Kamp för att lärresurser ska bli fritt tillgängliga

– OER handlar om social rättvisa, mänskliga rättigheter och kvalitativ god utbildning för alla i enlighet med hållbarhetsmålen. Det möjliggör tillgång till god utbildning för alla på lika villkor, oavsett var man befinner sig i sin utbildnings- eller läranderesa, säger Ebba Ossiannilsson.

Hon är ordförande för International Council for Open and Distance Education (ICDE) OER Advocacy Committee. Hon är också vice ordförande för SVERD –Svenska riksorganisationen för distansutbildning. Dessutom är hon medlem i nätverket Mötesplats OER, som drivs av den ideella föreningen Wikimedia Sverige och som arrangerar konferensen den 25 november.

– Utbildningsresurser som betalas av skattepengar ska gå tillbaka till skattebetalarna. Många OER (lärresurser på svenska) produceras på lärosäten eller andra myndigheter som redan har fått betalt för att utföra saker och ting. Ska de dessutom ta betalt för sådant som har producerats med redan betalda medel så är det inte socialt rättvist.

Lyckosamt mikrolärande

För drygt 20 år sedan var Ebba Ossiannilsson involverad i ett EU-projekt som utvecklade kurser och moduler om GIS, geografiska informationssystem. Det fanns olika nivåer på materialet – vissa delar var korta och introducerande, medan andra var fördjupande och även omfattade masternivå. Materialet, fritt tillgängligt för alla, översattes också till de språk som fanns representerade i projektet.

– Modulerna var användbara för alla och vi var väldigt tidigt på detta med OER och mikrolärande. Det blev en otroligt lyckosam utbildning som fortfarande används i partnerländerna efter 20 år, säger Ebba Ossiannilsson.

Lång väg för att etablera OER

Det har varit en lång resa för att etablera OER som princip. Konceptet lanserades på en Unesco-konferens 2002 och sedan dröjde det tio år innan den följdes upp med en OER-deklaration. 2019 kom så slutligen Unescos OER-rekommendation som är antagen av alla medlemsländer, Sverige är ett av dem.

– Det är Unescos 12:e rekommendation och den enda inom utbildningssektorn. Det är alltså ovanligt att man ger ut sådana rekommendationer men det här är så pass viktigt eftersom det handlar om social rättvisa och att nå hållbarhetsmålen (SDG) 2030.

– OER handlar heller inte bara om själva resurserna som sådana, utan om hela infrastrukturen omkring resurserna. Det behövs ett ekosystem så att man kan söka material och bygga vidare på det andra har gjort, säger Ebba Ossiannilsson.

Hur stor förståelse finns i dag för Unescos rekommendation om OER?
– I Sverige är OER fortfarande relativt okänt och intresset är ganska svagt. Jag vet inte riktigt varför, men kanske för att utbildning är gratis i Sverige. Det går väldigt långsamt här i Sverige och i den mån det diskuteras är det i siloformat, det vill säga inom en enskild kurs och inte hur det når allmänheten för det livslånga lärandet.

Vilka aktörer är det ni vill nå?
– Beslutsfattare inom organisationer, lärosäten, utbildnings- och kulturorganisationer. Det fina med den här rekommendationen är att det finns en rad intressegrupper både inom formell och icke-formell utbildning. Det handlar om alla.

Dit hör till exempel museivärlden.
– Ja, gemene man ska ha tillgång till museernas resurser. Smithsonians Learning Lab är ju fantastiskt! Det hade ju varit väldigt trevligt om vi hade haft en sådan svensk variant. Museerna sitter inne på väldigt mycket material som behöver komma skolor till del, men även allmänheten i stort så att man kan sitta på sin kammare och få tillgång till materialet.

Vilka länder bör Sverige lära av?
– Kanada till exempel. Flera länder i Afrika, Sydamerika, och Asien har kommit långt. Där är förutsättningar annorlunda jämfört med i Sverige: där finns i många fall mycket folk och lite pengar så kraven kommer underifrån. Sydafrika har kommit långt och exempelvis Nigeria har antagit en nationell strategi för OER.

Vad hoppas ni uppnå med konferensen 25 november?
– Sverige har förbundit sig att följa Unescos OER-rekommendation. Det får vara slut på att enbart prata om OER, det måste implementeras på bred front nu och att det utvecklas en kultur relaterat till OER. Svenska Unecorådet har dessvärre inte riktigt tagit tag i frågan eftersom de inte har fått uppdraget av regeringen.

– Vi hoppas att vi kan nå beslutsfattare på myndighetsnivåer och organisationsnivåer– där finns dock inte riktigt förståelsen för OER i dag. Vad vi vill uppnå är att OER blir en viktig fråga i Sverige och att Sveriges roll inom OER internationellt stärks. Det vill vi göra genom att visa på vad som händer internationellt. Inom forskningen har vi länge haft ”open access”, där är det självklart att man inte får beviljade medel om man inte publicerar resultatet med fria tillgängliga licenser.

***

Vad är OER?
Open Educational Resources, förkortat OER, är det som på svenska kallas öppna lärresurser. Det handlar om lärmaterial som kan användas fritt av vem som helst av oss, för att planera eller genomföra undervisning. Resurserna ska alltså vara släppta under fri licens, till exempel Creative Commons.

Läs om Unescos OER-rekommendation här.

Läs om konferensen Mötesplats OER 25 november här.