”Färre nyexaminerade kan göra att sektorn blir mindre dynamisk”
Arbetsmarknaden ser dyster ut för dem som söker sig till museiyrken. Åtminstone enligt den prognos som fackförbundet Saco har tagit fram. Om den här bilden stämmer, hur kommer museisektorns utveckling påverkas? Museer & omvärld frågade fem museichefer.
I veckan presenterade Saco sin undersökning ”Framtidsutsikter 2030”, som bygger på prognoser av drygt 60 högskoleyrken och utbildningar, med syfte att underlätta inför studievalet.
De som väljer en utbildning inom vård, skola och omsorg, alternativt ett yrke inom teknik, IT eller naturvetenskap har störst chanser att få jobb efter avlagd examen, visar undersökningen.
Desto sämre är utsikterna för dem som väljer att väljer musei- och kulturmiljöyrken. Tillsammans med arkitekter och samhällsvetare utgör de yrkesgrupper som kommer få det allra tuffast att få jobb efter examen.
Hur kommer detta påverka kompetensförsörjningen inom museisektorn framöver? Vi ställde frågan till fem museichefer.
Annie Lindberg, museichef, Skissernas museum
– Jag upplever att det redan är väldigt tufft för nyexaminerade inom våra ämnesområden. Det finns fler jobbsökande än vad det finns jobb, så har det sett ut i flera år. Det blir så tydligt varje gång vi rekryterar. Över hundra kvalificerade sökande är inte ovanligt när vi utlyser nya tjänster. Konsekvensen kan bli mindre rörlighet inom sektorn, att man håller hårt i sina tjänster, vilket leder till att färre byter jobb. Det är synd, för jag tror att både verksamheter och människor mår bra av rörlighet. Tyvärr har kultursektorn en tradition av tillfälliga anställningar, vilket såklart hänger ihop med de finansieringsmodeller för kultur som finns. Många jobbar år ut och år in på korta vikariat och osäkra säsongs- och projektanställningar.
Vad gör du idag för att trygga att ni har rätt kompetens på Skissernas museum 2030?
– Som universitetsmuseum har vi både en möjlighet och ett ansvar att stötta utbildningarna och rusta studenterna för arbetslivet. Bland annat genom studentanställningar och praktikprogram som ger studenterna möjlighet att redan under studietiden att få den arbetserfarenhet som ofta är en nyckel in i det fortsatta arbetslivet. Jag tror att en väg till att säkra rätt kompetens är att våga tillsvidareanställa och erbjuda heltidstjänster med bra arbetsvillkor. Detta måste ställas i relation till att vi lever i tider av ekonomisk oro, politisk nedmontering av kulturen och att den konstnärliga friheten är hotad – vilket påverkar museisektorn i stort och de ekonomiska förutsättningarna. I övrigt tror jag att museisektorn behöver bredda sin kompetens när det gäller frågor som rör hållbarhet, klimat, mångfald och finansiering. För att hitta och locka denna kompetens behöver vi tänka mer tvärvetenskapligt och våga närma oss andra ämnen än bara de humanistiska. Men överlag tror jag inte att vi får svårt att hitta rätt kompetens om fem år. Allmänheten har högt förtroende för museerna, som står för trygghet, kunskap och bildning – kan vi vårda detta förtroende samt att erbjuda bra anställningsvillkor så kommer vi inte ha problem med att locka rätt kompetenser.
Lennart Johansson, VD och länsmuseichef, Kulturparken Småland
– Personligen tycker jag inte att den här bilden var speciellt förvånande, då kulturverksamheter i allmänhet och kanske musei- och kulturarvsverksamheter i synnerhet alltid har haft en tuff arbetsmarknad, även för de med en högre akademisk utbildning. Naturligtvis ser det ännu mörkare ut framöver med minskade bidrag och krympande verksamhet för de flesta museer. Den uppenbara risken är att antalet sökande till denna typ av utbildningar minskar radikalt, vilket oundvikligen leder till en framtida kompetensbrist inom museisektorn.
