Arkeologen Anders Högbergs keynoteföreläsning på Riksantikvarieämbetes konferens om kulturarvsforskning. Foto: (CC BY)

Fem röster från Riksantikvarieämbetets konferens om kulturarvsforskning

Vad händer inom forskningen om kulturarv i Sverige? Det får deltagarna på Riksantikvarieämbetets pågående konferens i Stockholm svar på. Museer & omvärld har träffat fem av dem.

Digitalisering, beredskap, klimatförändringar och grön omställning. Det är några av ämnena på Riksantikvarieämbetets första konferens om kulturarvsforskning, som idag och imorgon går av stapeln på Tekniska museet i Stockholm. Över 150 personer från museer, arkiv och kulturarvsorganisationer har samlats för att lyssna på aktuell forskning inom arkeologi, kulturvård och historia.

Museer & omvärld har tagit pulsen på konferensen och pratat med fem av deltagarna.

Johanna Pietikäinen Kidvall från Gotlands museum är intresserad av möjligheterna med forntida DNA- och strontium-analyser. Foto: Daniel Strand (CC BY)

Johanna Pietikäinen Kidvall, avdelningschef för samlingar och arkeologi vid Gotlands Museum

Vilken är den just nu viktigaste frågan inom kulturarvsforskningen?
– För mig handlar det mycket om att vi med nya metoder kan omvärdera och ibland skriva om historien. Att vi lyckas sudda ut föreställningar och konstruktioner av vår historia som påverkar oss och vår föreställning om oss idag. Exempelvis kan forntida DNA och strontiumanalyser ge oss helt ny kunskap om hur och var människor levt sina liv. Ju mer de används kommer de ge oss nya kunskaper om människors ursprung och rörelser. Jag vill gärna se att det ska bidra till en förståelse för att vi människor har och alltid haft en förmåga att flytta, byta kultur och anpassa oss till något nytt. Något som behövs i en mer och mer främlingsfientlig värld. Vi bygger en stor del av vår nations identitet på en historieskrivning som kan vara förlegad.

Vad ser du mest fram emot på konferensen?
– Jag ser mest fram emot att få massa nya uppslag till utveckling av museets verksamhet. Som museum har vi en stor roll i att paketera akademisk forskning till något populärt som allmänheten kan ta del av. Det gäller att hålla sig ajour med den forskning som görs och sedan plocka russinen ur kakan.

Bodil Axelsson från Linköpings universitet menar att digitalisering ger upphov till många frågor. Foto: Daniel Strand (CC BY)

Bodil Axelsson, professor i kulturarv vid Linköpings universitet

Vilken är den just nu viktigaste frågan inom kulturarvsforskningen?
– Det finns så många viktiga frågor, vilket inte minst konferensens teman och presentationer visar. Jag är själv väldigt intresserad av digitalisering och tycker kanske att det finns ett behov av fördjupade diskussioner. Storskalig digitalisering reser många frågor kring hållbarhet, estetik, materialitet och inte minst om kunskapssyn. Hur ska vi förstå digitala objekt i skärningspunkter mellan mänsklig tolkning och maskinläsning?

Vad ser du mest fram emot på konferensen?
– Jag ser fram emot panelerna, där jag hoppas att innehållet i de enskilda föreläsningarna får mötas, brytas och speglas.

Ágústa Kristofersdottir från Nationalmuseet på Island ser fram emot diskussionerna om kulturarvets digitala omställning. Foto: Daniel Strand (CC BY)

Ágústa Kristofersdottir, chef för samlingsavdelningen vid Nationalmuseet på Island

Vilken är den just nu viktigaste frågan inom kulturarvsforskningen?
– Under de senaste åren har det varit mycket inspirerande att se hur ny teknik inte bara ger svar på långvariga frågor, utan också får forskare att ställa helt nya. Förmågan att avgöra var en person som levde för 1000 år sen växte upp, vad de åt, analysera ursprunget på läder som använts i skor eller identifiera materialen som användes för att färga textilier förändrar vår förståelse av det förflutna. På Island kastar dessa framsteg nytt ljus över en mer komplex samhällsstruktur än man tidigare trott. Därför skulle jag säga att det inte är ett enskilt ämne som framstår som viktigast för mig, utan hur kulturarvsforskningen utvecklas och nu bygger broar mellan humaniora, samhällsvetenskap och de så kallade ”hårda” vetenskaperna.

Vad ser du mest fram emot på konferensen?
– För mig är det mest intressanta ämnet, och det som har tagit mig över havet, kulturarvets digitala omställning. På Island håller vi på att förnya vår nationella digitala databas, där version 4.0 planeras att lanseras i oktober 2025. Att delta i en bredare diskussion om digitalisering, dess utmaningar och möjligheter är avgörande för oss. Jag ser fram emot att lära av andras erfarenheter och att bidra till denna viktiga diskussion.

William Wikström från ArkDes vill höra mer om kulturarvets roll för framtiden. Foto: Daniel Strand (CC BY)

William Wikström, curator vid ArkDes

Vilken är den just nu viktigaste frågan inom kulturarvsforskningen?
– Hur vi får kulturarvet att spela en aktiv roll i framtidens samhällsbygge. Bevarande handlar inte om att frysa tiden, utan om att ge historien en plats i morgondagens värld.

Vad ser du mest fram emot på konferensen?
– Vi pratar ofta om att skydda och vårda, men hur kan vi också stärka och utveckla kulturarvet för framtiden? Jag ser fram emot att höra om projekt som visar att bevarande inte bara handlar om det förflutna, utan också blickar framåt.

Pernilla Lindström från Skellefteå museum vill höja statusen på museiforskningen. Foto: Daniel Strand (CC BY)

Pernilla Lindström, byggnadsantikvarie, Skellefteå museum

Vilken är den just nu viktigaste frågan inom kulturarvsforskningen?
– Den viktigaste frågan inom kulturarvsforskning för oss på Skellefteå museum just nu är att höja statusen på den museala forskningen. Detta vill vi bland annat göra genom att höja personalens kompetens inom vetenskaplig forskning och samarbete mer med till exempel universiteten.

Vad ser du mest fram emot på konferensen?
– Det jag ser mest fram emot på konferensen är att få ta del av hur det just nu ser ut med forskningen på landets övriga museer och hur de arbetar med att få in forskning i museernas ordinarie tjänster, exempelvis som antikvarie. Jag ser också fram emot att ta del av de föreläsningar som handlar om pågående forskningsprojekt i norra Norrland.


Daniel Strand

daniel.strand@raa.se


  • Publicerad:
  • Uppdaterad: