Kalmar Slott lockar nya besökare med immersiva medier
I utställningen Monet & Friends Alive på Kalmar Slott möts immersiv teknik och renässansarkitektur. Trots att utställningen utmanar såväl lokalerna som ekonomin är den ett lyckosamt sätt att nå ut till en bredare publik, menar slottschefen Meg Nömgård.
– De konstintresserade kommer, men även besökare som vanligtvis inte går på konstmuseum, säger hon.
När utställningen Van Gogh Alive visades på Kalmar Slott under 2019 beskrevs den som ”en digital konstupplevelse med levande grafik och fantastisk musik som stimulerar alla sinnen”. Med hjälp av projiceringar, ljud och ljus kunde besökaren bokstavligen kliva in i, och omslutas av, den nederländske konstnärens skapande.
Bakom utställningen stod det australiensiska företaget Grande Experiences, som ägnat det senaste decenniet åt att producera immersiva utställningar som sedan turnerat runt hela jorden.
Meg Nömgård var vid den tiden museichef på Sagomuseet i Ljungby, men såg Van Gogh-utställningen som besökare.
– Det var väldigt vackert, med de här målningarna mot de historiska väggarna. Den här typen av utställning passar väldigt bra på slottet. Det ger en annan dimension att möta konsten här, säger hon.
Utställningen blev en succé för Kalmar Slott, som det året hade totalt drygt 140000 besökare.
När Meg Nömgård två år senare tillträdde som chef för Kalmar Slott tog hon upp kontakten med Grande Experience och bokade in utställningen Monet & Friends Alive, som mellan april och november visas i Förbrända salen på slottets andra våningsplan. Precis som med Van Gogh Alive bygger den på immersiv medieteknik, den här gången med franske konstnären Claude Monet och andra framträdande impressionister i fokus.
Här kan publiken sitta eller stå och på nära håll betrakta impressionisternas skapande, genom bilder som projiceras på renässansslottets väggar och golv, ackompanjerade av musik.
– Grande tycker mycket om den här platsen. De arbetar ju vanligtvis i andra typer av lokaler, som sportanläggningar och kongresshallar, och jag tror att de tycker att det här är ett intressant ställe att få jobba med. Det är ju inte bara till att rulla in utrustningen och spika på väggarna, det här är något annat, säger Meg Nömgård om hur det kommer sig att Grande Experience väljer att samarbeta med en så, i sammanhanget, liten aktör som Kalmar Slott.
Rob Kirk, som är ansvarig för Grande Experiences turnerande utställningar, håller med om att platsens historiska karaktär skapar särskilda behov.
– Vi måste vara medvetna om inredningen och arkitekturen. Därför har våra turnéupplevelser utvecklats så att de kan stå fristående, utan att vidröra byggnadens väggar. De är markstödda och självbärande. Och så det ger oss förmågan att vara flexibla, säger han.
Grande Experiences grundades 2006 och har sin bakgrund i traditionellt föremålsbaserade utställningar. Det allra första samarbetet med Kalmar Slott var utställningen Da Vinci Inventions, som visade renässansmannens uppfinningar och konst. Den visades på slottet 2018.
Grundtanken var att skapa utställningar som kunde turnera över hela världen, som är skalbara och flexibla för att kunna visas i olika typer av lokaler och platser.
2009 började Grande Experiences utforska det immersiva utställningsformatet.
– Det var en annan idé och ett annat förhållningssätt till utställningar. I de diskussioner vi hade med marknaden såg vi en möjlighet att presentera konst på ett annat sätt genom att ta hjälp av utvecklingen av teknik och projektionsteknik, som vid den tiden började bli mer tillgänglig, säger Rob Kirk.
– Platserna som vi väljer runt om i världen är ganska varierande. Det kan vara i ett slott, en paviljong, ett konstmuseum, ett evenemangscenter eller ett mässcenter. Men det är samma inventarier som turnerar. Till varje plats anpassar vi bara utställningen för att sedan passa in i utrymmets arkitektur. Vi kan verka i lokaler mellan 500 kvadratmeter upp till typ 1500 kvadratmeter. Det är så mycket vi kan expandera eller minska skärmarnas storlek. I slutändan måste vi se till att besöksupplevelsen bibehålls även om den görs i mindre skala, säger han.