– För våra tre museer ser jag på kort sikt att det inte får några allvarliga konsekvenser då vi står väl rustade inför kommande utmaningar. Vårt problem är snarare att rekrytera kompetent personal inom ekonomi, HR och IT, där vi konkurrerar med både offentlig sektor och det privata näringslivet och löneläget inom museisektorn är oftast betydligt lägre.
Vad gör du idag för att trygga att ni har rätt kompetens på era museum 2030?
– Det är naturligtvis svårt att 2025 utarbeta strategier och förebygga en eventuell kompetensbrist om fem år. Ett problem är också att kompetensbehoven ändras på grund av inte minst ny digital teknik. Tidigare var många av museiteknikerna bra på att bygga och formge utställningar. Den kompetensen behövs också framöver, men med tanke på att utställningarna innehåller allt mer digital teknik behövs personal med just den kompetensen.
– Detsamma gäller för samlingsförvaltningen, där kompetens inom speciella föremålskategorier – för vår del inte minst glassamlingen – är nödvändig men framöver inte tillräcklig. Även här krävs en bred digital kompetens för att kunna tillgängliggöra samlingarna digitalt. Med detta sagt kan det vara svårt att exakt veta vad som är ”rätt” kompetens 2030.
Nina Due, museichef, Röhsska museet
– Röhsska museet strävar efter att vara en kunskapsbyggande institution. Kompetensutveckling hos den befintliga personalen är och blir avgörande för att vara relevanta i samtiden inom våra ämnesområden, såväl som för att kunna utföra våra arbetsuppgifter på en hög nivå. Våra försämrade ekonomiska förutsättningar gör att vi inte bara kan rekrytera nya medarbetare när nya krav på kompetens uppstår. Istället blir det i mångt och mycket hur vi säkerställer kompetensförsörjning med befintlig personal inom till exempel AI och teknikkompetenser såväl som säkerhet bland annat inom digital samlingsförvaltning.
– Dels är det positivt att arbeta proaktivt med att bygga ny kunskap internt, men jag kan se utmaningar i förhållande till hur väl vi har möjlighet att svara på den snabba utvecklingen inom bland annat digitala verktyg och säkerhet. Med tanke på ökat effektivisering i offentlig sektor: hur realistiskt är det att medarbetare och chefer med redan breda uppdrag tar till sig ytterligare specialistkunskap, som inte ligger närmast deras ursprungliga kompetens, och tillämpar den med goda resultat i arbetet?
– Enkäten belyser en pressad arbetsmarknad inom museibranschen. Vi ser att vi har behov av nya kompetenser där nyexaminerade skulle vara viktiga deltagare i att säkerställa vår relevans nu och i framtiden. Då vi inte har de ekonomiska förutsättningarna att rekrytera när behoven uppstår skapas ett glapp mellan behov och tillgång. Jag skulle säga att både de som nyligen har studerat museiyrken och museerna förlorar på detta.
Vad gör du idag för att trygga att Röhsska museet har rätt kompetens 2030?
– Röhsska museet är en del av Göteborgs museer och konsthall där vi jobbar aktivt med att planera för en hållbar kompetensförsörjning utifrån vårt nulägesanalysarbete, med särskild vikt på våra politiska uppdrag, publikutvecklingens potentialers, ökat självfinansieringsgrad och genomförande av stora utvecklingsprojekt som bland annat Nya magasin.
–För Röhsskas del handlar ’rätt kompetens’ om att både samverka inom avdelningen med det vi kan utveckla gemensamt. Samtidigt har vi sedan nyöppningen 2019 drivit ett fokuserat arbete kring att testa och ’prototypa’ arbetssätt och kunskapsuppbyggnad internt och i möte med publiken, för att över tid höja kompetenser hos befintlig personal. Det är ett långsamt men roligt och utvecklande arbete, där jag ser positiva resultat som kommer både medarbetare och publiken till godo.
