Förbjuden kultur i fokus under en vecka

Förbjuden kulturvecka i Malmö, som inleds på måndag, den 14 oktober, är ett initiativ av kulturförvaltningen i Malmö stad . Under en vecka ägnar sig kulturförvaltningens verksamheter åt frågan om konstnärlig frihet och censur. Även ett flertal andra fristående kulturverksamheter och Malmö Universitet är med och bidrar med programpunkter.

Det är andra gången som arrangemanget genomförs. Första året blev ett pilotprojekt med över 55 programpunkter inom olika former av kultur och konst.

Enligt Jasmina Dizdarevic Cordero, tidigare projektledare för Förbjuden kulturvecka, nu enhetschef på Enheten för dokumentation och yttrandefrihet, var satsningen ”väldigt lyckad”.

– Det var välbesökt och uppskattat och vi fick rätt mycket medial uppmärksamhet. Den interna utvärderingen visade just att den här bredden var en styrka, säger hon.

Inom ramen för Kulturförvaltningen i Malmö stad har det tidigare arrangerats enstaka tematiska inslag kring förbjuden kultur. Önskemålet om att samla ihop dessa under en vecka och även bjuda in andra kulturaktörer kom från den egna verksamheten

– Vi vill ge alla Malmöbor, oavsett ålder och intresseområde, möjlighet att få ta del av det förbjudna. Inte bara det som förbjuds på andra platser, utan även här i Sverige, säger Jasmina Dizdarevic Cordero.

Dawit Isaak-biblioteket utgör kärnan

En stor del av frågorna kring förbjuden litteratur som någon gång av någon anledning censurerats bannlyst eller förbjudits inom Kulturförvaltningen i Malmö stad har sin kärna i Dawit Isaak-biblioteket, ett bibliotek uppbyggt av böcker som av olika anledningar har blivit censurerade, bannlysta eller förbjudna och dedikerat det fria ordet. Men Enheten för dokumentation och yttrandefrihet, som lyder under kulturförvaltningen och som ansvarar för Dawit Isaak-biblioteket, har även en gedigen pedagogisk verksamhet, utåtriktad verksamhet och programverksamhet i ämnet.  Enheten har även ansvar för Malmö stads fristadsprogram för hotade och förföljda artister.

– Frågan om censur har under de senaste åren uppmärksammats allt mer inom kulturen, inte minst genom politiska ansatser för att begränsa den konstnärliga friheten, säger Jasmina Dizdarevic Cordero.

På Kulturförvaltningen har de fått mycket reaktioner på satsningen, inte minst från andra kommuner. Grannkommunen Trelleborg har valt att göra en liknande satsning.

– Politiken här i Malmö har varit väldigt, väldigt positiv till detta och tycker att detta är någonting som de vill prioritera. Och vi har. fått väldigt mycket bra uppmärksamhet, men också väldigt många konstruktiva frågor. Journalisterna har ju varit väldigt intresserade av det här, kanske med tanke på att de är en yrkeskategori som själva får utstå mest hot?, säger hon.

Under veckan uppstod dialog mellan publik och arrangörer, som bidrog till ökad förståelse kring yttrandefriheten. Enligt Jasmina Dizdarevic Cordero är det resultatet av den bredd som programmet erbjöd.

– Man fick insyn om saker som man inte riktigt pratat om tidigare, så det var väldigt mycket det här utbytet av att liksom berätta sin historia eventuellt då det kan vara och sen kunna ta del av andras historier om liknande saker, säger hon.

– Vi försöker hålla en ambition om att det här ska vara någonting folkligt att man ska kunna delta i våra programpunkter utifrån sina egna förutsättning. Det är någonting som ska kunna engagera många.

Målsättningen är att programmet ska vara lokalt, men även ge ett internationellt perspektiv, för att ”visa att censuren hela tiden kryper allt närmare oss”, som Jasmina Dizdarevic Cordero uttrycker det.

– Nu ser situationen ut så här, hur ska vi fortsätta hålla i det här så att inte kulturen tystas i Sverige utan tvärtom. Hur ska vi tillsammans kunna bygga vidare på yttrandefriheten i Sverige? Den har alltid funnits i Sverige också, som filmcensuren. Förra året hade vi en del programpunkter kring filmcensuren, säger hon.

– Många av dem som uppträdde här förra året har redan blivit förföljda och censurerade, oftast i deras hemländer.