Positiv och hållbar upplevelse
Även för Kalmar Slott har det varit en utmaning att få in Monet & Friends Alive i lokalerna och verksamheten. Det finns många aspekter att ta hänsyn till.
– Vi vill att det ska vara ett levande slott, att människor ska komma hit och uppleva nya saker, att de ska bli återvändande besökare. Men vi jobbar i en antikvarisk miljö, så vi måste även tänka på hur många besökare vi vill ha. För att vara krass: vi kan inte bara trycka in människor. Det ska bli en positiv upplevelse för besökaren, och slottet ska hålla, säger Meg Nömgård.
Exakt hur många besökare som behövs för att utställningen ska gå ihop sig ekonomiskt vill Meg Nömgård inte gå in på, avtalet med Grande Experience är sekretessbelagt. Men hon berättar att Kalmar Slott veckovis rapporterar statistik till Grande, som får betalt per besökare. Ersättningsgraden ser olika ut beroende på mängden besökare. Uppgörelserna ser också olika ut från plats till plats. ”Men det är en lång förhandling som föregår en sådan här utställning”, berättar hon.
– De här utställningarna är ett stort åtagande, inte minst ekonomiskt. Vi behöver få fler besökare till en sådan här utställning än till en mindre kostsam. Samtidigt är det inte nödvändigtvis så att de stora utställningarna ger det stora överskottet, även om vi har sett många fler besökare, säger Meg Nömgård.
– Vi får se när vi summerar om ekonomin går ihop här. Jag tillhör ju ett bolag som ska tänka på hela Kalmar. Och Kalmar är inte bara slottet, så även om det kanske inte går ihop sig för oss kan det göra det för staden. Vi jobbar för att skapa reseanledningar hit.
Locka nya och gamla besökare
Kalmar Slott ingår i bolaget Destination Kalmar AB, som ägs av Kalmar kommun och som samlar besöksmål och marknadsföringsaktiviteter på en gemensam plattform. Det gynnar Kalmar Slott.
– Jag gillar att vi först utgår från platsen och därefter vad vi har att erbjuda. Att folk kommer hit, äter, handlar och bor är viktigt ur alla samhällsaspekter, säger Meg Nömgård.
Som ett led i detta började Kalmar Slott för några år sedan arbeta med årliga, tillfälliga utställningar med nya formspråk, däribland samarbetena med Grande Experience, som kunde locka nya besökare. De nya utställningarna lockade såväl nya besökare som kalmarbor, ”som har sett slottet hundra gånger”.
Förra året hade Kalmar Slott 130 000 besökare.
– Vi märker att de konstintresserade kommer, men även besökaren som vanligtvis inte hade gått till ett konstmuseum för att se en Monet-utställning, säger Meg Nömgård.
Nästa år kommer Kalmar Slott återigen att satsa på ett immersivt utställningsformat med den nyproducerade utställningen Häxor, som öppnar våren 2024. Den har tagits fram av Pompe Hedengren och Erik Gullberg.
– Vi har ju många besökare som kommer hit för våra barnaktiviteter, men vi vill att alla ska känna ”oj, fanns det här också?” inför våra utställningar. Det måste inte betyda att den är immersiv, men att den erbjuder en upplevelse. Och vi vill variera utställningarna, det är ett medvetet val. Det är inte säkert att vi kommer ha immersiva utställningar varje år, säger hon.
”Utmaning att förbli relevanta”
Rob Kirk har noterat att det från institutionernas sida länge saknats en acceptans för de nya immersiva utställningarna, eftersom de inte visar originalverk eller ägnar sig åt ett traditionellt berättande.
– På många av museerna är man van vid ett mer konservativt tillvägagångssätt, vilket gör att de inte vill presentera upplevelser på det här sättet. Men en av utmaningarna som museer har är att förbli relevanta för publiken och se till att de kan fortsätta locka besökare. För oss handlar det om att skapa upplevelser som publiken kan dela med varandra, men också öppna upp en större publik för dem genom att presentera ämnet på ett annorlunda sätt, säger han.
– En stor del av befolkningen kommer aldrig att besöka ett museum. Men sedan finns det också den här stora andelen i mitten som är intresserade, men som kanske behöver lockas ännu mer. Jag tror att skapandet av immersiva, multisensoriska upplevelser kan engagera publiken på ett annat sätt och leverera en nivå av information som du traditionellt sett får på ett museum, säger han.