Mikke Ejrevi, museichef, Skellefteå Museum
– Om den här bilden stämmer skulle det initialt kunna betyda fler sökande till tjänster, men förmodligen blir det också hårdare konkurrens om kvalificerad personal. Om konkurrensen om kvalificerade jobb är hård kan duktiga medarbetare söka sig bort till andra branscher med bättre framtidsutsikter och karriärmöjligheter.
– Jag ser också en risk att om färre personer får jobb efter examen kan det uppstå ett kompetenstapp, där nyutexaminerade inte får den praktiska erfarenhet som krävs för att växa in i kvalificerade roller. Färre nyexaminerade i museivärlden kan också innebära att sektorn bli mindre dynamisk och saknar nya perspektiv. Skulle det leda till att färre får fasta jobb kan fler kulturarbetare behöva försörja sig genom projekt och tillfälliga anställningar, vilket leder till instabilitet och i sin tur kunskapsförlust. Det skulle vara ett oroväckande scenario.
– Sämre framtidsutsikter påverkar förmodligen också antalet som söker sig till utbildningar inom området. Då framtidens museum sannolikt kommer att kräva fler digitala, tekniska och kommersiella färdigheter, kan det då också leda till en utmaning där utbildningssystemet inte hänger med.
Vad gör du idag för att trygga att ni har rätt kompetens på Skellefteå museum 2030?
– För att säkerställa att vi har rätt kompetens i framtiden behöver vi agera på flera nivåer. Först och främst måste vi arbeta med att utveckla och behålla befintlig personal genom att erbjuda kontinuerlig vidareutbildning och att vara en attraktiv arbetsgivare. Ett annat sätt är att samarbeta med universitet och yrkeshögskolor, för att ge nyexaminerade erfarenhet och skapa en god rekryteringsbas. Vi tar gärna emot praktikanter som på så vis kan få erfarenhet och skolas in i arbetet hos oss för att sedan i förlängningen komma in som framtida kollegor.
– Framöver känns det som att det också kan vara intressant att titta på tvärvetenskaplig rekrytering och överväga att anställa personer med annan bakgrund som exempelvis inom teknik, affärsutveckling, upplevelsedesign, digitala utställningar, AI-baserad forskning och interaktivt berättande, samt att arbeta aktivt med att rekrytera personal från olika bakgrunder för att stärka museets relevans och innovationskraft. Det känns också viktigt att regelbundet utvärdera vilka kompetenser museet har, vilka som saknas och hur de kan utvecklas internt eller genom nyrekrytering.
Cecilia von Heijne, museichef, Ekonomiska museet
– Det har länge varit hård konkurrens om museitjänster, särskilt tillsvidareanställningar på heltid. På så sätt är situationen inte ny. För museerna innebär detta att de som har dessa tjänster ofta stannar kvar länge, vilket leder till låg personalomsättning. Konkurrensen gör det tufft för de arbetssökande, men för oss innebär situationen att vi får många kompetenta sökande till de tjänster vi lyser ut.
– Museitjänster har ofta något lägre lönelägen jämfört med motsvarande kompetenser inom näringslivet eller andra offentliga verksamheter. Detta kommer troligen att bestå och kan göra det allt svårare för museer att attrahera vissa kompetenser.
Vad gör du idag för att trygga att ni har rätt kompetens på era museum 2030?
– Vi har en strategi för kompetensförsörjningen och långsiktiga mål för att rekrytera rätt kompetenser som stödjer vår utveckling. Vi arbetar också med kompetenshöjande insatser hos befintlig personal, där vissa insatser är obligatoriska för alla medan andra anpassas efter specifika behov, inte minst inom de digitala områdena.
– Det finns mycket kreativitet och passion på museerna, men vi behöver även extern samverkan för att få nya perspektiv och förbli innovativa och relevanta. Eftersom vi inte kan ha all nödvändig kunskap internt är samarbeten med externa parter avgörande och något vi kommer att fortsätta utveckla.
