maskiner, kläder och prylar säljs, skänks, hyrs eller lånas ut så är de aktiverade. Nog känns det bättre?

Mattias Lindahl vill nämna att det handlar om medvetenhet, viljan att tänka nytt och möjligheten att skapa en hållbar verksamhet.

– Ett arbete mot en cirkulär ekonomi har stora vinster men också kostnader – dock ser jag att generellt överstiger vinsterna kostnaderna. Det handlar om medvetenhet, viljan att tänka nytt och möjligheten att skapa en hållbar verksamhet. Varför skulle inte museer arbeta för detta?, frågar sig Mattias Lindahl.

Nej, varför inte. Mattias Lindahl påpekar att många av de hinder vi sätter upp är kopplade till bekanta tankemönster och språkbruk. Det kostar inte att se värdet även i det som använts tidigare eller ta kostnaderna för att laga i stället för att köpa nytt. Museer om några borde ha lätt att ta detta steg.

—–
Amanda Creutzer 
frilansskribent och konsult inom upphandling och utställningsproduktion