”Stärker vikten av demokrati”

För andra året i rad deltar Malmö museum i Förbjuden kulturvecka. Museiintendent Samuel Thelin ser veckan som en så pass viktig händelse att museet utökat sin medverkan i veckans program.

– Det är ju påtagligt hur demokratin just nu begränsas. Man är rädd för att uttrycka sig, sociala medier är en stark aktör för att skrämma folk till tystnad. Vi ser just nu hur det  till exempel är att vara jude i Malmö. Att manifestera detta under en vecka i Malmö kommun, som ska stå för demokrati och yttrandefrihet, stärker vikten av demokratin i ett fritt samhälle, säger han.

– Vi har en aktiv kulturförvaltning som vill vara med i samhällsdebatten, och ta ställning. De har också resurser i form av en grupp av medarbetare som jobbar med olika perspektiv, som kan göra detta till ett brett och bra program.

En omfattande programpunkt är konferensen Kulturarv i krig och katastrof, som planerats gemensamt med Stadsbiblioteket, Konstmuseet och Malmö stadsarkiv. Den inleds med en internationell utblick, med representanter från Riksantikvarieämbetet, Svenska Icom och Unesco, för att därefter skifta fokus till det lokala beredskapsarbetet.

– Det är en sån aktuell fråga som berör och aktualiserats och efter Rysslands invasion av Ukraina. Det har känts så främmande och långt borta, men nu så händer det saker runt om i Sverige, lokalt, regionalt och nationellt, säger Samuel Thelin på Malmö museum.

Att lägga konferensen i anslutning Förbjuden kulturvecka var ett självklart val.

– Frågan om beredskap i krig och kris har i allra högsta grad med förbjuden kultur att göra. Man ser ju situationen i Ukraina, hur Ryssland medvetet attackerar kulturarvet för att krossa självkänslan och identiteten för vad som är viktigt för en person och var man kommer ifrån, säger Samuel Thelin.

En annan programpunkt handlar om föremål som skaver, där fyra av Malmö Museums föremålsintendenter gör nedslag i museets samlingar.

– Alla museer har ju fantastiska samlingar som spänner över så många olika tider och sammanhang. Våra samlingar på Malmö museum är enorma. Allting går att visa, det vill jag understryka, men det finns föremål som skaver. Då måste man tänka efter och göra det på rätt sätt, säger  Där de berättar om det de har ansvar för och varför det är svårt och komplicerat att visa, säger Samuel Thelin och nämner mänskliga kvarlevor och fascistiska symboler som exempel.

Gynnar alla, oavsett politisk åskådning

Deltagandet under Förbjuden kulturvecka är ett bra sätt att låta museets medarbetare komma till tals och berätta vad de kan. Det har också blivit ett sätt att internt lyfta frågorna om yttrandefrihet.

– Men jag hoppas också att det ska leda till att vi kanske vågar mer, att vi inte begränsar oss, att vi ska våga vara en tuff aktör. Det är enkelt att göra det lätt för sig och undvika att sticka ut. Så det här är ett bra sätt att faktiskt ta tag i de här frågorna, säger Samuel Thelin.

Har Malmö stad fått emotta kritik för satsningen på Förbjuden kulturvecka? Det kan vare sig Jasmina Dizdarevic Cordero eller Magela Fuentes Gonzalez, som är projektledare för årets upplaga av Förbjuden kulturvecka, erinra sig om.

– Det kan ju förekomma, kanske på internet, men vi har inte fått se det alls faktiskt, snarare ett stort intresse från olika håll, säger Magela Fuentes Gonzalez.

– Men det är ju lite det som är syftet, att kunna prata om de här sakerna om yttrandefrihet utifrån olika perspektiv och känna att det här är någonting som kan beröra alla. Och det handlar inte om de som redan kan de här frågorna eller som kanske tycker en viss sak inom en sakpolitisk agenda, utan någonting som förenar över alla block. Så det kanske är det som blir det unika med Förbjuden kulturvecka. Det gynnar alla, oavsett till exempel politisk åskådning. Det är fråga som är aktuell och intressant för alla, säger hon.

Även hos Malmö Museum välkomnas eventuella reaktioner.

– Det vill vi ju ha. Och negativa reaktioner behöver verkligen inte vara så dumt heller, bara de inte övergår till faktiska hot. Vi måste få reaktioner, annars tycker jag att vi har misslyckats. Vi ska ju spela roll och det är väl bra om det vi gör skapar en slags reaktion som väcker debatt och ifrågasättande, och att vi kan svara i ett bra samtalsklimat och på så sätt få igång en dialog, säger Samuel Thelin.