Han talar också om att presentera konst ”på ett sätt som alla kan förstå”.
– Vissa museer borde överväga att lyssna mer på sin publik om de vill att den ska komma tillbaka år efter år, säger Rob Kirk.
Ersätter inte original
Under de senaste fem åren har Kirk dock sett en förändring i museernas attityd, mycket på grund av de immersiva utställningarnas popularitet. Antingen utvecklar museerna sig själva, genom att närma sig tekniken, eller så arbetar de i partnerskap med andra organisationer.
Det sistnämnda välkomnas av Grande Experience, som snarare ser sig som ett komplement till museerna än en konkurrent.
– Vi är väldigt öppna och tydliga med det faktum att det vi inte ersätter original i någon form. Det handlar om att öppna upp ett ämne för en demografiskt bredare publik, för att locka dem som traditionellt sett inte skulle besöka ett konstgalleri för att uppleva konst. Kanske kommer de vara mer benägna att besöka ett galleri eller ett museum efter att ha sett någon av våra utställningar, säger Rob Kirk, som tror att vi kommer få se fler hybridutställningar, där en mindre samling eller ett föremål visas upp förstärkt av en immersiv upplevelse.
– Många ser att det är mer relevant att presentera de fysiska föremålen – och det kan de fortfarande göra! Det finns en potential i att visa ett original men också använda en immersiv upplevelse för att levandegöra det föremålet eller den samlingen, säger han.
Meg Nömgård har inte noterat att det skulle rynkas på näsan åt den här typen av utställningar.
– Om det finns ett motstånd inom institutionerna mot den här tekniken så tror jag att det främst hänger ihop med synen på det digitala i stort, att någonting inte är äkta om det är digitalt, säger hon.
Kostsamma och klimatkrävande transporter är något annat som ger de immersiva utställningarna en fördel, menar Rob Kirk.
– Att flytta en samling till andra sidan jorden för en utställning är antingen för dyrt eller så uppfyller det inte kraven på hållbarhet. Så alternativet är att skicka en mindre samling eller ingen samling alls. Varför ska vi nu neka människor på andra sidan jorden möjligheten att uppleva något bara för att de inte kan ta sig till Europa eller Asien, eller var det nu kan vara?
Även i denna fråga får han medhåll av Meg Nömgård.
– Hur mycket ska original skickas kors och tvärs över världen? Eller kan vi med digital teknik visa de här verken, fast på ett annat sätt? Det finns ju många aspekter som går att väva in i en sådan här debatt. Men en utställning med Monet-original är ju inte aktuell här. Allvarligt talat, hur många institutioner i Sverige skulle klara en Monet-utställning, ekonomiskt, säkerhetsmässigt och med att få ihop en sådan samling?
Hot från museerna?
Att jobba med en utställning som baseras på teknik innebär risker. Det skulle räcka med att en av de fyrtiotalet projektorer som surrar i Förbrända salen havererar för att totalupplevelsen blev störd. ”Hur många gånger har vi inte varit på en utställning där tekniken strular? Och hur kul är det?”, frågar sig Meg Nömgård.
– Ska vi ha en utställning som bygger så mycket på teknik så måste vi ha det absolut bästa. Det ska fungera. Men vi har backat upp det ordentligt. Grande Experiences kan fjärrstyra utställningen från Australien. Vi har även fått en internutbildning av Grande. Men det krävs expertis med teknikkunskap som det vanliga museet ofta saknar, så därför har vi konsulter i Kalmar som finns standby dygnet runt och som även var med och byggde utställningen, säger hon.
Sedan Grande Experiences började producera sina turnerande immersiva utställningar för drygt ett decennium sedan har tekniken förfinats och samtidigt blivit mer tillgänglig för alla. Ser Rob Kirk det som ett hot att museerna nu själva kan bygga sina egna upplevelser?
– Det är klart att det är en utmanande faktor, att de har möjligheten att skaffa sig expertisen internt för att kunna göra något sådant. Men du behöver även ha självförtroendet och kompetensen och förmågan att kunna se till att tekniken fungerar varje dag utan någon form av haverier. Och jag är inte säker på att museer har den infrastrukturen på plats internt för att kunna göra det, säger han.