Fri entré slopas: ”Olika uppfattningar om vad reformen haft för effekter”

I våras fick Myndigheten för kulturanalys i uppdrag att utreda förutsättningarna för ett breddat deltagande i kulturen. I utredningen, som ska presenteras i februari, ingår även en utvärdering av fri entré-reformen, som infördes 2016.

För Omvärld & Insikt berättar Erik Vestin, utredare på Myndigheten för kulturanalys, om arbetet.

Riksrevisionen gjorde en utredning 2019. På vilket sätt kommer er rapport att skilja sig från den?

– Vår kommer att innehålla lite mer data när det gäller hur besöksutvecklingen faktiskt ser ut. Vi har samlat in besöksuppgifterna för ett par decennier. Om man jämför vad kulturministern och vad en del människor från sektorn säger så verkar det finnas olika uppfattningar om vad reformen har haft för effekter. Vi hoppas kunna ge lite fler empiriska resultat att förhålla sig till.

– I vår rapport Besöksutveckling för de centrala museerna 2021 kan man se att införandet av fri entré 2016 var associerat med en ganska stor procentuell ökning i dessa museers besökstal, som jämfört med de som inte införde fri entré eller redan hade det inte genomgick samma ökning. Det talar för att det ändå fanns en effekt på besökstalen. I rapporten kommer vi titta bredare, det finns ju andra museer som också har infört fri entré. Men för de centrala museerna ser det onekligen ut som att det ökade besökstalen.

Det är inte första gången det genomförs en liknande reform. Det gjordes till exempel 2002. Då ökade besökstalen mer än vad det hittills går att utläsa av den senaste perioden. Vad tror du skillnaden beror på?

– Museernas totala besöksantal har ju inte gått ner, snarare tvärtom. Vi har aldrig tagit fram några generella modeller för vad som ligger bakom den ökningen, men en möjlig förklaring är att det hänger ihop med befolkningsökningen. Det blir fler i landet i allmänhet och i Stockholm i synnerhet. Då blir det fler museibesök. Turismen har ökat väldigt mycket också, utöver befolkningsutvecklingen.

I er rapport Besöksutveckling för de centrala museerna 2021 skriver ni att de museer som haft fri entré återhämtade sig snabbare efter pandemin jämfört med de som inte hade det. Vad kan det ligga för orsak bakom det?

– Skillnaden var tillräckligt stor för att anmärka på det. Men jag har inga uppenbara idéer om varför det skulle vara så, annat än allmänt större tillgänglighet. Men man skulle lika gärna ha kunnat tänka sig att folk skulle ha undvikit de platserna.

Riksrevisionen har kommit med rekommendationer om att instruktionen kring vad fri entré verkligen innebär. Har ni märkt av om det har skett något förtydligande?

­– Nej, men vi har själva funderat på att titta på hur fri entré har påverkat museernas verksamhet, om det till exempel leder till att man gör fler specialutställningar som man kan ta entréavgift till. Det är dock inte något vi har undersökt.

Hur har liknande reformer fungerat i andra länder?

– Vi har letat efter sådant i internationell forskningslitteratur. Vi har hittat en liknande undersökning från Storbritannien. Den visar att det gav en ökning i antalet besök. Däremot var det svårt att få tydliga belägg för att det inneburit en större mångfald bland besökarna. Det är en sådan sak vi håller på att titta på just nu.

– Vi har under 10-talet samarbetat med museerna kring publikundersökningar, så vi har lite data kring det. Tidigare har vi dock inte tittat på utvecklingen över tid. Vi vill också försöka säga något om skillnaden mellan besök och besökare. Det kan vara så att antalet besök ökar, men att det inte betyder att det är nya besökare som kommer. Det kanske är samma människor som går fler gånger.